Diarré hos barn
Den vanligaste orsaken till diarré är som en del av symtombilden vid funktionell mag-tarmsjukdom, det vill säga att tarmen är frisk. Infektiös diarré är vanlig hos barn och nästan alltid virusorsakad.
Definition
Diarré kommer från grekiskans dia (=igenom) och rheo (=rinna) och kan beskrivas som en obalans mellan sekretion och absorption i magtarmkanalen.
Diarré definieras enligt WHO som fler än tre lösa avföringar per dag [1] eller mer än tio gram lös avföring per kilo kroppsvikt/dag hos spädbarn och småbarn och mer än 200 gram avföring/dag hos äldre barn. Många spädbarn har betydligt tätare avföringar än tre per dag men då med betydligt mindre avföringsvolym.
Om diarrén varar mer än 14 dagar med mer än tre lösa avföringar per dag kan den betecknas som kronisk. Man bör då bedöma om det finns andra symtom och om det finns anledning att utreda vidare.
Diarré behöver inte vara tecken på sjukdom utan kan vara ett normaltillstånd.
Diagnos
Den vanligaste orsaken till diarré hos barn är som del i funktionell mag-tarmsjukdom, där tarmen i sig är frisk.
Funktionell diarré hos småbarn kallas ibland för Toddlers diarré, eller ”peas and carrots”. Detta eftersom både skal från ärtor och rester av morötter ofta kan ses i barnets avföring, då svårsmälta fibrer inte alltid fullt ut bryts ned av tjocktarmens bakterier hos små barn. Denna helt ofarliga diarrébenägenhet växer bort under förskoleåldern.
Diarré i förskoleåldern kan ses bland annat vid följande tillstånd:
- Celiaki
- Allergi eller födoämnesintolerans, vanligast mot komjölk
- Kronisk förstoppning
- Inflammatorisk tarmsjukdom
- Pankreasinsufficiens
- Att en bit av tarmen opererats bort
Laktosintolerans är ovanligt före skolåldern och ska utredas för att utesluta annan bakomliggande sjukdom.
Kostbehandling
Vid funktionell (Toddlers) diarré kan det hjälpa att minska mängden kolhydrater, inklusive fibrer, och öka mängden fett i barnets mat och därigenom bromsa passagehastigheten genom tarmen.
Hos lite äldre barn med funktionell mag-tarmsjukdom finns det enstaka studier som säger att probiotika kan ha viss effekt, samt möjligen också så kallad low-FODMAP-kost, det vill säga kost med mindre mängd av jäsbara kolhydrater och sötningsmedel [2].
Infektiös diarré
Infektiös diarré är vanligt hos barn i förskoleåldern och är nästan alltid virusorsakad. Endast undantagsvis orsakas diarréer av bakterier, bakteriegifter eller parasiter. Då och då kan bakterier som orsakar diarré hos vuxna påvisas i avföring hos yngre barn utan att de orsakar symtomen.
De flesta barn med infektiös diarré med eller utan kräkningar kan vårdas i hemmet efter rådgivning och med rätt åtgärder. Ett barn med akut diarré kan dock bli uttorkat snabbt om det inte får tillräckligt med vätska att dricka. Klinisk bedömning bör alltid göras vid osäkerhet om barnets allmäntillstånd. Det är i första hand små barn med stora förluster i form av diarréer som löper risk att snabbt bli uttorkade.
De flesta maginfektioner läker ut av sig själva, men det är viktigt att barn med vattentunna diarréer får i sig tillräckligt med vätska i kombination med rätt mängd salt och socker [1]. Rekommendera i första hand åldersanpassad vätskeersättning som kan köpas på apotek. Felaktigt sammansatta hemmagjorda vätskeersättningar kan vara farliga, varför de inte kan rekommenderas.
Så snart barnet får behålla vätskeersättningen utan att kräkas kan man försiktigt börja ge barnets vanliga näring, såsom bröstmjölk, bröstmjölksersättning eller välling. Det finns inga medicinska skäl att ge barnet skonkost efter infektiösa gastroenteriter. Det leder inte till snabbare tillfrisknande.
Vid infektiös diarré är smittsamheten i allmänhet stor till en början. Blöjbarn med tarminfektion smittar lätt både förskolepersonal och andra barn. Barn bör därför inte vistas i förskola när de har akuta mag-tarmsymtom i form av vattentunna diarréer, men kan i samråd med förskolan återgå när de äter normalt samt under två dygn inte haft vattentunna diarréer. Deras friska syskon kan vara på förskolan. Föräldrar bör meddela förskolan om barnet är hemma med symtom som tyder på infektiös diarré [3].
Om barnet har varit utomlands och fortfarande har lös avföring när det förväntas återgå till barnomsorgen, bör sjukvården kontaktas för att utesluta allmänfarlig, anmälningspliktig sjukdom som till exempel salmonella.
Akut sjukvårdskontakt
Tillstånd som kräver en akut sjukvårdskontakt:
- Små barn med påverkat allmäntillstånd.
- Vid misstanke om allvarligare intorkning.
- Påtagliga buksmärtor utöver diarré.
- Blodiga diarréer.
Läkarbedömning och utredning
Läkarbedömning och utredning ska ske vid:
- Långvariga symtom (flera veckor) även om mindre allvarlig sjukdomsbild.
- Påverkan på tillväxt.
Rikshandboken i barnhälsovård vänder sig till professionen. Ange din yrkestitel, arbetsplats och mejladress om du vill att vi ska kunna svara dig.
Redaktionen hanterar inte frågor från privatpersoner. Om du har frågor om ett barn kontakta din barnavårdscentral, BVC och/eller 1177 för invånare
*Vi behandlar dina personuppgifter med stöd av den rättsliga grunden "intresseavvägning" (artikel 6.1 f) i GDPR.