• Du har valt: Västra Götaland
Hälsosamtal

Hälsosamtal och hälsovägledning om levnadsvanor

Innehåll i ett hälsosamtal och hur man kan samtala med familjen om levnadsvanor.

Barnhälsovårdens hälsofrämjande och förebyggande arbete har fokus på olika levnadsvanor som kan ha betydelse för barnets och familjens hälsa. Vid hälsobesöken på BVC erbjuds familjen hälsosamtal och hälsovägledning som utformas utifrån familjens behov och önskemål. Strukturen för hälsosamtal om levnadsvanor utifrån barnhälsovårdsprogrammets tre delar illustreras i tabell 1. Läs mer här om målen med det nationella barnhälsovårdsprogrammet och programmets tre delar.

För alla

För alla vid behov

För alla

Främja hälsosamma levnadsvanor

Samtala i dialog om barnets hälsa och utveckling, familjens erfarenhet av olika levnadsvanor samt vad som är betydelsefullt för dem avseende hälsa och levnadsvanor. Identifiera risk- och skyddsfaktorer.

Erbjud hälsosamtal och vägledning kring:

  • Amning
  • Flaskmatning
  • Stöd och vägledning om barnet får bröstmjölksersättning
  • Matintroduktion
  • Hälosamma matvanor, måltider och dryck
  • Fysisk aktivitet och rörelsevanor
  • Lek och stimulans
  • Skärm- medievanor
  • Sömn
  • Tandhälsa
  • Toalettvanor
  • Barn och tobak
  • Barn och alkohol
  • Förälderns tobak- och alkoholvanor

Uppmärksamma hälsosamma och ohälsosamma levnadsvanor avseende:

  • Mat, dryck och måltider
  • Fysisk aktivitet, och rörelsevanor
  • Lek och stimulans
  • Tandhälsa
  • Skärm och media
  • Sömn
  • Toalettvanor
  • Barn och tobak
  • Barn och alkohol
  • Skärm och media
  • Förälderns tobak- och alkoholvanor

Vid varje besök ta ställning till om barnet/familjen har behov av ytterligare insatser.

För alla vid behov

Kompletterande uppföljning av barnets hälsa och utveckling, risk- och skyddsfaktorer.

Fördjupat hälsosamtal, stöd och hälsovägledning kring levnadsvanor vid identifierade ohälsosamma levnadsvanor, vilket kan visa sig som:

  • Ohälsosamma mat och dryckesvanor
  • Stillasittande, fysisk inaktivitet
  • Försenad motorisk utveckling
  • Karies
  • Undervikt
  • Övervikt/fetma.

Åtgärd:

Erbjuda stöd, hälsovägledning, insatser och uppföljning utifrån identifierat behov.

Vägledande familjesamtal vid övervikt/fetma.

Erbjuda stöd, vägledning och hänvisning avseende förälderns tobak och alkoholvanor.

För alla vid behov

Vid behov av ytterligare insatser

Tvärprofessionell samverkan mellan BHV och exempelvis: Dietist, psykolog tandvården, barnomsorg

Remiss till annan vårdgivare exempelvis: Barnklinik, fysioterapeut, dietist, tandvård, barnpsykolog, logoped

Erbjud remiss exempelvis till vårdcentral avseende förälderns tobak och alkoholvanor.

 

Hälsosamtal och hälsovägledning

Barnhälsovårdssjuksköterskan mångfacetterade roll

BHV-sjuksköterskan har en framträdande roll i barnhälsovårdens folkhälsoarbete då hen ansvarar för att planera, utforma och initiera det lokala hälsoarbetet på BVC utifrån barnhälsovårdens nationella program. Vid hälsosamtalet om levnadsvanor har BHV-sjuksköterskan en pedagogisk uppgift som ställer höga krav på hens kompetens, då barn och föräldrar har olika behov som både behöver förstås, mötas och tas i beaktan. Familjerna kommer från olika sammanhang med olika förutsättningar, erfarenheter och värderingar, vilket har betydelse för hur de känner, tänker och agerar.

