Infektion hos nyfödda

Infektion hos nyfödda ger ofta ospecifika symtom och det är viktigt att vara uppmärksam på plötslig försämring av allmäntillståndet. Vid en del svåra infektioner reagerar inte det nyfödda barnet med feber som äldre barn gör.

Viktiga frågor att ställa till barnets föräldrar angående symtom på infektion:

• Äter barnet som tidigare?
• Ger barnet kontakt som vanligt? Är det slött? Irritabelt?
• Har barnet feber eller undertemperatur?
• Andas barnet snabbt (>60/min)?
• Titta på barnets hela hudkostym.
• Har barnet utslag? Bleknar utslagen när man trycker på dem ? Om inte - tänk petekier.
• Finns hudblåsor som inte är typiska för erytema toxicum? Viktigt att hitta och remittera  blåsor av stafylokockinfektioner och herpesinfektioner. Läs mer här om vätskefyllda blåsor hos nyfödda.

Symtom som kan vara svåra att bedöma utan att se barnet:

• vanlig ikterus når vanligen sitt maximum på tredje till femte dagen och avklingar sedan
• utslag och blåsor
• buktande fontanell.

Orsaker till en allvarlig infektion kan vara:

• Sepsis av grupp B streptokocker kan ge andningssymptom men också meningit.
• Stafylokocksepsis kan föregås av pustler, pemfigusliknande blåsor, ofta utgående från naveln.  Läs mer om blåsor hos nyfödda.   
• Sepsis utgående från urinvägarna beror ofta på urinvägsmissbildning.
• Herpesvirus kan ge hudblåsor  men kan också encefalitsymptom som vanligen debuterar vid 2-3 veckors ålder efter smitta från förlossningen. Andra viroser har ofta lindrigt förlopp.

Det medfödda immunförsvaret förmår de första månaderna inte svara så  effektivt och tydligt på infektioner varför man frikostigt bör ordna med läkarbedömning av barn de första levnadsmånaderna. Oftast räcker det med att fånga in:

• Äter barnet plötsligt sämre än tidigare?
• Har barnet snabb andningsfrekvens (>60/min)?
• Orkar barnet ge kontakt som tidigare?

Vid misstanke om infektion ska barnet bedömas på akutmottagning samma dag.

Antikroppar från modern via placenta och från bröstmjölk skyddar det nyfödda barnet mot många infektioner.

Antikropparna skyddar inte mot:

• vattkoppor - om modern insjuknar från 5 dagar före till 2 dagar efter förlossning
  
• RS-virus
• kikhosta - om inte modern vaccinerats under graviditeten
• infektioner som modern inte har haft
• vissa kroniska infektioner hos modern, till exempel hiv, hepatit B.

RS-virus och kikhosta kräver ofta sjukhusvård

Under vintertid sprids RS-virus epidemiskt. Några av de yngsta spädbarnen och särskilt prematurer kräver sjukhusvård och andningsstöd vid infektion med RS-virus.

Kikhosta sprids året runt men är något vanligare under hösten. Vaccination mot kikhosta ger bara skydd under 4-5 år. Infektionen är ofta mycket lindrig hos större barn och vuxna, medan spädbarn ofta behöver långvarig sjukhusvård.

Det är klokt att under de första månaderna:

• undvika närkontakt med släkt och vänner som har förkylningssymptom eller oklar feber
• tänka på att RS-infektion och kikhosta är oftast godartad hos större barn och vuxna
• tillämpa noggrann handhygien även inom familjen
• tänka på att amning och rökfri miljö kan hindra eller lindra insjuknande i infektioner.

Behandling för barnet om modern har hepatit B eller hiv

Vid hepatit B hos modern ges barnet vaccin mot hepatit B och i vissa fall specifikt gammablobulin omedelbart efter födelsen. En extra dos vaccin ges sedan på BVC vid 4 veckors ålder. Härigenom förhindras kronisk sjukdom hos barnet nästan helt.

Vid hiv hos modern får barnet behandling från barnklinik eller infektionsklinik.

• Till vårdnadshavare - Skydda ditt spädbarn mot RS-virus och kikhosta - Folkhälsomyndigheten
• Skydda dig själv och andra mot vinterns smittor - Folkshälsomyndigheten
• Vattkoppor - 1177.se
• RS-virus - 1177.se föräldrainformation
• Infektioner hos barn - 1177.se
• Infektioner hos barn – smittguide - 1177.se

Referenser - Infektion hos nyfödda