Tungband

Tungband är ett slemhinneveck, en struktur i medellinjen, som fäster på tungans undersida mot munbotten. Det stabiliserar tungbasen och påverkar vanligtvis inte tungspetsens rörlighet. Ett kort tungband kan begränsa tungans räckvidd och rörlighet.

Kort, stramt tungband är medfött och observeras i olika studier hos fyra till elva procent av nyfödda. Det är något vanligare hos pojkar än flickor. En viss ärftlighet finns.

Problem vid amning kan bero på flera olika faktorer. Ett kort tungband hos barnet kan vara en sådan faktor. Ett kort tungband behöver dock inte alltid ge svårigheter att amma.

Vid ett symtomgivande kort tungband påverkas barnets sugförmåga som blir mindre effektivt på grund av tungans begränsade rörlighet och funktion. Därför är det viktigt att barn med kort tungband får rätt bedömning med ställningstagande till om tungbandet behöver åtgärdas med tungbandsklipp, så kallad frenotomi. Detta för att öka tungans rörlighet och optimera förutsättningarna för amning.

När tungband behöver klippas är åtgärd före två veckors ålder en fördel för att främja amning och bröstmjölksproduktion. Beroende på lokala rutiner kan åtgärd ibland göras eller remiss skrivas i samband med läkarundersökning på BB.

När ett kort tungband identifieras på BB eller BVC är det viktigt att bedöma om det är symtomgivande och behöver åtgärdas. Efter att anamnes har tagits rekommenderas amningsobservation.

Gör en amningsobservation

Amningsobservationen  bör göras av erfaren sjuksköterska eller barnmorska. De symtom på kort tungband som konstateras i forskning är barnets ytliga tag, svårighet att skapa vakuum och smärta för mamman som ammar.

Följande symtom kan observeras hos barnet:

• svårt att ta ett typiskt stort tag och tappar taget om bröstvårtan
• svårt att skapa vakuum och därmed förekomst av vakuumsläpp, ett klickande smackljud
• svårighet att gå upp i vikt (ovanligt).

Följande symtom kan observeras hos den som ammar:

• smärtsam amning
• såriga bröstvårtor som är tillplattade och sneda när barnet släpper taget
• påverkad bröstmjölkproduktion och frekventa amningar.

Som åtgärd vid amningsproblem ges i första hand amningsstöd.

Kan problemen relateras till kort tungband bedöms också tungbandet, läs mer under rubrik nedan. Bedöms barnets korta tungband vara symtomgivande och amningsproblemen kvarstår trots amningsstöd rekommenderas remiss till ÖNH-läkare för ställningstagande till och utförande av frenotomi. Behov av amningsstöd kan kvarstå efter att tungbandet har åtgärdats.

Bedöm tungbandet genom att undersöka barnets mun:

• Kan barnet sträcka ut tungan utanför underläppen eller utanför den nedre tandraden?
• Vilken form har tungspetsen? Hjärtformad, kluven eller normalt rundad?
• Var fäster tungbandet in, i munbotten eller fram mot tandvallen?
• Är tungbandet synligt eller inte synligt?
• Är tungbandet tjockt eller tunt?
• Observera om barnets tunga lyfts vid gråt.

Martinellis bedömningsprotokoll kan användas som hjälp vid bedömning av utseende och funktion.

Barn som flaskmatas och bedömts ha kort tungband

Barn som flaskmatas bedöms mindre ofta ha bekymmer av ett kort tungband. Det kan förklaras av att intraoralt vacuum inte är lika avgörande vid flaskmatning som vid amning.

Vid misstanke om symtomgivande tungband görs en matningsobservation av erfaren BHV-sjuksköterska, barnmorska eller logoped.

I första hand ges insatser som optimerar förutsättningarna för flaskmatning. Rekommendationen är följsam flaskmatning med nappflaska med passande flöde och barnet liggandes i sidoposition det vill säga i samma position som vid amning.

Följande symtom kan observeras hos barn med kort tungband vid flaskmatning:

• ineffektiv matning - med långa utdragna måltider som följd> 30 minuter
• spill – bröstmjölk eller bröstmjölksersättning rinner ur munnen
• stora mängder luft sväljs.

Skicka remiss

Endast symtomgivande kort tungband hos spädbarn kan behöva åtgärdas genom klipp.  

Underlaget består av amningsobservation som inkluderar barnets tag och eventuell förekomst av smärta för mamman, givna insatser för att underlätta amning samt en beskrivning av tungbandet.

Remiss skickas till ÖNH för ställningstagande till och utförande av klipp så kallad frenotomi, alternativt enligt regionala eller lokala riktlinjer.

Hos lite äldre barn kan symtom nedan vara kopplade till ett påtagligt kort tungband, men kan också ha andra orsaker.

Följande symtom kan observeras hos förskolebarn med kort tungband

• Barnet har svårt sträcka ut tungan, exempelvis svårt att slicka på glass eller slicka sig runt munnen.
• Barnet har svårt lyfta tungan mot gommen och föra tungan åt sidorna.
• Maten fastnar ofta i gommen.
• Barnet har talsvårigheter, artikulationssvårigheter (ovanligt).

Skicka remiss

Vid misstanke om symtomgivande kort tungband skickas remiss till logoped för tal- och/eller oralmotorikbedömning.
Gällande talbedömning skickas remiss vid cirka 4 årsålder då samtliga språkljud förväntas vara etablerade. Det utgör underlaget för remiss till ÖNH eller tandläkare för bedömning och eventuell åtgärd av tungbandet. 

Referenser - Tungband