I det dagliga arbetet står BHV-sjuksköterskan inför utmaningen att erbjuda och genomföra hälsosamtal och hälsovägledning så att familjen upplever att det är förståeligt, användbart och genomförbart. Det kräver en pedagogisk kompetens, ämneskunskap samt kunskap om olika dimensioner av health literacy. Health literacy handlar om hälsa, lärande och förståelse samt individens förmåga och möjlighet att ha tillgång till, förstå och använda sig av hälsoinformation för att främja den egna och andras hälsa (1).

Vid teambesöket ges möjlighet att möta familjen utifrån olika professionella perspektiv kring levnadsvanor. Utgångspunkten för samtalet är att utifrån barnets och förälderns behov stödja, stärka och vägleda familjen i aktuella områden och frågor. Sjuksköterskan och läkaren kompletterar och stärker varandra med sina olika kompetenser och erfarenheter, vilket kan förstärka hälsofrämjande och förebyggande insatser liksom hälsovägledningen kring levnadsvanor.

Föräldrars förväntningar och önskemål av hälsosamtal

Föräldrar vill och förväntar sig att BHV-sjuksköterskan ska samtala om levnadsvanor och känner stort förtroende i hens hälsovägledning framförallt under barnets första levnadsår (2). För många familjer känns det betydelsefullt och intressant att samtala om barnets matvanor och att få möjlighet att utbyta olika tankar, men också att kunna samtala om upplevda svårigheter och mötas av förståelse för dessa. Stress, ekonomi, barnets matpreferenser och vilseledande information är exempel på upplevda svårigheter och hinder i det vardagliga livet för att skapa goda levnadsvanor för sina barn (2-4).

Det framkommer i en studie av Håkansson et al (2019) att föräldrar uppskattar att samtala och reflektera kring olika hälsosamma och ohälsosamma levnadsvanor samt att BHV-sjuksköterskan inte ger uppmaningar eller råd om vad de behöver göra och hur de ska göra. Det upplevs positivt när BHV-sjuksköterskan utforskar familjens funderingar och värderingar kring mat och dryck och att de tillsammans diskuterar hur familjen ställer sig till att göra förändringar, exempelvis att dricka sötad dryck vid färre och valda tillfällen i stället för varje dag. Även när föräldrar känner sig trygga med sina levnadsvanor känns det viktigt att samtala kring dem samt få bekräftelse. Ur ett samhällsperspektiv anser föräldrar att det är viktigt att samtala om levnadsvanor med alla familjer, då det inte bara handlar om de egna barnens hälsa utan alla barns hälsa (3).

Förhållningsätt i hälsosamtal och hälsovägledning

I hälsosamtalet om levnadsvanor är det viktigt att professionen har ett hälsofrämjande och personcentrerat förhållningsätt. I ett personcentrerat möte är det barnets och förälderns berättelse som är utgångspunkten i hälsosamtalet, vilket är det första steget i ett partnerskap mellan sjuksköterskan, barnet och föräldern. Familjen möts med engagemang och intresse och visas respekt för sina värderingar, sin autonomi, sin kunskap och sina erfarenheter.

Ett personcentrerat förhållningsätt kan främja hälsa och välbefinnandet samt bidra till större följsamhet av förändringar av levnadsvanor när det finns behov av det (5-6).

Hälsovägledning ses som en lärandeprocess, vilket kräver ett förhållningsätt som skapar utrymme för familjen till reflektion, aktivt deltagande, ansvarstagande och beslutsfattande. Om BHV-sjuksköterskan eller BHV-läkaren talar om för familjen vad de ska göra, hur de ska göra och inte ska göra, det vill säga har ett så kallat paternalistiskt förhållningssätt, så finns det en risk för en negativ reaktion i form av motstånd, känsla av otillräcklighet samt skuld och skam. Motstånd hos en förälder kan bero på att hen inte förstår betydelsen av hälsosamtalet eller att de rekommendationer som förespråkas går emot vad de själva tycker. Ibland finns motståndet innan samtalet börjar, vilket kan grunda sig i negativa förväntningar eller tidigare erfarenheter (7-10).

