Därför vaccineras barn

Varje år räddar vacciner miljontals barn världen över från att bli svårt sjuka, få svåra komplikationer, bestående skador eller avlida. Vaccination av barn är, förutom rent vatten, den mest framgångsrika insatsen som gjorts för folkhälsan (1).

I Sverige rekommenderas och erbjuds gratis vaccination med säkra och effektiva vacciner riktade mot allvarliga och smittsamma sjukdomar (2, 3). Om barn och ungdomar får dessa sjukdomar kan de ge följdsjukdomar och bestående skador och i vissa fall leda till att barn avlider.

Målet med en vaccination är att:

• Ge den enskilda individen skydd mot en viss infektion (ge immunitet).
• Förhindra att individen sprider smitta till andra.
• Utrota allvarliga infektioner.

Vissa infektionssjukdomar finns bara hos människan till exempel polio och mässling. Dessa sjukdomar går att utrota med vaccination. Polio är nästan utrotat. Framgångarna har varit stora sedan millennieskiftet, då allt fler barn började vaccineras med stöd av bland annat världshälsoorganisationen (WHO) och Gavi, the Vaccine Alliance.

Polio

Polio har minskat med över 99 procent sedan 1988, från 350 000 fall per år i mer än 125 länder till 33 fall 2018 (4). Europa förklarades fritt från polio 2002. Sverige hade det senaste stora utbrottet 1953. Då insjuknade fler än 5000 människor varav 3000 fick förlamningar. 1957 inleddes massvaccination och därefter minskade antalet fall av polio raskt (5).

Mässling

Mässlingvaccinationen beräknas att i världen ha förhindrat 21 miljoner dödsfall mellan 2000 och 2017. Vaccinationstäckningen har ökat och 2017 fick 85 procent av världens barn en dos mässlingsvaccin. Men fortfarande är mässling vanligt i många länder, särskilt i delar av Afrika och Asien. WHO uppskattar att mässling drabbade ungefär sju miljoner människor 2016 varav närmare 90 000 dog (6).

Difteri, stelkramp och kikhosta

I Sverige har difteri och stelkramp så gott som försvunnit, kikhosta har minskat betydligt men förekommer hos de allra minsta ovaccinerade barnen och hos vuxna/äldre som kan få atypiska symtom. Antalet allvarliga Hib-infektioner har sjunkit kraftigt sedan allmän vaccination infördes 1992 (2). 

Vissa individer kan inte få något skydd genom vaccination på grund av sjukdom då vaccination är kontraindicerad eller på grund av allergi mot någon vaccinkomponent. Dessa individer kan endast skyddas från sjukdom genom att täckningsgraden för vaccination är hög bland övriga befolkningen så att spridningen av smittsamma sjukdomar begränsas.

För att behålla ett bra skydd måste vaccinationerna fortsätta även sedan en sjukdom försvunnit från landet och fortsätta ända till dess att sjukdomen är utrotad i hela världen. Hittills är smittkoppor den enda infektionssjukdom som är helt utrotad (1979)( 7)

Förbättrade levnadsvillkor och hygien har också bidragit till att förhindra dödsfall, men det finns evidens för att till exempel mässlingvaccination i sig har betytt allra mest. (6)

Om hygienförhållandena skulle försämras till exempel i en kris eller krigssituation eller om vaccinationer skulle upphöra, skulle vårt land snabbt drabbas av svåra epidemier med både bestående funktionsnedsättningar och dödsfall som följd (8,9).

Den stora rörligheten mellan länder genom handel, turistresor och migration innebär en risk för spridning av smittsamma sjukdomar (10).

Referenser - Därför vaccineras barn