Familjecentraler

Arbetsuppgifterna inom barnhälsovården har under de senaste decennierna successivt ökat och en förskjutning har skett. Från ett somatiskt perspektiv mot ett alltmer folkhälsoinriktat och psykosocialt perspektiv. Det förebyggande arbetet med barn och deras familjer förutsätter att barnhälsovården även har nära kontakt och samarbete med andra verksamheter. Detta kan tillgodoses genom bildandet av familjecentraler. Idag finns det familjecentraler i nästan alla regioner. Tillgängligheten och det rymliga utbudet av tidiga insatser förväntas bidra till att minska hälsoklyftor.

Familjecentralsarbetet är en del av ”God och nära vård” som innebär att vården

• utgår från individuella förutsättningar och behov
• bygger på relationer, är hälsofrämjande, förebyggande och proaktiv
• bidrar till jämlik hälsa, trygghet, och självständighet
• grundas i gemensamt ansvarstagande och tillit [1].

Läs mer:  Börja med barnen! Sammanhållen god och nära vård för barn och unga - Regeringen.se

Med familjecentral menas en samlokalisering av mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst med förebyggande verksamhet.

Med familjecentralsliknande verksamhet menas barnhälsovård samlokaliserad med minst en kommunal verksamhet: öppen förskola och/eller förebyggande socialtjänst.

Utöver basverksamheterna kan även andra samhällsaktörer ingå i samarbetet.

Samlokalisering innebär att hela den ordinarie verksamheten som respektive part bedriver ska vara förlagd till familjecentralen eller den familjecentralsliknande verksamheten [4].

I den här texten kommer endast begreppet familjecentral att användas, vilket då även inkluderar familjecentralsliknande verksamheter. 

En familjecentral ska vara hälsofrämjande, generell, tidigt förebyggande och stödjande och riktas till blivande föräldrar eller föräldrar och barn. Detta är i enlighet med barnkonventionens artiklar om barnets rättigheter.

Familjecentralens syfte är att i samverkan minska den fysiska, psykiska och sociala ohälsan bland barn, att minska ojämlikheten i hälsa bland barn samt minska risken att barn hamnar mellan samhällets trygghetssystem.

Utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, familjens livssituation och genom samarbete, samordning och samverkan, ska familjecentralen främja en gynnsam fysisk, psykisk och social utveckling för barn genom att:  

• erbjuda lättillgängligt stöd 
• vara ett kunskaps- och informationscentrum  
• stärka arbetet med FN:s konvention för barnets rättigheter
• skapa arbetsformer där barn och föräldrar är delaktiga  
• stärka samspelet och en god relation mellan barn och föräldrar
• uppmärksamma barn och deras familjer där tecken finns på avvikande utveckling 
• erbjuda tidiga insatser till blivande föräldrar och familjer med barn  
• stärka barnets och föräldrarnas sociala nätverk 
• stärka ett jämställt föräldraskap
• stärka barns språkutveckling
• stärka integration [2].

Föräldraskapsstöd

Föräldraskapsstödet som socialtjänsten erbjuder på familjecentralen är en förebyggande insats där vägledning och stöd ges i grupp eller enskilt [3, 4].

Öppna förskolan är en öppen verksamhet som erbjuder ett socialt sammanhang och en stimulerande pedagogisk miljö. Verksamheten arbetar språkutvecklande och har inte sällan insatser för att öka utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden och främja integration [5,6].

Barnmorskemottagningar och barnavårdscentraler är en viktig bas på familjecentralen eftersom dessa verksamheter når i stort sett alla föräldrar som väntar barn eller nyligen fått barn. Genom att öppna förskola och förebyggande socialtjänst flyttar in under samma tak finns det bra förutsättningar för samarbete och det ökar tillgängligheten för föräldrar genom att det är en bred dörr in till service och gemenskap. Eller snarare vilken dörr de än väljer så finns ett flertal tjänster till hands [2,7,8,9].

Familjecentralen är också en plats för alla, oberoende av ekonomiska förutsättningar, kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning [10]. I mångkulturella områden där språkbegränsningar eller myndighetsmisstron kan vara större kan familjecentraler vara ett sätt att öka tillgängligheten och underlätta lotsningen mellan verksamheter [9].

Det är en utmaning att skapa team över organisationsgränser. Därför är det ingen självklarhet att ett teamarbete uppstår bara för att olika professioner arbetar i samma lokaler. Ett teamarbete ska skapa samarbetsvinster och öka förmågan att upptäcka och tillgodose behov bland barnfamiljer. Närheten till varandra skapar snabba och enkla vägar. Personalen som samverkar kompletterar varandras olika kompetenser och möjliggör att helheten blir mer än summan av delarna. Samverkan handlar om både samarbete med personlig kontakt i det löpande arbetet och samordning av resurser på huvudmannanivån. Utöver intern samverkan på den egna familjecentralen sker även extern samverkan med andra verksamheter utanför familjecentralen [11].

Förutsättningar för teamarbete och intern samverkan är:

• tillgång till tid för samverkan för barn och familjers bästa
• tillgång till rätt anpassade lokaler
• styrgruppens eller ledningens stöd och engagemang
• kollegornas engagemang
• samsyn angående arbetssätt
• kunskap om kollegorna uppdrag
• besökarnas möjlighet att påverka familjecentralens verksamhet
• möjlighet att gå på gemensamma utbildningar och konferenser.

Gemensamma strukturer

Det behövs ett samverkansavtal som ska innehålla en uppdragsbeskrivning för respektive profession där ansvarsområden tydliggörs. Vidare behövs uppföljning och utvärdering av det gemensamma familjecentralsarbetet, en styrgrupp bestående av varje professions chef samt en samordnare för att driva familjecentralen [12].

För att lära mer om BHV-sjuksköterskans roll på familjecentralen titta på filmen: Barnhälsovårdssjuksköterska på familjecentral - YouTube

Referenser - Familjecentraler