Vegetariska koster till barn

Allt fler väljer idag att äta mer av växtbaserad mat och utbudet av vegetariska alternativ i butik och på restauranger har ökat närmast explosionsartat. Detta är en positiv utveckling både för hälsan och för miljön. En mer växtbaserad kost med mycket grönsaker, baljväxter, frukt, bär, nötter och fröer är förknippad med stora hälsofördelar och ett minskat köttätande ger även en mindre klimatpåverkan (1–3). Att barn tidigt erbjuds sådan mat är därför fördelaktigt.

Samtidigt är en uteslutande växtbaserad kost inte näringsmässigt fullvärdig. För att tillgodose kroppens näringsbehov krävs därför berikade produkter och ibland även tillskott med näringsämnen,  (4–6). Små barn har dessutom ett högt energi- och näringsbehov per kilo kroppsvikt, vilket ställer höga krav på matens sammansättning och föräldrars kunskap i bland annat näringslära (1). The European Society for Paediatric Gastroenterology Hepatology and Nutrition (ESPGHAN) skriver i sin rapport från 2017 att vegankost endast bör ges till barn under adekvat medicinskt eller nutritionellt överseende och att föräldrar behöver förstå allvaret i riskerna vid bristande följsamhet till de behov av tillskott som kosthållningen innebär (7).

Det är viktigt att barnhälsovården bemöter alla familjer med ett öppet sinne och med respekt (8). Detta gäller även olika val av kost. Majoriteten av dem som väljer att äta helt växtbaserat är väl pålästa, kunniga och lyhörda för barnets behov och lyckas ofta tillgodose barnets nutritionella behov. Det är dock en skillnad på det lilla, växande barnets behov och förälderns egna och där behöver barnhälsovården möta upp och stötta föräldrar för att säkerställa ett fullgott energi- och näringsintag över tid (9–10). Enligt barnkonventionen, artikel 24, ska det säkerställas att alla grupper i samhället, särskilt föräldrar och barn, får information om och har tillgång till undervisning om bland annat näringslära (11).

Olika anledningar till att välja växtbaserad kost

Det finns många olika anledningar till att människor väljer att äta helt eller delvis växtbaserad kost. De tre huvudsakliga anledningarna till den ökade populariteten är av miljömässiga, hälsomässiga och djuretiska skäl. För en del är det även en del i en religiös eller spirituell övertygelse. En del väljer även att äta mer vegetarisk mat utifrån ekonomiska aspekter (12). 
Det är även bra att ha i åtanke att en växtbaserad kost, eller annan strikt exklusionskost, kan vara en del av en ätstörning genom möjligheten att kunna kontrollera sin kost och vikt. Det kan därför vara värdefullt att fråga föräldrarna om de har eller har haft ätstörningsproblematik. Man bör vara uppmärksam på signaler som överdrivet fokus på hälsa, barnets vikt och ätande, mängden fett i barnmaten, begränsningar och konflikter i matsituationen (13–14).

Växtbaserad kost är lämpligt i livets alla stadier

Vegetarisk kost, inklusive helt växtbaserad kost, har från forsknings- och myndighetshåll relativt samstämmigt bedömts vara lämplig i livets alla stadier, inklusive under graviditet, amning samt späd- och småbarnsåren. Detta under förutsättning att den är välplanerad och innehåller tillräckligt med näring och inkluderar berikade produkter och kosttillskott vid behov (1). Det är viktigt att föräldrarna har god kunskap i näringslära och är införstådda i barns speciella behov, så att de kan erbjuda sina barn en välbalanserad kost (5).
Till skillnad från ovan beskrivna kost, avråds barn från extrema varianter av växtbaserade koster, som till exempel makrobiotisk kost och kost som är helt fruktbaserad. Dessa koster anses olämpliga och avråds helt till barn (9).

Helt växtbaserad kost passar alla åldrar men inte alla individer

En helt växtbaserad kost kan därmed passa alla åldrar, men däremot inte alltid alla individer. För en del barn kan det till och med vara direkt olämpligt. Det kan röra sig om barn med extra stort energi- och näringsbehov, till exempel bland barn som är för tidigt födda, har bristande tillväxt, födoämnesallergier eller är selektiva i sitt matval. För dessa barn kan en helt växtbaserad kost vara otillräcklig.
I de fall där barn bedöms ha ett inadekvat energi- och näringsintag behöver vården nyttja sin professionella kunskap och utifrån barnets bästa, resonera med föräldrar om behov av att inkludera livsmedel för att säkerställa barnets hälsa och utveckling. Här kan dietister och läkare bidra med sin kompetens som ett stöd för BHV-sjuksköterskan.

