Vacciner som ingår i barnvaccinationsprogrammet

Kombinationsvaccin mot sex sjukdomar

Det sexvalenta kombinationsvaccinet som används i det svenska barnvaccinationsprogrammet är ett icke-levande vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och hepatit B.

Vaccinets egenskaper

Det sex-valenta vaccinet , vaccin mot sex sjukdomar i samma spruta, består av en färdigblandad lösning av flera icke levande vaccinkomponenter mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och hepatit B.

Vaccin mot Hib kan, beroende på leverantör, vara med i den färdigblandade lösningen eller tillsättas, i pulverform, till den övriga vaccinblandningen.

Vaccin mot difteri och tetanus

Består av inaktiverade difteri- och tetanustoxiner, så kallade toxoider, där toxinerna tagits fram från odlingar av difteri- och tetanusbakterier. Skyddet mot difteri och stelkramp kvarstår i flera år. Påfyllnadsdoser rekommenderas med ett intervall av  20 år efter sista dosen i barnvaccinationsprogrammet.

Vaccin mot kikhosta

Vaccin mot kikhosta innehåller delämnen (komponenter) från bakterien och kallas acellulära (cellfria) vacciner, till skillnad från helcellsvacciner där hela bakterien används. Det acellulära kikhostevaccinet framställs genom odling av kikhostebakterier varifrån komponenterna extraheras, renas och toxinerna omvandlas till toxoider (inaktiverade toxiner).

Skyddet mot klinisk kikhosta är efter 5 år cirka 70 procent.

Vaccin mot Haemophilus influenzae typ B (Hib)

Vaccinet mot Haemophilus influenzae typ B (Hib) består dels av sockerstrukturer (polysackarider) från kapseln som omger bakterien och som kopplats (konjugerats) till ett äggviteämne för att möjliggöra vaccinsvar hos spädbarn. Vaccinet har hög skyddseffekt, cirka 90 procent, under småbarnsåren mot de invasiva infektionsformerna av Hib-sjukdomen, med detta menas sepsis, meningit, epiglottit, skelett- och ledinfektion. Vaccinet har inte samma effekt på övre luftvägsinfektioner och otiter där bakterien oftast saknar kapsel, så kallad Icke-typbar Hi.

En dos Hib-vaccin från ett års ålder anses vara tillräckligt.

Från cirka två års ålder börjar barn successivt kunna bilda naturligt skydd mot Haemophilus influenzae infektion och från 6 års ålder bedöms det inte längre finnas behov av vaccination mot Hib.  

Vaccin mot polio

Vaccinet innehåller poliovirus av tre typer , Wild Polio Virus, WPV, 1, 2 och 3, som inaktiverats. Vaccinet har nästan hundra procents skyddseffekt. En fjärde dos rekommenderas vid 5-6 år för att säkra en bra immunitet i vuxen ålder.

Polio är på väg att utrotas. Typ 2 fastställdes som utrotad 1999 och det senaste fallet av typ 3 noterades 2012. Kvar i cirkulation finns typ 1. Nu är det stora problemet på olika platser i världen vaccinderiverade poliofall, där framför allt WPV 2 reverterat, det vill säga gått från ett försvagat icke patogent virus till ett sjukdomsframkallande virus. Därför används nu i specifika WHO-ledda poliovaccinationskampanjer  ett oralt poliovirus-vaccin riktat mot enbart typ1. Däremot används numera oftast inaktiverat poliovaccin (IPV)  i nationella vaccinationsprogram.  WHO rekommenderar att alla barn globalt ska erbjudas minst en dos IPV. I Sverige har IPV använts sedan 1957.

Vaccin mot hepatit B

Hepatit B-vaccinet innehåller ytantigen från hepatit-B virus producerad i jästceller med rekombinant DNA-teknik adsorberad till aluminiumfosfat. Immunologiskt minne för hepatit B har bekräftats hos barn i åldrarna 4-12 år. En långtidsuppföljning i Thailand visade på minst 20 års skydd mot hepatit B efter spädbarnvaccination (1).

Innehåll och förvaring

För övrig information om vaccinets innehåll se vaccinets bipacksedel eller FASS.

Injektionsteknik

Man behöver inte tvätta eller desinfektera injektionsstället om huden ser ren ut.

Vaccinet är avsett för djup, intramuskulär injektion.

Undvik subkutana injektioner eftersom dessa ökar risken för besvärande lokala reaktioner och sterila abscesser. I sällsynta fall kan lokala infiltrat uppkomma. Aspiration för att undvika intravasal injektion behövs inte, eftersom stora blodkärl saknas på rekommenderade injektionsställen.

Kanyl

Lämplig kanyl för späd- och småbarn vid intramuskulär injektion: Blå eller Orange; 25 mm lång och 0,6 mm respektive 0,5 mm i diameter.

