Förberedelser inför att leda föräldragrupper

Det är viktigt att avsätta tid för förberedelser innan och efter föräldraträffarna för egen planering och reflektion. Tiden före träffen kan handla om att ställa i ordning rummet och göra det välkomnande. Stunden innan träffen syftar också till att ge sig själv möjlighet att byta fokus från det man just kommer ifrån och vara närvarande i det som nu kommer att hända.

Tiden efter träffen är det bra att reflektera över hur den blev och använda den kunskapen i planeringen till nästa träff. Om det till exempel är en tyst grupp, hur kan man få igång samtalet, finns det några övningar som skulle passa bra?

Antalet föräldragruppsträffar varierar. Rekommendationen är att programmet ska omfatta 6–8 grupptillfällen under barnets första levnadsår. Det kan vara bra att lägga träffarna något tätare i början, med en till tre veckors mellanrum, och därefter cirka en månad mellan träffarna. Detta gör att föräldrarna lär känna varandra och tryggheten ökar i gruppen. Som regel är barnen mellan 6–12 veckor gamla vid gruppstart.

Lämplig tidsomfattning är 1–1,5 timme med föräldrarna samlade. Den totala arbetstiden för varje gruppträff blir två till tre timmar, som då inkluderar tid till förberedelse, efterarbete och egen reflektion. Om det är möjligt är det bra att låta föräldrarna stanna kvar i lokalen en stund efteråt. Det stärker de sociala kontakterna i gruppen och ger en lugnare avslutning på grupptillfället.

För att båda föräldrarna ska ges möjlighet att delta förläggs grupptillfällena med fördel i början eller slutet av arbetsdagen, för att underlätta för den förälder som yrkesarbetar att vara med. Det är också viktigt att informera om föräldrarnas rättighet att delta och söka ersättning via föräldraförsäkringen.

I en föräldragrupp brukar en gruppstorlek på fem till sju familjer bli bra. Gruppen ska vara tillräckligt stor för att tåla att någon är borta enstaka grupptillfällen, men inte större än att alla kan komma till tals. I vissa riktade grupper kan tre till sex familjer vara lagom eftersom det ofta behövs mer utrymme för samtal där.

Alla föräldrar ska erbjudas föräldrastöd i grupp. På mindre enheter kan barnunderlaget vara för litet för att få ihop en föräldragrupp. En möjlig väg att få ihop en föräldragrupp kan vara att samarbeta med en annan mindre enhet som inte ligger alltför långt bort geografiskt.

Den finns stora fördelar med att ta över grupper från mödrahälsovården, så kallade sammanhållna grupper. Föräldrarna är då redan bekanta med varandra, och det ökar andelen partners som deltar vid BVC:s föräldragrupper. Ibland är det inte praktiskt möjligt. Varje BVC måste då komma fram till ett fungerande arbetssätt utifrån de lokala förutsättningar som finns, till exempel antal födda barn, omflyttning eller geografiska avstånd.

En så kallad öppen grupp innebär att nya deltagare kan komma med i gruppen efter att den har startat upp. En så kallad sluten grupp innebär att inga nya deltagare tas med i gruppen sedan den startat. Slutar någon fortsätter gruppen med färre antal deltagare. Målet att skapa möjligheter till kontakt och gemenskap uppnås inte vid en öppen grupp i samma utsträckning som i en sluten. För gruppsammanhållningen är sluten grupp att föredra.

En riktad grupp kan vara ett komplement till ordinarie grupp. De föräldrar som har särskilda erfarenheter eller behov, kan ha stort utbyte av en riktad grupp och få ett utökat stöd där. Det kan exempelvis gälla föräldrar till barn som har adopterats, föräldrar som är nya i Sverige, tvillingföräldrar, föräldrar till barn som är för tidigt födda eller mycket unga föräldrar. Grupperna kan även vara åldersfokuserade, till exempel föräldrar till 2,5-åriga barn. Pappagrupper och HBTQ-grupper är ytterligare exempel på riktade grupper. Riktade grupper kan behöva ordnas gemensamt av flera BVC, beroende på underlaget i området.

