Hälsosamtal om rörelsevanor och fysisk aktivitet

Människan är byggd för rörelse och att vara fysiskt aktiv påverkar kroppen på flera olika sätt. Många av effekterna av fysisk aktivitet är likartade oavsett ålder, men hos barn är det viktigt att ta hänsyn till barnets tillväxt och mognad eftersom dessa påverkar en rad fysiska, mentala och sociala förmågor.

Rörelse och fysisk aktivitet ger fysiska och psykiska hälsovinster hos barn och ungdomar (1). Det stärker skelettet, bygger muskler, kroppssammansättning (BMI) samt bidrar till att minska risken för framtida sjukdomar och ökar det psykiska välbefinnandet. Hos barn och unga har man visat att det även finns ett positivt samband mellan motorisk förmåga och fysisk aktivitet och utvecklingen av självkänsla, tilltro till egen förmåga och kognitiv förmåga (1–5).

Motorisk utveckling, rörelse och fysisk aktivitet

Barnets tidiga rörelsevanor och fysiska aktivitetsnivå påverkas av barnets motoriska förmåga (2,5). När vi observerar det lilla barnet ser vi tidigt nyfikenheten och viljan att upptäcka och samspela med omgivningen. Varje rörelse ger ett avtryck i hjärnan och varje upprepning förstärker hjärnbanorna. Barnet styrs av nyfikenhet och för varje uppnådd förmåga öppnar det sig nya möjligheter att utforska både sin egen kropp, men även sin omgivning med sina rörelser (2). Barnets motoriska färdigheter har därför stor betydelse för barnets sociala, kognitiva och känslomässiga utveckling (2).

Den motoriska förmågan påverkar barnets möjlighet till att vara fysisk aktiv (5). Genom att tidigt prata om den motoriska förmågan skapas förutsättningar för barnet att vara fysiskt aktivt redan från de första levnadsmånaderna. Det är viktigt att komma ihåg att fysisk aktivitet hos spädbarn och det lilla barnet som regel är synonymt med lek. Genom att skapa lekstunder skapas således tillfällen för fysisk aktivitet. 
Läs mer här om barnets motoriska förmåga.

Inom ramen för Nationell kunskapsstyrning har ”Nationellt vårdprogram vid ohälsosamma levnadsvanor – prevention och behandling” tagits fram. Målet med vårdprogrammet är att ge vägledning och inspiration för hur hälso- och sjukvårdens arbete med ohälsosamma levnadsvanor kan ske i det dagliga arbetet.

Strukturen för arbetet med ohälsosamma levnadsvanor utgår från tre steg:

1. Uppmärksamma: Fråga, bedöm och erbjud stöd till förändring
2. Åtgärda: råd och stöd till förändring utifrån rekommenderad åtgärd.
3. Följ upp: Utvärdera och vid behov justera åtgärd eller hänvisa vidare.

Att dokumentera löper genom alla delar och är en central del i vårdprogrammet.  

Informera kort om att hälsosamma mat- och rörelsevanor är viktiga för barnets hälsa, uppmuntra till hälsosamma matvanor, rörelse och lek. Vid samtal om mat- och rörelsevanor kan med fördel bildstöd användas som:

• Grunda sunda vanor - Rikshandboken
• Riktlinjer för fysisk aktivitet - Generation Pep 
• Bamse - ett stöd för samtal om barnets hälsa - Vårdgivarwebben Västra Götalandsregionen

När ett samtal genomförts, dokumenteras det i barnets journal samt eventuellt behov av uppföljning. Dokumentationen rekommenderas att ske i text för hälsosamtal alternativt i anpassad mall (14).

Nationellt vårdprogram vid ohälsosamma levnadsvanor - prevention och behandling - 1177 för vårdpersonal

I takt med att samhället utvecklats har många tillfällen till spontanaktivitet i vardagen byggts bort och ersatts av till exempel rulltrappa, elsparkcykel och mobiltelefon och som ett resultat är vi mer inaktiva än tidigare. Föräldrar idag hade en annan uppväxt än sina barn, inte bara med mindre stress men också med fler tillfällen till spontanrörelse i vardagen. En studie från 2017 visade att svenska fyraåringar är stillasittande nästan hälften av sin vakna tid och bara en tredjedel uppfyller rekommendationerna för daglig fysisk aktivitet (7). Det visar på vikten att i ett tidigt skede kartlägga rörelse och motorisk förmåga hos alla barn oavsett kroppssammansättning. Barnhälsovården har en viktig uppgift i att vägleda och stärka föräldrar i dessa frågor.

I samtalen med föräldrarna är det lika angeläget att vara öppen och lyssna som att guida och vägleda. Fråga först familjen hur de tänker kring barnets rörelsevanor och vad de vill prata om, använd utforskande frågor. Det är angeläget att alltid stärka och uppmuntra det som fungerar bra i familjen.

Uppmuntra föräldrarna att vara lyhörda och att följa barnets utveckling och behov.  Samtala om att röra sig tillsammans med barnet och att den vuxne är en förebild i vad man gör och hur man rör sig och är fysisk aktiv. Gemensamma aktiviteter ger också tillfälle till gemenskap och fördjupade relationer.

Utifrån barnets ålder och mognad kan du med fördel involvera barnet i hälsosamtalet. Ta till exempel hjälp av materialet i Grunda sunda vanor i barnsamtalet eller Riktlinjer för fysisk aktivitet - Generation Pep

Bra att redan tidigt ta upp varför rörelse och fysisk aktivitet är viktigt 

Rörelsevanor grundläggs tidigt i livet och det är därför bra att ta upp ämnet tidigt med föräldrar. Redan från första hembesöket då man samtalar om att låta barnet ligga på mage då det är vaket och vidare upp genom åldrarna utifrån barnets förmågor och utveckling. För barn under året, uppmuntra till lek på golvet i rygg- och magläge samt rörelse utomhus efter mognad. Lek, aktiv transport, utevistelse och utforskande av olika miljöer bör uppmuntras för barn mellan 1 och 5 år (8).

