Matintroduktion

Prematurfödda barn

För tidigt födda barn rekommenderas ofta introduktion till vanlig mat mitt emellan kronologisk ålder och korrigerad ålder men följsamhet till barnet är viktigt. Justering av matintroduktion kan behöva göras utifrån barnets mognad och färdigheter.

Läs mer här: Omhändertagande av för tidigt födda barn på BVC - Rikshandboken i barnhälsovård

Ny mat kan behöva testas många gånger innan den accepteras och genom att erbjuda samma smak upprepade gånger ökar chansen för acceptans. Det är viktigt att inte ge upp och sluta prova [5].

Det finns forskning som visar på att det går att vänja barn vid smaker som annars upplevs som något kärva och med viss beska, som till exempel lingon, rättika och blomkål, genom tidig och upprepad exponering. Det som är sött, fett eller salt behöver vi inte träna på att tycka om då det är nedärvt att föredra. Det finns många fördelar att tidigt introducera och vänja sig vid de lite svårare smakerna då dessa ofta finns i många livsmedel som är bra för både hälsan och klimatet. Det tycks också som att de barn som tidigt exponerats för många grönsaker och lärt sig den smakbilden, äter mer och fler grönsaker även när de blivit lite äldre [6].

Prata gärna med föräldrar om det finns någon speciell maträtt eller livsmedel som är viktigt för dom att försöka få barnet att tycka om. 

Föreslå att man väntar med att erbjuda söta livsmedel

Vänta gärna med att erbjuda livsmedel med söt smak till dess att andra smaker accepterats. Föreslå till exempel att föräldern avvaktar lite med de sötare fruktpuréerna till dess att till exempel grönsakspuréer accepterats.

En grimas behöver inte betyda ogillande av maten

Föräldrar kan behöva stöd i att tolka barnen eftersom starka reaktioner som grimaser och kväljningar inte behöver betyda att de inte tycker om maten, eller att de inte vill ha mer. Uppmuntra föräldrarna att främst vara uppmärksamma på barnets fortsatta nyfikenhet och viljan att testa igen.

Olika metoder där barnet styr matintroduktionen

En del barn och familjer hoppar helt över stadiet med mos och puré och börjar direkt med bitar. Baby Led Weaning (BLW), eller barnstyrd matintroduktion, är en metod som fokuserar på att barnet tidigt ska vara delaktig i sitt ätande. I vissa sammanhang används även begreppet Baby-Led Introduction to Solids (BLISS) som är en modifierad variant av BLW där barnets behov av energi och näring samt risk att sätta i halsen tydligare vägts in [7–8].

Det finns idag begränsad forskning på området kring tydliga fördelar eller nackdelar med metoden, men det kan finnas vissa vinster med att tidigt låta barnet utforska att äta själv och få träna på lite mer utmanande konsistenser. Genom att från början ge barnet mat som barnet kan hålla i själv, får barnet möjlighet att upptäcka maten med både händer och mun. Det gör också att barnet tidigt vänjer munnen vid olika konsistenser. Det ger även barnet möjlighet att själv styra både mängd och tempo vilket kan vara en fördel för en välfungerande mättnadsreglering.

För att börja erbjuda mat i hela bitar är det viktigt att barnet kan sitta upprätt med endast liten support och hålla huvudet stadigt. Barnet ska även kunna ta maten i handen och föra den till munnen. Matens konsistens, storlek och form behöver anpassas till barnets färdighet för att minska risken för att barnet sätter i halsen.

Det kan vara en god kompromiss att växla mellan mer traditionell matning och att samtidigt låta barnet få utforska maten själv vilket även är det sätt som många familjer väljer.

Erbjuda mat med tuggmotstånd

Det går som sagt att redan från början börja vänja barnet vid bitar men vid senast 8 månaders ålder är det dags att börja träna på lite grövre konsistens på maten som ger mer tuggmotstånd. En del barn behöver längre tillvänjningstid för mat med grövre konsistens, men när barnet sträcker sig efter, och klarar av att greppa om maten, är det också dags att börja servera bitar och plockvänlig mat. Det gör att barnet även får träna på att sönderdela och tugga maten.

Barnets förmåga att tugga styrs inte av tillgång till tänder. Tandvallarna är hårda och de kan träna på att tugga mjukare bitar även innan de fått sina tänder.

En del barn behöver längre tid för att vänja sig vid bitar i mat och en grövre konsistens. För dessa barn är ofta blandade och oförutsägbara konsistenser svårast. Det kan då vara lättare att till en början erbjuda en konsistens i taget.