Grupper för föräldrar som har adopterat

Föräldrar som har adopterat barn har inte förberetts för föräldraskapet på samma sätt som andra föräldrar via mödrahälsovårdens verksamheter. Om barnet dessutom är över ett år lämpar sig de ordinarie grupperna inte särskilt bra, eftersom temana är anpassade till spädbarnets behov. Barnhälsovården kan då erbjuda riktad grupp för adoptivföräldrar eller stödja kontakt med andra familjer i närområdet genom att rekommendera öppna förskolor, babycafé, barnbibliotek med olika program med mera.

Könsindelade grupper

Pappor deltar inte i föräldraskapsstöd i grupp i samma utsträckning som mammor. Pappor som investerar tid i sina barn minskar risken för flickors depressivitet i tonåren och utagerande beteende hos pojkar i skolåldern. Trots detta beskriver åtskilliga pappor känslan av utanförskap i föräldraskapet. Den andra föräldern hinner först, vet bäst, tröstar lättare, och så vidare. En del är hjälpta av att tala med andra pappor om detta. Därför kan det vara lämpligt att vid något eller ett par tillfällen att dela upp gruppen efter kön. Samtidigt menar professor Lars Jalmert, att om syftet är att verka för ett mer jämställt föräldraskap, måste kvinnliga och manliga föräldrar samtala med varandra om sina gemensamma och specifika erfarenheter. Det är genom att markera likhet inför föräldraskapet jämställdhet kan uppnås, inte genom att betona eventuella könsspecifika skillnader.

Utrikesfödda föräldrar

Föräldrar som nyligen har kommit till Sverige kan ha behov av ett utökat, riktat föräldraskapsstödsprogram. Föräldraskapsstödsgrupper som riktar sig till utrikesfödda kan fokusera mer på kartlagda behov hos familjer som nyligen flyttat till Sverige. Det kan gälla barnets rättigheter och möjligheter i Sverige.

Det finns dessutom ett stort antal manualbaserade riktade föräldrastödsprogram. Många program tas fram för att användas som intervention i familjer med något äldre barn, där familjen arbetar med någon form av problematik. Det pågår svenska studier för att utröna om några av dessa program har önskad effekt även inom svensk BHV. Det är lämpligt att avvakta forskningsresultaten innan sådana metoder införs på bred front på BVC.

Vid en informationsträff eller temaföreläsning ger BHV-sjuksköterska eller föreläsare information till föräldrar inom ett av BHV:s kunskapsområden. Temaföreläsningar i storgrupp kan annonseras på anslagstavla i väntrummet och eventuellt annonseras i lokaltidningen och kan ske med eller utan anmälan. Teman vid storgrupp kan vara infektioner, barnsäkerhet, vaccinationer, trafiksäkerhet, samspel eller andra efterfrågade områden där BHV har stor kunskap.

Barnhälsovården kan även erbjuda informationsträffar på förskolan eller familjecentralen, till exempel vad gäller vardagshygien eller vanliga infektioner.

Ersätter inte föräldragrupperna

Arbetssättet med informationsträffar och temaföreläsningar kan vara ett komplement till föräldragrupper, men ersätter inte de ordinarie grupperna inom BHV. Ett centralt syfte med föräldraskapsstöd i grupp är att ge utrymme för samtal och erfarenhetsutbyte samt möjlighet att lära känna andra föräldrar i området och stärka det sociala nätverket. Informationsträffar eller temaföreläsningar är däremot oftast enkelriktad information.

Inom BHV erbjuds ibland spädbarnsmassage för att ge en stunds avslappning och välbefinnande för både barn och förälder. Regelbunden magmassage kan ge lindring vid magknip och gasbesvär. Spädbarnsmassage efterfrågas ofta av föräldrar och kan vara ett komplement till grupperna.

Läs mer Spädbarnsmassage

En lokal anpassad för gruppträffar har stor betydelse för att träffarna ska fungera på ett tillfredsställande sätt. Lokalen ska självklart vara barnsäker. De lokalmässiga förutsättningarna för föräldragrupper ser olika ut beroende på var man arbetar och det viktiga är att man gör sitt rum så inbjudande som möjligt. Att ha gjort i ordning rummet innan deltagarna kommer skapar en känsla av omsorg, att det här mötet och de som kommer, är viktiga.

Det är bra om det finns ändamålsenlig möblering och trivsam belysning. Det bidrar till att skapa den välkomnande, varma och öppna atmosfär som man eftersträvar i gruppen. Det kan även vara bra att erbjuda leksaker som inte låter. Det är fint att ha möjlighet att lägga barnen på golvet, till exempel i en större tygklädd skumplastbassäng eller på en lekmatta. En del väljer att ta in blommor, ställa fram frukt, vatten och fika, sätta på låg musik och så vidare.

