• Du har valt: Västra Götaland
Infektioner - översikt

Feber

Om vad feber är och hur det ska behandlas vid olika åldrar. Barn under tre månader ska alltid bedömas akut av läkare om de får feber.

Definition

Feber är en del av kroppens försvar mot infektioner och behöver inte innebära att barnet är allvarligt sjuk. Hos barn är virusinfektion den vanligaste orsaken till feber.

Feber definieras som kroppstemperatur ≥ 38,0 °C. Kroppsmätning rektalt rekommenderas till barn <1år.

Läs mer om att ta tempen på barn på 1177.se.

Orsaker till feber

Vanligaste orsakerna till feber hos barn är infektion, antingen från virus eller bakterier. Hos barn under en månad är bakteriella infektioner vanligast, men även virus- och svampinfektioner förekommer.

Andra mindre vanliga orsaker till feber hos barn är icke-infektiösa inflammatoriska sjukdomar och maligniteter.

Symtom

Ett barn med feber känns oftast varmt. Symtom som kan ses tillsammans med feber kan till exempel vara:

  • Gnällighet
  • Nedsatt aptit, att barnet dricker sämre
  • Sover mindre eller mer
  • Trötthet
  • Att barnet fryser eller svettas
  • Barnet ger sämre kontakt

Barn yngre än 6 månader

Vid feber hos barn som är yngre än sex månader måste man ta särskild hänsyn till deras risk för svåra infektioner orsakade av bakterier. Framförallt barn under tre månader har en ökad risk för bakteriella infektioner som kräver extra vaksamhet och behandling.

Nedan ges generella rekommendationer för hur man kan tänka om ett tidigare friskt barn har feber. (Barn som har en grundsjukdom och får feber ska alltid bedömas generöst av läkare. )

Barnets ålder Kroppstemperatur Åtgärd
0 - 1 månad ≥38.0 Akut till läkare. Bakteriell infektion måste misstänkas och barnet ska bedömas av läkare. Eventuellt inneliggande sjukhusvård
1 - 3 månader ≥38.0 Akut till läkare. Bakteriell infektion måste uteslutas. Sjukhusvård bör övervägas.
3 - 6 månader ≥39.0 Bakteriell infektion måste uteslutas. Vid tydliga förkylningssymtom (snuva, hosta) utan allmänpåverkan behöver inte bedömning ske akut. Kan skötas i öppenvård om opåverkat allmäntillstånd.

Barnet ska akut till läkare om hen:

  • ger ingen eller dålig ögonkontakt
  • har förändrad andning, exempelvis andas ovanligt långsamt eller ovanligt snabbt
  • har petekier eller pustler i huden
  • är blekt, cyanotisk eller ikterisk
  • skriker svagt, har pipig andning eller skriker ständigt
  • har en buktande fontanell
  • är slapp, slö eller irritabel
  • är missnöjd och svår att trösta
  • äter och dricker dåligt eller inte alls (barn < 3 månader ska orka äta)
  • visar tecken på uttorkning; kissar inte, torra slemhinnor.

Barn äldre än 6 månader

Det är viktigare hur ett barn ser ut, mår och beter sig än hur många grader man mäter upp på termometern. Oavsett temperatur bör man kontakta vården om barnet inte ger samma kontakt som vanligt, är slött och inte alls vill dricka. Kontakta också vården om barnet fortfarande har feber efter fyra dygn. Barn som har en känd underliggande sjukdom eller behandling som påverkar infektionskänsligheten, till exempel en pågående cancerbehandling, ska bedömas av läkare samma dag.

Barnet ska akut till läkare om hen:

  • har 41 graders feber eller mer
  • verkar mycket sjukt
  • är blekt eller cyanotiskt
  • gråter otröstligt
  • är slappt, likgiltigt eller mycket irriterat
  • är svårt att väcka eller omgående somnar om igen när det väcks
  • har ett ökat andningsarbete
  • andas snabbt (olika referenser beroende på barnets ålder)
  • klagar över smärta i huvudet, bröstet, magen eller när det kissar
  • stel i nacken när man böjer huvudet
  • har kramper för första gången
  • har petekier eller pustler i huden
  • behandlas med immunhämmande mediciner
  • inte vill dricka alls eller har förlorat stor mängd vätska till följd av kräkningar eller diarréer.

Behandling med febernedsättande läkemedel

Feber är ett sätt för kroppen att behandla infektionen. Därför behöver febernedsättande läkemedel inte ges om barnet mår bra i övrigt. De flesta barn har feber som varar några dagar utan att det behöver betyda något allvarligt.

Man kan ge febernedsättande läkemedel om barnet mår märkbart dåligt av febern, till exempel om barnet:

  • har påverkat allmäntillstånd
  • dricker dåligt
  • har ont i kroppen
  • är gnälligt och sover oroligt
  • har svårt att komma till ro på kvällen
  • har en underliggande neurologisk, lung- eller hjärtsjukdom.

Väljer man att ge febernedsättande läkemedel rekommenderas man att göra det i ett dygn och att morgontemperaturen dagen efter får styra om behandlingen ska fortgå.

Man ska inte behandla barn under tre månader med febernedsättande läkemedel utan att först kontakta vården. Barn över tre månader kan erhålla febernedsättande läkemedel enligt nedan, men frikostigt kontakta vården vid tveksamhet.

Febernedsättande läkemedel 

Om febernedsättande läkemedel behövs rekommenderas att dosen ges utifrån vikten, mg/kg.

  • Paracetamol i anpassad dos (10-15 mg/kg 4 gånger dagligen) kan ges till alla barn. Genom munnen når man högsta blodkoncentration inom ½-1 timme, maximal febernedsättning efter 2-3 timmar.
  • Ibuprofen från 6 månaders ålder eller 7 kg kroppsvikt. Febernedsättande dos 5-7 mg/kg 3 gånger dagligen. Med peroral Ibuprofen uppnås högsta blodkoncentration efter ¾ -1½ timme. Maximal plasmakoncentration uppnås 1-2 timmar efter administreringav suppositorier till barn.
  • Risk för biverkningar av ibuprofen eller paracetamol ökar om barnet ätit och/eller druckit dåligt, är undernärt eller har leverskada eller njurskada.
  • Salicylsyrepreparat ska undvikas på grund av risk för Reyes syndrom och aldrig användas utan läkarordination.

Läs mer på FASS

Allmänna åtgärder i alla åldrar - råd till vårdnadshavare

Ett barn som har feber ska vara hemma för att vila och återhämta sig. Barnet behöver inte hålla sig i sängen, men bör inte anstränga sig fysiskt. Det bästa är att låta barnet avgöra hur mycket hen orkar vara uppe.

Barn behöver mer vätska när det har feber. Ge barnet vad det tycker om och själv vill ha, till exempel glass, kräm, välling, saft eller vatten. Ett mått på att barnet får i sig tillräckligt med vätska är att hen kissar varje dag.

Gör det så trivsamt som möjligt för barnet. Om barnet tycker att det är skönt kan man låta det sova med ett tunt lakan eller bara i underkläderna. Men om barnet huttrar och fryser, kan man lägga på en filt.

Kroppstvätt med alkoholer, kall luft, kylande ispåsar och liknande rekommenderas inte vid feber.

Till toppen av sidan