Motoriska svårigheter och funktionsnedsättningar

Barns motoriska utveckling är symmetrisk. Det betyder att det förväntade är att barnet rör huvudet, bålen, armarna, händerna, benen och fötterna på ett likartat sätt. Tidiga asymmetrier bör därför noteras och följas upp. Till en början kan det vara svårt att fastställa orsaken till en asymmetri. Genom att observera i vilka kroppsdelar, och i vilka lägen den inträffar, kan man få ledtrådar till den bakomliggande orsaken. Exempelvis kan det röra sig om en favoritsida i huvudhållningen, en knuten hand eller andra sidoskillnader.

Vissa sidoskillnader kan uppstå på grund av att barnet har tränat en sida mer, men sidoskillnader kan också bero på andra bakomliggande tillstånd.  Om barnet visar en asymmetri, rekommenderas upprepade bedömningar på BVC. Man bör diskutera ärendet med BHV-teamet om asymmetrin kvarstår och överväga remittering till läkare eller fysioterapeut enligt regionala rutiner.

Eventuella bakomliggande orsaker till asymmetrier:

• skallasymmetri och torticollis
• nyckelbensfraktur hos nyfödd
• plexus brachialisskada hos nyfödd
• PEVA-fot
• cerebral pares.

Läs mer på Rikshandboken:

Insatser och åtgärder vid skallasymmetri och torticollis

Undersökning av skalle och nackfunktion

Cerebral pares (cp) är den vanligaste orsaken till rörelsehinder hos barn [41]. Cp orsakas av en skada i den omogna hjärnan och påverkar rörelseförmågan. Skadan kan inträffa antingen under fostertiden, vid förlossningen eller under de första två åren [30, 41].

Även om en cp-skada kännetecknas av en bristande motorisk förmåga, är det vanligt att barnet med cp även har andra funktionsnedsättningar såsom utvecklingsstörning, epilepsi, perceptionsstörningar och synskador [42]. Svårighetsgraden av funktionsnedsättningen varierar, allt från att barnet kan gå själv utan stöd, till att vara i behov av hjälp i alla aktiviteter [30, 41, 43].

Läs mer om cp på 1177 för vårdpersonal och Infoteket Region Uppsala.

För att upptäcka barn med cp under det första levnadsåret bör man vara uppmärksam på om barnet visar motoriska avvikelser i flera kroppsdelar i fler positioner.

Motoriska avvikelser som ofta observeras hos barn med cp är [38]:

• rörelsefattigdom
• extension i armarna
• spända rörelser
• hårt knutna händer
• inslagna tummar
• extension i benen
• plantarflexion i fotleden
• ökade avvikelser eller att avvikelserna blir tydligare när barnet vill röra sig målinriktat.

Developmental Coordination Disorder (DCD) är ett kroniskt tillstånd som kännetecknas av en bristande motorisk förmåga [44]. DCD beskriver barn som saknar den motoriska förmåga som det vardagliga livet kräver [19, 44]. Dessa barn beskrivs ofta som klumpiga. De rör sig okoordinerat, för långsamt eller för snabbt, vid motoriska aktiviteter. Jämfört med jämnåriga barn tar det längre tid för barnet att lära sig nya motoriska färdigheter. De motoriska svårigheterna kan inte förklaras av någon medicinsk åkomma. Idag vet vi att de svårigheter som barn med DCD har, ofta kvarstår upp till vuxen ålder [19, 45].

Ungefär 5–6 procent av alla barn anses ha DCD, vilket motsvarar ungefär ett barn i varje skolklass [19, 44]. Det har traditionellt antagits att DCD är vanligare hos pojkar än hos flickor [19], men studier baserade på populationsurval har visat att förekomsten är ungefär likvärdig mellan könen [46, 47].

Samsjukligheten mellan DCD och andra utvecklingsneurologiska eller neuropsykiatriska tillstånd är hög [19].

Forskning har visat att en bristande motorisk förmåga i ung ålder ofta leder till svårigheter i vardagliga aktiviteter [19]. En konsekvens av detta är att personer med DCD ofta är mindre aktiva i fysiska och sociala aktiviteter [48, 49], vilket påverkar den fysiska och psykiska hälsan negativt  [19, 50, 51]. Bristande grovmotorisk förmåga utgör också en stark och oberoende riskfaktor för mobbning i barndomen, oavsett kön och diagnos [52]. För att främja fysisk och psykisk hälsa för personer med DCD är tidig upptäckt viktigt.

Läs mer Developmental Coordination Disorder - CanChild och DCD Kids

Muskelsjukdomar, även kallade neuromuskulära sjukdomar, omfattar olika diagnoser som alla leder till muskelsvaghet. Sjukdomarna påverkar motoriska nervceller, nervtrådar eller själva muskelcellerna. Det finns många olika neuromuskulära sjukdomar och i de flesta fall är dessa ärftliga. Barnen kan vara muskelsvaga vid födelsen, men symptom kan debutera i alla åldrar. Barn som är svaga vid födelsen kan bli något starkare och relativt stabila, medan andra tappar muskelstyrka mer eller mindre snabbt. Stora framsteg de senaste åren har medfört att läkemedelsbehandling finns tillgänglig vid enstaka sjukdomar. Det finns ny kunskap om hur bästa möjliga uppföljning av dessa tillstånd sker, varför tidig diagnostik är viktig.

Läs mer på Infoteket Region Uppsala.  

Ryggmärgsbråck en medfödd missbildning av ryggmärgen som uppstår under graviditetens första 21 till 28 dagar. Det är då nervsystemet ska bildas av celler som formerar neuralröret. Symtom inkluderar vanligtvis påverkan på rörlighet, känsel, urinblåsa och tarmfunktioner.

Läs mer om ryggmärgsbråck på 1177.se.

Läs mer i Rikshandboken: Tågång.

Referenser - motorisk utveckling