I ett hälsosamtal utifrån ett hälsofrämjande förhållningsätt utgår BHV-sjuksköterskan och läkaren från det som familjen berättar. Tillsammans samtalar de om hälsa och olika levnadsvanor som kan ha betydelse för en god hälsa, ett salutogent perspektiv.

Ett hälsosamtal kan beskrivas som en process där samtalet inleds med en öppen frågeställning, se figur 1.

Steg för steg gällande hur man håller ett hälosamtal
Figur 1. Stegen i ett hälsosamtal: Öppen fråga, reflektivt lyssnande, bekräftelse, hälsovägledning, sammanfattning.

Ställ öppna frågor

  • Har ni funderat på ….
  • Vad känns viktigt för er när det handlar om….
  • Vad känner ni fungerar bra…
  • Ibland uppstår oro, hur är det för er…
  • Vad känner ni till om….

Reflektera

  • Ni har funderingar på…
  • Så det känns viktigt för er …
  • Ni upplever att det går bra med…
  • Ibland känner ni oro över …

Bekräfta 

  • Ni tänker klokt kring …
  • Det kan vara svårt att…
  • Vad fint att ni känner …
  • Det är vanligt att man känner oro…

Hälsovägledning

Avsluta med en kort sammanfattning. Följ upp med frågor för att försäkra att familjen har fått prata om det som var viktigt för dem och att ni har uppfattat varandra rätt.

”Nu har vi pratat om olika levnadsvanor och de frågor och funderingar som ni hade kring det. Ni har känt oro över att Fay inte äter så bra. Nu när vi pratat om det så uppfattar jag att det har blivit tydligt för er att hon äter varierad och näringsrik mat i lagom mängd. Har jag uppfattat er rätt?"
"Jag berättar gärna mer om det och olika levnadsvanor som kan vara positiva för barns hälsa.”

Riktade hälsobesök

Vid hälsobesöket på BVC identifieras ibland behovet av en kompletterande uppföljning av barnets hälsa, utveckling och levnadsvanor. Familjen kan då erbjudas uppföljande hälsobesök med fördjupat hälsosamtal, stöd och hälsovägledning.

Om ohälsosamma matvanor eller otillräcklig fysisk aktivitet identifieras hos barn från 2 år, rekommenderas familjestödsprogram. Familjestödsprogram inkluderar hela familjen och består av komponenter som hälsosamtal, hälsovägledning och praktiska inslag för att stimulera till mer hälsosamma matvanor och ökad fysisk aktivitet .  När ohälsosamma matvanor eller otillräcklig fysisk aktivitet identifieras hos föräldrarna rekommenderar Socialstyrelsens och Nationellt programområde för levnadsvanor, kvalificerat rådgivande samtal och/eller rådgivande samtal (11).

Miljö för hälsosamtal och hälsovägledning

En pedagogisk och barnanpassad miljö på BVC är betydelsefull för både hälsosamtal, hälsouppföljning och lek. Läs mer här om Lokaler, utrustning och miljön på en barnavårdscentral

Många BVC har i dag barnanpassade väntrum och mottagningsrum för att skapa en mer inspirerande miljö. Att ha möblemang för både barn och vuxna att kunna sitta och samtala vid, pedagogiska bilder samt olika leksaker kan skapa goda förutsättningar för både samtal, interaktion och lek.

Lästips

Hälsolitteracitet. Förmågan att förvärva, förstå, värdera och använda information för att bibehålla och främja hälsa. 2016. Hämtad från; Hälsolitteracitet (halsolitteracitet.se)

Sandberg, H (red.). Pedagogik för sjuksköterskor. Lund: Studentlitteratur; 2017.

Stenhammar, C. Parental perspectives on preschool children’s lifestyle: quantitative and qualitative aspects (Doktorsavhandling). (2011). Uppsala universitet Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa.

Rudd, R.E., Rosenfeld, L. & Simonds, V.W. Health Literacy: A New Area of Research With Links to Communication. Atlantic Journal of Communication. 2012, 20 (1); 16–30.

World Health Organisation. Health promotion - Health literacy and health behaviour. 7th Global Conference on Health Promotion. 1998.  

World Health Organization. Ottawa Charter for Health Promotion. (1986). 

Regionala tillägg

Regionala tillägg

Till toppen av sidan