Hälsosamtal och hälsovägledning om levnadsvanor

Barnhälsovårdssjuksköterskan mångfacetterade roll

BHV-sjuksköterskan har en framträdande roll i barnhälsovårdens folkhälsoarbete då hen ansvarar för att planera, utforma och initiera det lokala hälsoarbetet på BVC utifrån barnhälsovårdens nationella program. Vid hälsosamtalet om levnadsvanor har BHV-sjuksköterskan en pedagogisk uppgift som ställer höga krav på hens kompetens, då barn och föräldrar har olika behov som både behöver förstås, mötas och tas i beaktan. Familjerna kommer från olika sammanhang med olika förutsättningar, erfarenheter och värderingar, vilket har betydelse för hur de känner, tänker och agerar.

I det dagliga arbetet står BHV-sjuksköterskan inför utmaningen att erbjuda och genomföra hälsosamtal och hälsovägledning så att familjen upplever att det är förståeligt, användbart och genomförbart. Det kräver en pedagogisk kompetens, ämneskunskap samt kunskap om olika dimensioner av health literacy. Health literacy handlar om hälsa, lärande och förståelse samt individens förmåga och möjlighet att ha tillgång till, förstå och använda sig av hälsoinformation för att främja den egna och andras hälsa (1).

Vid teambesöket ges möjlighet att möta familjen utifrån olika professionella perspektiv kring levnadsvanor. Utgångspunkten för samtalet är att utifrån barnets och förälderns behov stödja, stärka och vägleda familjen i aktuella områden och frågor. Sjuksköterskan och läkaren kompletterar och stärker varandra med sina olika kompetenser och erfarenheter, vilket kan förstärka hälsofrämjande och förebyggande insatser liksom hälsovägledningen kring levnadsvanor.

Föräldrars förväntningar och önskemål av hälsosamtal

Föräldrar vill och förväntar sig att BHV-sjuksköterskan ska samtala om levnadsvanor och känner stort förtroende i hens hälsovägledning framförallt under barnets första levnadsår (2). För många familjer känns det betydelsefullt och intressant att samtala om barnets matvanor och att få möjlighet att utbyta olika tankar, men också att kunna samtala om upplevda svårigheter och mötas av förståelse för dessa. Stress, ekonomi, barnets matpreferenser och vilseledande information är exempel på upplevda svårigheter och hinder i det vardagliga livet för att skapa goda levnadsvanor för sina barn (2-4).

Det framkommer i en studie av Håkansson et al (2019) att föräldrar uppskattar att samtala och reflektera kring olika hälsosamma och ohälsosamma levnadsvanor samt att BHV-sjuksköterskan inte ger uppmaningar eller råd om vad de behöver göra och hur de ska göra. Det upplevs positivt när BHV-sjuksköterskan utforskar familjens funderingar och värderingar kring mat och dryck och att de tillsammans diskuterar hur familjen ställer sig till att göra förändringar, exempelvis att dricka sötad dryck vid färre och valda tillfällen i stället för varje dag. Även när föräldrar känner sig trygga med sina levnadsvanor känns det viktigt att samtala kring dem samt få bekräftelse. Ur ett samhällsperspektiv anser föräldrar att det är viktigt att samtala om levnadsvanor med alla familjer, då det inte bara handlar om de egna barnens hälsa utan alla barns hälsa (3).

Förhållningsätt i hälsosamtal och hälsovägledning

I hälsosamtalet om levnadsvanor är det viktigt att professionen har ett hälsofrämjande och personcentrerat förhållningsätt. I ett personcentrerat möte är det barnets och förälderns berättelse som är utgångspunkten i hälsosamtalet, vilket är det första steget i ett partnerskap mellan sjuksköterskan, barnet och föräldern. Familjen möts med engagemang och intresse och visas respekt för sina värderingar, sin autonomi, sin kunskap och sina erfarenheter.

Ett personcentrerat förhållningsätt kan främja hälsa och välbefinnandet samt bidra till större följsamhet av förändringar av levnadsvanor när det finns behov av det (5-6).

Hälsovägledning ses som en lärandeprocess, vilket kräver ett förhållningsätt som skapar utrymme för familjen till reflektion, aktivt deltagande, ansvarstagande och beslutsfattande. Om BHV-sjuksköterskan eller BHV-läkaren talar om för familjen vad de ska göra, hur de ska göra och inte ska göra, det vill säga har ett så kallat paternalistiskt förhållningssätt, så finns det en risk för en negativ reaktion i form av motstånd, känsla av otillräcklighet samt skuld och skam. Motstånd hos en förälder kan bero på att hen inte förstår betydelsen av hälsosamtalet eller att de rekommendationer som förespråkas går emot vad de själva tycker. Ibland finns motståndet innan samtalet börjar, vilket kan grunda sig i negativa förväntningar eller tidigare erfarenheter (7-10).

I ett hälsosamtal utifrån ett hälsofrämjande förhållningsätt utgår BHV-sjuksköterskan och läkaren från det som familjen berättar. Tillsammans samtalar de om hälsa och olika levnadsvanor som kan ha betydelse för en god hälsa, ett salutogent perspektiv.

Ett hälsosamtal kan beskrivas som en process där samtalet inleds med en öppen frågeställning, se figur 1.

• Grunda sunda vanor - pedagogiskt bildmaterial
• Bamse - samtalsstöd för hälsosamtal - VGR
• Sagasagors hälsosamtal - Generation pep

Vid hälsobesöket på BVC identifieras ibland behovet av en kompletterande uppföljning av barnets hälsa, utveckling och levnadsvanor. Familjen kan då erbjudas uppföljande hälsobesök med fördjupat hälsosamtal, stöd och hälsovägledning.

Om ohälsosamma matvanor eller otillräcklig fysisk aktivitet identifieras hos barn från 2 år, rekommenderas familjestödsprogram. Familjestödsprogram inkluderar hela familjen och består av komponenter som hälsosamtal, hälsovägledning och praktiska inslag för att stimulera till mer hälsosamma matvanor och ökad fysisk aktivitet .  När ohälsosamma matvanor eller otillräcklig fysisk aktivitet identifieras hos föräldrarna rekommenderar Socialstyrelsens och Nationellt programområde för levnadsvanor, kvalificerat rådgivande samtal och/eller rådgivande samtal (11).

En pedagogisk och barnanpassad miljö på BVC är betydelsefull för både hälsosamtal, hälsouppföljning och lek. Läs mer här om Lokaler, utrustning och miljön på en barnavårdscentral

Många BVC har i dag barnanpassade väntrum och mottagningsrum för att skapa en mer inspirerande miljö. Att ha möblemang för både barn och vuxna att kunna sitta och samtala vid, pedagogiska bilder samt olika leksaker kan skapa goda förutsättningar för både samtal, interaktion och lek.

Referenser - Hälsosamtal om levnadsvanor