Läs mer här om injektionstekniker.

 

Administration av vaccinet

Intramuskulär injektion i låret. Låret kan användas som injektionsställe i alla åldrar.

Administration över ett års ålder

Till barn över 1 år kan intramuskulär injektion även ges i överarmen.

För instruktion med bilder se Injektionstekniker

 

Ålder och intervall

Om första vaccinationen blivit försenad börja vaccinera så snart som möjligt och fortsätt med de intervall som rekommenderas i schemat.

Kompletteringar av vaccinationsschemat

Det nationellt upphandlade sexvalenta vaccinet Hexyon kan ordineras av specialistsjuksköterska vid komplettering av vaccinationsschemat även efter 24 månaders ålder. 

För tidigt födda barn

För tidigt födda barn kan vaccineras med Hexyon grundat på erfarenhet från flera länder samt från regioner i Sverige där inga säkerhetsrisker har framkommit.

Sårskada

Barn som fått vaccinationer mot tetanus enligt svenska barnvaccinationsprogrammet behöver inte någon extra dos vid eventuell sårskada. Undantaget är sårskada innan 12 månaders ålder då kan det vara lämpligt att tidigarelägga 3:e dosen förutsatt att det gått 6 månader från dos 2.

Vid sårskador hos de minsta spädbarnen som bara fått en dos stelkrampsvaccin, eller där intervallet från dos 2 är mindre än sex månader bör man kontakta specialistläkare.

Kikhosta

Har barnet redan haft misstänkt eller verifierad kikhosta bör barnet ändå vaccineras. Vaccinationen fungerar då som en förstärkning av skyddet. Det kan finnas viss ökad risk för lokala biverkningar.

Det finns idag separat fulldosvaccin mot tetanus att tillgå via licens, men inget separat vaccin mot difteri eller kikhosta. Mot difteri och kikhosta finns inga separata fulldosvaccin, inte heller kombinationsvaccin mot difteri och tetanus.

För doser och intervall se Allmänna barnvaccinationsprogrammet.

Försiktighet och kontraindikationer

Om något av följande har inträffat i anslutning till vaccination mot kikhosta bör beslutet att ge fler doser av kikhostevaccin övervägas noggrant.

  • Feber ≥ 40,0 °C inom 48 timmar, utan annan identifierbar orsak.
  • Kollaps eller chockliknande tillstånd, hypotonisk-hyporesponsiv episod (HHE) inom 48 timmar efter vaccination.
  • Ihållande, otröstlig gråt som varar ≥ 3 timmar, inom 48 timmar efter vaccination.
  • Kramper med eller utan feber, inom 3 dagar efter vaccination.

HHE innebär som regel inte kontraindikation mot fortsatt vaccination. Barnet bör utredas hos barnläkare och fortsatt vaccination genomföras under trygga former.

Vaccinet bör administreras med försiktighet till personer med trombocytopeni eller blödningsrubbning eftersom blödning kan uppstå efter en intramuskulär administrering till dessa personer.

Feberkramper är inte hindrande

Anamnes på feberkramper, tidigare förekomst av kramper inom familjen eller fall av plötslig spädbarnsdöd (SIDS) inom familjen utgör inte kontraindikation. Barn med anamnes på feberkramper ska följas upp noggrant efter vaccination, eftersom kramper kan uppträda inom två till tre dagar efter vaccinationen i samband med hög feber.

Läs mer här om Vaccination vid särskilda tillstånd eller sjukdomar

Biverkningar

Mycket vanliga (>1/10): Feber ≥38 °C, lokal svullnad vid injektionsstället (≤50 mm), trötthet, smärta, rodnad, aptitlöshet, ihållande gråt, irritabilitet, rastlöshet.

Vanliga (1/10 - 1/100): Feber > 39,5 °C, reaktioner vid injektionsstället, inklusive induration, lokal svullnad vid injektionsstället (>50 mm), diarré, kräkning, oro.

Mindre vanliga (1/100 - 1/1000): Diffus svullnad av den injicerade kroppsdelen, ibland omfattande närliggande led, hosta, somnolens.

Sällsynta (1/1000 - 1/10 000): Lymfadenopati, trombocytopeni, anafylaktiska/anafylaktoida/ allergiska reaktioner (inkluderande urtikaria, klåda), kollaps eller chockliknande tillstånd (hypotonisk-hyporesponsiv episod), hudutslag, angioödem, svullnad av hela den injicerade kroppsdelen/omfattande svullnadsreaktioner, knöl vid injektionsstället, blåsor vid injektionsstället.

Mycket sällsynta (<1/10 000): Kramper (med eller utan feber), dermatit.

För övrig information om vaccinets biverkningar se FASS.

Till toppen av sidan