Körtel bakom näsan

Körtel bakom näsan eller som den ofta kallas adenoiden, är en ansamling av lymfoid vävnad, det vill säga samma typ av vävnad som i tonsillerna (halsmandlarna). Man använder ibland felaktigt uttrycket ”polypen” men det rör sig alltså inte om en polyp. Äkta näspolyper hos barn bör utredas av barnläkare. Hos nyfödda är både tonsillerna och adenoiden små men växer sedan till sig under de första åren.

Hos små barn kan en förstoring av adenoiden bli så uttalad att den förtränger utrymmet bakom näsan. Då kan barnet få problem inte bara att andas genom näsan utan också från förträngning av örontrumpetens mynning.

Symtom vid förstorad adenoid är att barnet:

• andas nästan uteslutande med öppen mun
• snarkar nattetid, kanske med andningsuppehåll
• har otydligt nasalt tal
• har svårt att äta och äter med öppen mun.
• har långdragna episoder med sekretorisk otit, ibland med hörselnedsättning. Ibland också återkommande akuta otiter.

Vid långdragen nästäppa och snuva

Ständig nästäppa och täta episoder med snuva kan också vara symtom på förstorad adenoid men symtomen kan också bero på allergi eller återkommande infektioner. Långdragen nästäppa bör undersökas för att avgöra orsaken. Det är viktigt att undvika överanvändning av avsvällande näsdroppar. Högläge nattetid särskilt i samband med förkylning kan underlätta.  Vid allergi kan behandling med kortisonspray ha god effekt.

Oftast växer problemen bort men ibland kan de vara så uttalade eller långdragna att operation behövs.

Vid operation skrapas körtelvävnaden bort för att minska risken för nästäppa och dålig funktion av örontrumpeten. Operationen görs i narkos som ett dagkirurgiskt ingrepp och det räcker att barnet är hemma från förskola/skola några dagar i samband med ingreppet.

Barnet remitteras till öronläkare vid:

• Uttalade nattliga andningsbesvär med snarkningar, dagtrötthet och eventuella apnéperioder (andningsuppehåll).
• Nästäppa kombinerad med upprepade otiter och långdragna episoder av sekretorisk otit med hörselnedsättning.