I dag sätter många likhetstecken mellan vegetarisk kost och en hälsosam kost. Det finns dock många vegetariska hel- och halvfabrikat som är rika på salt och mättat fett och därmed inte nödvändigtvis mer hälsosamma än sina motsvarande produkter med kött. Det många kanske inte tänker på är att dessa produkter sällan heller bidrar med samma näring som ursprungsprodukterna med till exempel kött, fisk eller mjölk. Ofta är till exempel innehållet av järn och B12 betydligt lägre och med lägre biotillgänglighet i de vegetariska alternativen. Ofta saknas även berikning av produkterna för att kunna likställas näringsmässigt med ett animaliskt alternativ.

Om den vegetariska maten är hälsosam och näringsrik beror alltså helt på vilka livsmedel som inkluderas och exkluderas, på samma sätt som vid en blandkost. Det är därför viktigt att granska näringsinnehållet på de produkter som väljs.

Gravida och ammande uppmanas av Livsmedelsverket att upplysa både barnmorska såväl som BHV-personal om de äter en helt växtbaserad kost och att de kan vara i behov av att träffa en dietist för att se över näringsintag och få individanpassade råd.

Näringsstatus avspeglar sig i bröstmjölken och därmed är det viktigt att identifiera om den ammande äter en helt eller delvis växtbaserad kost och har ett adekvat näringsintag  (1). Näringsstatus kan bedömas med hjälp av provtagning.

Läs mer här:
Vegokunskap för gravida och ammande- livsmedelsverket.se
Samtalsunderlag växtbaserad kost

När en eller fler livsmedelsgrupper utesluts som vid en helt eller delvis växtbaserad kost kan näringsintaget bli otillräckligt och behöver kompletteras med berikade produkter och ibland även tillskott. Exempel på bra berikade produkter vid växtbaserad kost är till exempel industritillverkad gröt och välling, tillskottsnäring samt berikad vegetabilisk dryck och ghurt från till exempel havre och soja. Rekommendationen gällande salt är som till alla barn ett lågt intag. Det är dock särskilt viktigt att saltet som används är jodberikat (5).

Kosttillskott till barn är komplicerat då det på den svenska marknaden saknas tillskott som är avsedda för de allra minsta barnen. Dessutom kan mängden av vitaminer och mineraler vara väldigt varierande mellan olika fabrikat och det saknas även ett kontrollorgan som säkerställer att innehållet stämmer med information på förpackningen. Tillskott, och då främst multivitamineraler, bör inte sättas in eller tas slentrianmässigt utan bör endast användas efter en nutritionell bedömning och på ordination av dietist eller läkare med kompetens inom området. Vid behov av tillskott bör i första hand kosttillskott med enstaka vitaminer och mineraler användas. Ta hänsyn till dos och säker administration.

Multivitamineraltillskott

Från 3 års ålder finns även multivitamineraltillskott. Denna typ av tillskott bör användas med viss försiktighet. Detta då vissa näringsämnen kan vara direkt skadliga vid ett för högt intag, vilket kan ske vid okontrollerad substituering med till exempel multivitamineraltabletter eller vid intag av flera olika tillskott samtidigt. Om tillskott ges är det därmed viktigt att rätt tillskott och dos säkerställs utifrån behov. Ta vid behov hjälp av dietist för bedömning och rekommendation.

Läs mer här på Livsmedelsverket om:
Kosttillskott - Kontrollwiki
Faktablad om kosttillskott (pdf)

Läs mer på Svensk egenvård:
BRL-kosttillskott-2023.pdf

Det finns information om ytterligare näringsämnen på Livsmedelsverkets sida Vegansk mat till barn

Livsmedelsverket har en livsmedelsdatabas som kan användas för att söka näringsinnehåll i olika livsmedel.

Ibland finns behov av konsultation av eller remiss till annan profession.

Vilka barn bör bedömas av läkare?

Barn som får helt eller delvis växtbaserad kost som under samtalet väcker frågeställningar enligt nedan bör träffa läkare och vid behov dietist. Remittera enligt lokal rutin.  

• Barn till förälder som ätit helt växtbaserat utan tillskott under graviditet och/eller amning
• Barn med avvikande tillväxt
• Barn med samtidig födoämnesallergi
• Barn med uttalat ensidig kost på grund av ätsvårigheter eller annan orsak
• Barn som uppvisar bristsymtom som till exempel trötthet, apati, utvecklingsförsening, neurologiska symtom
• Vid behov av provtagning på grund av oro eller misstänkt bristsymtom (2).

Detta kan dietisten bidra med:

• Fördjupad kostnamnes
• Kartläggning av kunskap och erfarenhet av växtbaserad kost hos föräldrar/vårdnadshavare
• Förmåga hos föräldrar/vårdnadshavare att tillgodose barnets energi- och näringsbehov
• Kartläggning och beräkning av energi- och näringsintag hos barnet
• Evidensbaserad och individanpassad kostrådgivning och behandling
• Vid behov rekommendation av berikade produkter och kosttillskott inklusive sort, mängd och administration
• Vid behov ge kontinuerlig uppföljning under barnets hela BHV-tid då behov och förhållanden förändras under uppväxten.

Referenser - Vegetariska koster