• Du har valt: Västra Götaland
Motorisk utveckling

Motorisk utveckling 6 månader

Typisk motorisk utveckling och avvikande motoriskt utförande för barn från 6 månaders ålder.

Att tänka på vid undersökningen

Vid 6 månaders ålder blir många barn blyga. Som undersökare är det viktigt att vara medveten om detta, om man vill se barnets bästa motoriska förmåga. Om man går för fort fram kan barnet bli ledset och undersökningen kan bli svår att genomföra. Var uppmärksam på barnets andning, ansiktsfärg och mimik. En snabbare andning, en rödlätt färg i ansiktet eller underläpp som darrar, kan vara tecken på att man bör backa tillbaka och låta barnet få prata med sin förälder eller annan närstående som är med.

Ryggläge

Barnet har nu hunnit prova en mängd rörelser och har både upprepat och kombinerat dem. Det är en nödvändig lek för att skaffa sig erfarenhet om hur rörelserna ska gå till och hur man kan använda dem för att utforska omgivningen. När nya rörelser kommer tränar barnet dem intensivt. Ibland tycks barnet nästan glömma de gamla rörelserna, men när de nya rörelserna behärskas kombineras gammalt och nytt.

Magläge

Många barn föredrar nu att ligga på mage. I det här läget sker de första förflyttningarna för många barn. De rör sig runt som en klocka och kan på så sätt nå saker som tidigare var utom räckhåll. Den ena kroppshalvan kan vara stabil och ta stöd så att den andra kroppshalvans arm och ben kan röra sig. På det sättet blir det möjligt för barnet att sträcka sig efter nya saker som hålls en bit upp i luften. Dessa förmågor behövs för att förbereda krypande.

Motorisk utveckling för barn från 6 månader
Lägesbeskrivning Motorisk utveckling
Ryggläge
  • Barnet rör huvudet obehindrat och följer föremål med blicken utan att tappa balansen.
  • Händerna samarbetar bättre och bättre. Barnet undersöker föremål genom att vända och vrida på dem. Snören, knappar och liknande blir intressanta, och barnet undersöker dem noggrant. Barnet slår saker mot kroppen eller underlaget för att utforska ljudet.
  • Bålen är stabil, och barnet kan vända till sidan eller hela vägen till mage.
  • Fötterna hålls högt upp i luften och är intressanta att leka med.
Magläge
  • Huvudet är stadigt och barnet kan vrida det obehindrat för att undersöka omgivningen.
  • Stödjer på raka armar med öppna händer. Barnet kan även försöka stödja på den ena armen och skjuta ifrån med den andra för att nå spännande saker.
  • När barnet stödjer på raka armar sträcks ryggen så att tyngdpunkten flyttas till nedanför naveln, och barnet ligger på bäckenet.
  • Bålen är stabil även när barnet rör sig.
  • Barnet kan nu sträcka ett ben samtidigt som det andra kan böjas och roteras utåt, vilket hjälper barnet att röra sig i cirkel.
Sittande
  • Barnet sitter självständgt och tar stöd på sina armar framåt.
  • En del barn kan sitta kortvarigt utan stöd.
  • Armarna, händerna, benen och fötterna rör sig på ett likartat och anpassat sätt.
Stående
  • Barnet tar stöd på hela fötterna när det står med stöd.
  • Huvudet och bålen hålls symmetriskt i medellinjen.
  • Armarna, händerna, benen och fötterna rör sig på ett likartat och anpassat sätt.
Handfunktion
  • Barnet öppnar handen och fingrarna för att greppa efter föremål med både höger och vänster hand.
  • Barnet håller föremålet mot handflatan.
  • Händerna används lika mycket och kan samma saker.
  • Händerna rör sig på ett likartat och anpassat sätt.

Avvikande motoriskt utförande vid 6 månader

Vid 6 månaders ålder ska man reagera på följande avvikelser i det motoriska utförandet:

  • nedsatt ansiktsmimik
  • rörelsefattigdom
  • nedsatt uthållighet eller ork
  • asymmetriska rörelser
  • spända armar
  • hårt knutna händer
  • inslagna tummar
  • spända ben
  • plantarflexion av fotleden, det vill säga att foten böjer sig nedåt
  • spända rörelser
  • okoordinerade rörelser
  • oförmåga att hålla huvudet stadigt i olika kroppslägen
  • skakighet
  • instabilitet
  • headlag och generellt låg muskeltonus
  • ökade och tydligare avvikelser när barnet vill röra sig målinriktat.

Relaterad information

Revideringsdatum:
2024-10-10
Manusförfattare:
Kine Johansen, Leg fysioterapeut, specialist i pediatrik, Med dr, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet
Faktagranskare:
Inger Johanne Thuestad, barnläkare, specialist i barn- och ungdomsneurologi med habilitering, Skånes Universitetssjukhus, Malmö

Till toppen av sidan