Utvärdera regelbundet barnets motoriska förmågor och rörelse genom frågor som:

• Vad har ditt barn lärt sig sedan förra besöket?
• Vad tycker ni om att göra tillsammans?
• Vilka aktiviteter väljer barnet själv om hen får välja?
• Hur rör sig ditt barn? Är hen säker i sina rörelser? Rör barnet sig koordinerat? Hur är barnets balans?

Att träna på att ligga på mage främjar barnets möjlighet att utforska världen (2). Inte bara ser man mer av rummet när man ligger på mage, det är också från detta läge som barnets första förflyttningar sker. När barnet har lärt sig åla och krypa kan det upptäcka världen på egen hand! Detta är av stor vikt för barnets utveckling. Att ligga på mage tränar också barnets huvudkontroll och styrka i överkroppen. Det är också ett bra sätt att avlasta huvudet vid skallasymmetri.

Många föräldrar berättar att deras barn inte gillar att ligga på mage. Detta är varken ovanligt eller konstigt då detta är en krävande position där barnet måste ha både styrka och stabilitet, något som måste övas upp. Det är därför viktigt att man redan inom barnets första veckor börjar träna magläge. Börja med korta, men många stunder. Det bästa sättet är att låta barnet ligga på mage precis så länge som barnet orkar. När barnet börjar stånka eller gny är det dags att vända tillbaka till rygg (12). Väl tillbaka på rygg kan man prata glatt med barnet  eller ge barnet en leksak. Då glömmer de flesta barn snabbt bort att magläge var jobbigt. Kanske orkar barnet en eller flera gånger till på mage? När barnets styrka, stabilitet och uthållighet ökar, kommer barnet att orka längre och längre stunder på mage.

Förslag på hur man kan träna magläge ges nedan, men något som är särskilt viktigt är att barnet lär sig att ta stöd av armarna. Hur länge skulle man själv kunna ligga på mage utan armstöd? Precis som vuxna vill barnet ha stöd av sina armar med armbågarna rakt under eller lite framför axlarna. Om barnet inte själv har lärt sig att ta underarmsstöd, kan man placera barnets armar i denna position och hålla de kvar där. När man känner att barnet själv kan hålla positionen släpper man efter försiktigt. Hjälp till med underarmsstöd till dess att barnet själv aktivt använder armarna i magläge.

Ligga på golvet. Det är bra att underlaget är tillräckligt hårt så armarna inte sjunker ner.

Ligga på ett bord. Om barnet ligger på ett bord är det enklare för den vuxna att komma ner i barnets ögonhöjd. Lämna inte barnet utan tillsyn.

Bära på mage eller låta det ligga på mage i knät. En fördel med dessa positioner är att de går att göra nästan var som helst. En annan fördel är att genom att ändra lutningen på barnet kan svårighetsgraden på rörelsen ändras. Desto mer horisontellt barnet ligger, desto mer måste barnet lyfta huvudet och bålen mot tyngdkraften. Rörelsen blir således tyngre. Jämför det med när du själv ska göra armhävningar, det är lättare mot väggen än på golvet.

Inlärning bygger på motivation. Att skapa motivation eller ett tydligt mål för barnet är därför a och o. Ett mål måste kännas rimligt och nåbart, men samtidigt utmanande. Om barnet lyckas eller känner att det är nära att lyckas, vill barnet göra det igen. Det ger möjlighet till repetition och automatisering av en rörelse.

Det är därför viktigt att observera vad barnet kan och vad barnet är på väg att klara av. Om man väljer en för svår eller en för lätt uppgift ledsnar barnet snabbt. Genom att förenkla svåra uppgifter eller göra enkla uppgifter lite svårare, kan barnet känna att det utmanas och lyckas. När det kommer till den motoriska utvecklingen, kan detta innebära att när ett litet barn tränar på att ligga på mage, ger man stöd vid armarna så att barnet kan fokusera på att titta och/eller kommunicera med föräldern. När barnet har blivit säkrare i magläge kan man introducera leksaker eller föremål som passar för barnets ålder och utveckling. Kom ihåg att vårdpersonalens mål, föräldrarnas mål och barnets mål inte nödvändigtvis är desamma. Vårdpersonalens mål är till exempel att barnet ska ligga på mage för att stärka rygg- och bålmuskulatur, medan barnets motivation till att ligga på mage är att prata med föräldern eller att titta på förälderns ansikte, spännande föremål eller leksaker. Hos större barn kan förälderns mål vara att barnet ska öka sin fysiska aktivitet genom att gå eller springa, medan barnet kanske vill tävla om att komma först till bollen eller lyktstolpen.

Det är viktigt att ge föräldrarna stöd i att välja lekar och leksaker som utgår från barnets motoriska förmåga, motivation och intresse. Utmaningen är att välja aktiviteter som barnet själv vill göra samtidigt som det ska vara lagom utmanande. Tänk på att avsluta aktiviteten innan den blir tråkig och istället heller upprepa den igen.

Läs mer om vad barnet ska kunna vid olika åldrar:  Motorisk utveckling

Kom ihåg att korrigera åldern till barn som föds för tidigt, det vill säga innan gestationsvecka 37, upp till 2 års ålder.