Hälsosamtal

Grunda sunda vanor

Grunda Sunda Vanor är ett barncentrerat hälsosamtal med pedagogiska bilder som stödjer hela familjen. Modellen syftar till att främja och öka barnets delaktighet i samtalen om hälsosamma levnadsvanor.

Ett barncentrerat hälsosamtal

Grunda sunda vanor (GSV) är en modell för ett barncentrerat hälsosamtal där BHV-medarbetaren har stöd av ett pedagogiskt bildmaterial. Grunda sunda vanor-modellen ligger i linje med både nationella och internationella strategier och styrdokument för hälsofrämjande och förebyggande arbete, konventionen om barnets rättigheter samt familjestödjande program.

Ett familjestödsprogram inkluderar hela familjen och består av komponenter som hälsosamtal, hälsovägledning och praktiska inslag för att främja hälsosamma matvanor och ökad fysisk aktivitet. Insatsen är vanligen teoribaserad och utgår från en strukturerad samtalsmodell (1).

GSV-modellen har en hälsofrämjande ansats och ett familjeterapeutiskt förhållningssätt med lösningsfokus där man identifierar skydds- och riskfaktorer. Man arbetar för att utveckla, stödja och stärka familjens styrkor och resurser, med syftet att stärka familjens kontroll över det som kan påverka hälsan, så kallad empowerment (2).  

Syftet med samtalsmodellen är att

  • främja barnets delaktighet i samtalet
  • främja hälsosamma levnadsvanor
  • stärka familjens empowerment, delaktighet och health literacy
  • främja en god hälsa och tillväxt
  • förebygga övervikt, obesitas och karies.

Modellen bygger på komponenterna förhållningsätt, samtal och verktyg som leder till en process (se bild 1):

  • barnets och föräldrars delaktighet
  • aktiv diskussion och reflektion
  • öppna frågor
  • kontextualisera
  • omformulera i positiva reflektioner
  • icke dömande och icke skuldbeläggande
  • neutralitet och nyfikenhet
  • tilltro
  • skapa relationer
  • ett salutogent, familjeterapeutiskt och lösningsfokuserat förhållningssätt.

Läs mer Barnhälsovårdens folkhälsoarbete - barnhälsovård utifrån en hälsofrämjande ansats

Bild 1. Grunda-sunda-vanor-modellen, förhållningsätt och dialog.

En universell del och en riktad del

Grunda-sunda-vanor-modellen består av två delar, en universell del till alla barn och deras familjer vid hälsobesöket på BVC, och en riktad del till familjer när övervikt eller obesitas har identifierats hos barnet. I den här artikeln är det den universella delen som beskrivs.

Grunda sunda vanors universella del består av ett strukturerat hälsosamtal mellan BHV-sjuksköterska, barnet och föräldrarna med åtta illustrerade bilder. Bilderna har fokus på frukt- och grönsakskonsumtion, drycker, äta varierat, portionsstorlek, stillasittande, fysisk aktivitet, tandborstning och sovvanor (2).

Läs mer på Rikshandboken: Ökande BMI, övervikt och obesitas - åtgärder

 

Pedagogiska bilder

Bild 2. Ilon 4 år är på BVC tillsammans med sina föräldrar Alex och Billie, där träffar de BHV-sjuksköterskan Noor. De sitter tillsammans runt ett bord och har pratat om några av Grunda Sunda Vanor-bilderna. Nu lägger Noor fram en ny bild.

Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter är grundläggande i barnhälsovårdens arbete. Grunda sunda vanor-modellen utgår från perspektivet där barnets bästa kommer främst, det vill säga barnets perspektiv, ett barnperspektiv och ett barnrättsperspektiv. Modellen har en hälsofrämjande ansats där empowerment och delaktighet är bärande delar. I Grunda sunda vanor-modellen främjas barnets delaktighet genom att sjuksköterskan har fokus främst på barnet, ställer frågor till barnet, använder pedagogiskt, illustrativt bildmaterial och ger barnet stort utrymme i samtalet.

BHV-sjuksköterskan introducerar bilderna en och en för barnet och guidar barnet genom en så kallad bildpromenad, där hen samtalar om bilden, aktiverar och involverar barnet i samtalet, och även föräldern. Ett troll är huvudfigur i bilderna och är den som berättar för barnet och familjen och ställer nyfikna frågor. Samtalet fortsätter utifrån upptäckter och svar, likt en interaktiv berättelse. Bildpromenaden som delvis har några abstrakta figurer ger ofta oväntade, spännande upptäckter, intressanta reflektioner och samtal (2, 3).

Berättelsen fångar barnets intresse

Prata med inlevelse och gör bildpromenaden till en upplevelse. Använd olika röstlägen, betona vissa saker och detaljer, använd gester och minspel. Genom att bildpromenaden blir en interaktiv berättelse skapas förutsättningar för att fånga barnets intresse. Se till att barnet och föräldern sitter nära varandra och bjud aktivt in föräldern i samtalet och i berättelsen. I bildpromenaden kan flera delar och moment av hälsobesöket vävas in. Läs mer under rubriken " Bilderna kan användas till flera delar och moment i hälsobesöket".

