Samarbete barnhälsovård och tandvård

Huvudansvaret för den förebyggande tandhälsan ligger på tandvården, men det är viktigt med ett nära samarbete med barnhälsovården, familjecentralen och förskolan med mera [1].

Ett bra samarbete är en förutsättning för att förebygga och tidigt ta hand om de barn som kan vara på väg att utveckla karies [2]. Det är därför av stor vikt att tidigt hitta barn med ökad risk och att engagera och stödja föräldrarna [3]. Här är barnhälsovården en viktig resurs som kan kontakta tandvården för att ge familjen riktat stöd.

Eftersom karies kan utvecklas snabbt i det lilla barnets mun är det viktigt med en munhälsobedömning redan vid ett års ålder. Syftet med en tidig munhälsobedömning är att identifiera riskbarn innan de utvecklat kariessjukdom. De barn som löper risk att utveckla karies ska kallas för en individuell förebyggande behandling. Denna munhälsobedömning sker i många regioner hos tandvården men regionala skillnader kan förekomma.

Barnets sociala situation påverkar

Barnhälsovården har täta kontakter med barnen under det första levnadsåret i sitt arbete med att främja familjens hälsa. En viktig del är att finna och stödja barn och föräldrar som av olika skäl lever med ökade risker. Samma barn som löper ökad risk vad gäller den allmänna hälsan har oftast ökad risk för karies [4,5]. Den sociala situation som barnet lever i har mycket stor betydelse för munhälsan. Genom BHV-sjuksköterskans täta kontakter och kunskaper om barnens situation finns det möjlighet att tidigt göra särskilda insatser.

Det är en rättighet för barn att ha en frisk mun enligt Barnkonventionens artikel 24. Karies i förskoleåldern är ett folkhälsoproblem med polarisering mot socioekonomiskt svaga grupper. Mer än var femte sexåring har lagningar eller behov av lagningar i mjölktänderna.

Det finns ett tydligt samband mellan barns och föräldrars tandhälsa. Karies är en och en halv till två gånger vanligare bland barn och unga till föräldrar som själva har dålig tandhälsa. Ju sämre tandhälsa föräldrarna har desto mer ökar risken för att barnen ska få omfattande kariesangrepp [6,7,8].

Karies kan uppstå i ett komplicerat samspel mellan sociala och ekonomiska villkor och hela livssituationen. Vardagliga vanor avseende kost och munhygien samverkar med familjens hälsotraditioner [8].

Sjukdomar och medicinering hos barnet under det första levnadsåret kan också påverka kariesförekomsten under förskoleåldern. Vissa mediciner som astmamedicin kan minska salivflödet [4]. Sjukdom kan också leda till kariesframkallande vanor som till exempel söt dryck nattetid. Det bör också uppmärksammas att det fortfarande finns mixturer som innehåller sackaros. På Läkemedelsverket kan man ta del av olika läkemedels substansinformation. 

Barn som har omfattande kariesskador kan ha problem med värk, infektioner, svårigheter att äta vilket ger en nedsatt livskvalitet [9,10]. Ytterligare ett skäl till att främja en god tandhälsa är att det finns ett starkt samband mellan karies i mjölktänderna och karies senare i livet [11,12].

Viktigt fånga upp barn med karies tidigt

Kariesskador innan tre års ålder utvecklas oftast mycket snabbt. Detta beror på att emaljen hos de nyss frambrutna mjölktänderna är "omogen", bland annat på grund av att fluorid inte hunnit lagras in i emaljytan. Dessutom har mjölktänderna tunnare emalj än permanenta tänder. Det är därför mycket viktigt att tidigt fånga upp små barn med minsta tecken på kariesskador så att förebyggande åtgärder snabbt kan sättas in och den fortsatta kariesutvecklingen hejdas [13].

Det finns vissa grupper av barn där man kan se att de har en ökad risk för karies.

Barnet kan finnas i familjer där följande situation förekommer:

• Försummelse och bristande omvårdnad.
• Bristande gränssättning.
• Negativ attityd och ointresse för hälsa och munhälsa.
• Sociokulturell bakgrund med bristande kunskap om munhälsa.
• Tandvårdsrädsla hos föräldrar.
• Karies hos föräldrar och/eller äldre syskon.
• Uteblivande från tandvård.

De viktigaste riskfaktorerna hos de yngsta barnen är:

• Ogynnsamma vanor vad gäller mat och dryck.
• Söta drycker vid törst.
• Söta drycker nattetid.
• Utebliven tandborstning med fluoridtandkräm.

Första tecknen på karies

De första tecknen på karies hos de yngsta förskolebarnen ses ofta på överkäkens framtänder medan det hos äldre förskolebarn kan ses på kindtändernas tuggytor. På framtänderna kan karies se ut som en missfärgad skrovlig yta medan det på kindtänderna kan se ut som en missfärgad grop. Kariesskadan är vitaktig i det första stadiet så kallad kritkaries och övergår sedan till en mörkare missfärgning i brunaktiga nyanser.

Viktigt att behandla i tidigt skede

Det är viktigt att kariesskador behandlas i ett tidigt skede eftersom de då fortfarande har möjlighet att läka ut. Ta därför alltid kontakt direkt med tandvården vid misstanke om karies och motivera föräldrarna till bättre kost- och munhygienvanor.

Kontakt med tandvården i förebyggande syfte

Tandvården kan även kontaktas i ett förebyggande syfte angående de barn som har ogynnsamma vanor och därmed riskerar att få karies.

Kallelsen till tandvården varierar men många regioner börjar kalla barnen vid ett och två års ålder. Uppmuntra besöken till tandvården vid tidig ålder för att bibehålla en god munhälsa.

Den avgiftsfria organiserade barn- och ungdomstandvården sträcker sig från 3 till 23 års ålder.

Referenser - Samarbete barnhälsovård och tandhälsovård