Det är bra om föräldragruppsrummet

• är ostört och inte är ett genomgångsrum
• är tillräckligt stort och inbjudande
• har utrymme för barnvagnar i nära anslutning
• har möjlighet att värma mat i närheten
• har toalett och skötplats i anslutning
• har god ventilation
• har lämplig utrustning som dator och projektor
• har leksaker både för de små barnen och för medföljande äldre syskon
• är anpassat för att kunna amma.

En inbjudan är den första kontakten med föräldragruppen och det är viktigt hur den utformas. I inbjudan ska syftet med föräldragruppen presenteras. Datum för träffarna skrivs ut. Det kan vara bra att skriva att träffarna bygger på aktiva deltagare och att innehållet för varje tematräff skapas av gruppen tillsammans. Om möjligt är det bra att bjuda in både muntligt och skriftligt i god tid.

Vid inbjudan, både den muntliga och skriftliga, är det viktigt att förmedla värdet av att båda föräldrarna deltar. Ett sätt kan vara att göra en skriftlig inbjudan med båda föräldrarnas namn, till exempel ”Hej Kim och Alex, ni är båda välkomna till föräldragrupp.” Att informera föräldrarna om rätten att vara föräldralediga samtidigt och få ersättning via föräldraförsäkringen kan också öka möjligheten för föräldrarna att delta.

Det finns sex teman att använda sig av på de olika träffarna, några teman är stora och har därför underteman:

• Omställning (första träffen)
• Vardagsliv:
  - Balans i vardagen
  - Skärmvanor
  - Sömn
  - Alkohol och tobak
• Samspel och anknytning
• Föräldrar tillsammans
• Mat
• Barns utveckling:
  - Motorisk utveckling
  - Språklig utveckling

Välj tema själv eller låt föräldrarna vara med och välja

Till det första tillfället rekommenderas tema: Omställning. Till övriga träffar kan man som gruppledare, själv eller tillsammans med föräldrarna, välja vilka teman som används. Poängen med att föräldrarna får vara med och välja, är att skapa större delaktighet och engagemang. Ibland kan det finnas en poäng med att man som gruppledare väljer tema, till exempel utifrån behov eller områdeskunskap. Teman för nästa tillfälle kan väljas i slutet av en träff, eller för flera träffar i rad. Vissa teman är mindre omfattande och då kan man hinna med flera på en träff. Tema: Vardagsliv är ett stort område med fyra underteman, som med fördel delas upp på två tillfällen.

Läs igenom aktuellt tema och välj ut några av de exempel på diskussionsfrågor som finns för temat. Det är bra att förbereda hjälpmedel som presentationsbilder, filmklipp, musik eller bildspel, och testat eventuell teknik, innan föräldrarna kommer. Finns det reflektioner från tidigare träffar som ni ska återknyta till i dag? Om man arbetar med hemuppgifter ser man till att föräldrarna får dela hemuppgiften med varandra.

Digitala lösningar har medfört nya möjligheter, som till exempel att erbjuda föräldraskapsstöd i grupp via internetlänk. Alla föräldrar och barn har inte möjlighet att träffas fysiskt. Omständigheter som sjukdom, svårighet att ta sig till lokalerna eller långa avstånd till de lokaler där gruppverksamheten erbjuds, kan medföra behov av digitala lösningar. Digitala lösningar kan vara ett led i att mötas i socialt nätverk och motverka isolering, och kan fungera som ett bra komplement till de fysiska träffarna.

Digitaliseringen kan innebära extra förberedelser för gruppledaren. Presentationer kan behöva anpassas och tekniskt stöd kan behöva ges till föräldrarna. Regionerna har olika digitala lösningar som till exempel Microsoft Teams, Zoom eller Skype.

Läs mer Digitala föräldragrupper

För att föräldrar som inte talar svenska ska få ta del av föräldraskapsstöd i grupp ska tolk erbjudas. Information om möjlighet till tolk bör finnas med redan i inbjudan till föräldraskapsstöd i grupp. Det gör att alla känner sig välkomna och att BHV-sjuksköterskan hinner boka in tolk till grupptillfällena.

Läs mer Tolk på BVC

Referenser - förberedelser inför att leda föräldrastödsgrupper