Bildpromenaden utgörs av bilderna 3-11.  Fallbeskrivningar finns till bild 3 och bild 4. För övriga bilder ges exempel på dialog.

Efter bildpromenaden sammanfattas hälsosamtalet och familjen erbjuds att samtala om det som känns viktigt för dem angående levnadsvanor och hälsa.

Läs mer Hälsosamtal om levnadsvanor

Bildpromenaden - bildspel

Hälsovägledning

”Nu har vi pratat om olika levnadsvanor och de frågor och funderingar som ni hade om det. Jag berättar gärna mer om olika levnadsvanor som kan vara positiva för barns hälsa.”

Avsluta med en kort sammanfattning och följ upp med frågor för att försäkra att familjen har fått prata om det som var viktigt för dem och att ni har uppfattat varandra rätt.

Läs mer Hälsosamtal om levnadsvanor

Bilderna kan användas till flera delar och moment i hälsobesöket

I bildpromenaden (bild 3-11) kan flera delar och moment av hälsobesöket vävas in när barnet är 4 år. I bildpromenaden ges BHV-sjuksköterskan möjlighet att ta del av barnets språkutveckling. Föräldern integreras i samtalet och man får möjlighet att se samspelet och kommunkationen mellan barn och föräldrar. Hur barnet bjuder in sin förälder och hur föräldern svarar på barnet signaler.

Barnets kommunikation-språk och talutveckling

Främja trygg anknytning och gott samspel

Andra moment som kan vävas in i bildpromenaden är att tillsammans samtala om en säker miljö för barnet (bild 7-8 om utelek ) samt att barnet benämner basfärger och ramsräknar.

Utvecklingsuppföljning 4 år

Fler bilder för hälsosamtal och hälsovägledning

Fler bilder för hälsosamtal och hälsovägledning har tagits fram då det har funnits en efterfrågan från barnhälsovården. Bilderna har utvecklats i samarbete med BHV-sjuksköterska, tandläkare, dietist, matpedagog, uroterapeut, BHV-samordnare, barnläkare, barnhälsovårdsöverläkare och regionala cancercentrum.

Bilderna nummer 12–19 har inte ingått i de studierna som gjorts om GSV-modellen.

Bilderna kan användas i hälsosamtal och hälsovägledning samt som posters på mottagningsrum och/eller väntrum. Till några av bilderna nedan ges förslag på dialog.

Mindre, Byt till och Mer

Bild 20. Mindre, Byt till och Mer: Bilden kan användas i samtal om hälsosamma matvanor. I den röda rutan finns mat som är bra att äta mindre av. I den gula finns mat du kan byta till och i den gröna rutan finns mat som det är bra att äta mer av. Det finns flera olika sätt att förbättra sina matvanor på.

För utskrift av bilden ovan: Mindre, Byt till, Mer (pdf)

Skriv ut eller beställ bilderna

Utskrift

Högerklicka på bilderna och välj "spara på datorn". Skriv sedan ut bilderna från din dator.

Beställ bildmaterialet Grunda Sunda Vanor

Bildmaterial Grunda sunda vanor - Tento medical

Scanna QR-koden för att komma till beställningssidan.

Lästips

Brattwall-Eilert, S.& Tysk, E. (2018). Att använda pedagogiskt bildmaterial inom barnhälsovården i syfte att förebygga övervikt – Sjuksköterskors erfarenheter. 

Castor, C, Derwig, M, Borg, S.J, & Ollhage, M.E. (2020). A challenging balancing act to engage children and their families in a healthy lifestyle – Nurses' experiences of child-centred health dialogue in child health services in Sweden. 

Derwig, M., Tiberg, I, Björk, J.& Kristensson Hallström, I. (2021). Child-Centred Health Dialogue for primary prevention of obesity in Child Health Services - a feasibility study. 

Freeman, R. (2015). Storytelling, sugar snacking, and toothbrushing rules: a proposed theoretical and developmental perspective on children’s health and oral health literacy. International Journal of Paediatric Dentistry, 25, 339–348.

Harder, M. (2011). Barn inom barnhälsovård: studier om HUR barn gör sig delaktiga vid hälsobesök. (Doktorsavhandling). Stockholm, Karolinska Institutet.

Hydén, L. C., & Baggens, C. (2004). Joint working relationships: children, parents and child healthcare nurses at work. Communication and Medicine, 1(1), 71–83.– 0071.

Håkansson, L. (2015). Sjuksköterskans erfarenhet av samtal om hälsosamma matvanor inom barnhälsovården. 

Shier, H. (2001). Pathways to partcipation: openings, opportunities and obligation. A new model for enhancing childrens participation in decision making in line with article 12.1 of the united nations conversation on the rights of the child. Children and Society, 5, 107–117.

Söderbäck, M. (2010). Barnperspektiv och Barns perspektiv. i M Söderbäck (Red.), Barn och ungas rätt i vården (s.13–24) Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnahuset.

Till toppen av sidan