Dags för två lagade huvudmål

Vid samma period, 8–10 månaders ålder, kan det vara lämpligt att börja erbjuda två lagade måltider som huvudmål per dag. Vid denna ålder är det även positivt att introducera mer och mer av familjens mat om man inte redan börjat med det. Att äta samma mat som barnet signalerar att maten är säker och gör att det finns någon att härma. Uppmuntra även familjen att äta tillsammans.

Att förebygga kvävning

Det sker flera tillbud med att barn sätter i halsen varje år. Det är därför av vikt att tala med föräldrar om att barnet ska sitta stilla när det äter och inte distraheras av annat, utan ha fokus på maten och ätandet. Det är viktigt att både servera mat i en säker form och konsistens som barnet behärskar men även att det ges tillfälle att träna på att både bita av, tugga och spotta. Det kan göras genom att förälder till en början håller i maten som barnet får bita av mindre bitar ifrån. Mat i form av slantar, runda livsmedel som körsbärstomater och vindruvor, hela nötter samt bitar av helt kött kan behöva delas i säkrare former och aldrig serveras oövervakat.

Läs mer: Att förebygga kvävning - Rikshandboken i barnhälsovård

Bra för barnet att bli kladdig runt munnen

Att lära sig äta är en spännande historia. Maten ska smakas på och även spottas ut igen och barn behöver få använda alla sina sinnen för att utforska maten och ätandet. För att stimulera munnens motorik, sensorik och tungans arbete är det en fördel att bli kladdig runt munnen. Det är därför bra att undvika att stryka bort mat med skeden eller vara alltför flitig med att torka bort mat runt munnen.

Läs mer: Främja en god ätutveckling - Rikshandboken i barnhälsovård

Valet mellan köpt och hemlagat

Det finns idag ett stort utbud av mat på barnmatshyllan och om man inte är van vid matlagning eller känner sig osäker kan det kännas enklare att ge barnmat på burk. Färdig barnmat är inte fel, men det kan bli dyrt att uteslutande använda detta. Det är inte heller svårt att få till den hemlagade maten. Det är önskvärt att så tidigt som möjligt få barnet att tycka om samma mat som resten av familjen och inte enbart vänja sig vid de mer industriellt framställda smakerna.

Barnmat som säljs som så kallat ”klämmisar”, det vill säga i påsformat, tenderar att vara väldigt släta i både textur och konsistens och utmanar och tränar inte barnets ätutveckling. Att suga i sig maten är inte heller gynnsamt för barnets mättnadsreglering. Mat från ”klämmis” bör serveras genom att maten trycks ut på sked.

Prata gärna med föräldrar om vad som gynnar barnets ätutveckling och i vilka sammanhang man väljer färdig eller hemlagad mat till sitt barn.

Läs mer:  Matkassen - bra mat för hälsa, miljö och plånbok - Västra Götalandsregionen

Gröt och välling

Järnberikad gröt eller välling är bra näringskällor och då är ett till två, maximalt tre, mål per dag lagom.

Har barnet helammats tidigare finns ingen anledning att börja med flaska för att servera välling, utan denna bör i sådant fall helst erbjudas ur mugg alternativt att man serverar gröt. Även tidigare flaskmatade barn bör i första hand erbjudas välling i mugg och flaskan avvecklas i takt med övergång till vanlig mat. Välling bör ses som vilken måltid som helst och ska inte erbjudas som måltid på natten eller för insomning. Då kan det underlätta att servera vällingen ur mugg som underlättar medvetet ätande och i vaket tillstånd.

Det bör även observeras att de flesta grötar i klämmis-förpackning inte är berikade och att det är ett mer hållbart alternativ att välja gröt och välling i pulverform och blanda själv.

Borsta barnets tänder efter sista måltiden

Tänk på att om barnet har fått tänder så behöver tänderna borstas efter sista måltiden på kvällen, vilket även innefattar vällingen.

Dryck

I samband med att mängden mat ökar kan barnet erbjudas vatten att dricka om det verkar törstigt. Under barnets första år är vatten bästa drycken. Avvakta gärna till efter året med större mängd mjölkprodukter (mjölk, fil, yoghurt) då dessa är järnfattiga och kan konkurrera med annan järninnehållande mat. Från cirka ett års ålder kan även mjölk erbjudas som måltidsdryck. Söta drycker som saft, juice, barndryck, sötad mjölkdryck etcetera bör helt undvikas till små barn. Även koffeininnehållande dryck bör undvikas.

Låt gärna barnet träna tidigt på att dricka ur glas eller mugg utan pip, detta går att träna på så fort barnet klarar av att greppa ett glas eller liten mugg. I början kan barn och förälder behöva hjälpas åt.