Barn och alkohol

Frågan om alkoholvanor och föräldraskap är särskilt viktig för personal inom BHV. Det finns stark empirisk evidens för att små barn som växer upp i vuxnas riskmiljöer löper förhöjd risk för egna beteendeproblem (1). Där en förälders eventuella skadliga bruk av alkohol påverkar barnen, hela familjen och dess samvaro, där vardagen kan komma att påverkas genom att den känslomässiga miljön, konfliktnivån i hemmet och i relationerna ökar (2, 3).

Föräldraansvaret samt den förutsägbarhet som behövs för att barnet ska kunna känna sig tryggt i den miljön hen befinner sig i kan komma att förändras. Om det inte går att prata om alkohol på ett nyanserat och lyhört sätt, där risker med en eventuell hög alkoholkonsumtion uppmärksammas kan det leda till att befästa dem ytterligare. För föräldrarna kan det bli tyst om problemen om de upplevs vara tabu, skamfyllt eller för smärtsamt att tala om. För barnen innebär det att de på egen hand ska försöka att förstå, hantera samt bära problemen själva. Detta leder i sin tur ofta till att de själva tar på sig ansvaret för problemen (3).

Det är därför särskilt viktigt att uppmärksamma frågan och erbjuda stöd inom BHV genom att hjälpa föräldrar och barn att få sätta ord på och försöka förstå vad som sker och vad som kan hjälpa eller förebygga att det blir en särskilt svår situation. Detta ligger i linje med FN:s konvention om barns rättigheter som 2020 blir svensk lag.

Många i befolkningen har ändrat sina alkoholvanor det senaste seklet, främst genom att dricka alkohol även till vardags, så kallat socialt drickande. Det har lett till att alkohol i dag anses som en socialt accepterad dryck i vårt samhälle. De flesta som dricker gör det för att få ut positiva effekter och de använder alkoholen relativt riskfritt utan att det blir konsekvenser för det sociala, somatiska och/eller psykiska välbefinnandet (2).

En skattning baserad på en systematisk litteraturöversikt gjord av CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, och andra skattningar (4) i Sverige visar att:

• Drygt 20 procent av alla barn i Sverige, upp till 430 000 barn, någon gång under uppväxten haft minst en förälder med alkoholproblem. Det är vart femte barn.
• 15 procent av alla barn i Sverige, alltså 320 000 barn, har påverkats negativt i någon utsträckning av att ha vuxit upp med minst en förälder med alkoholproblem.
• 10 procent, alltså 215 000 barn, av alla barn i Sverige uppger att de påverkats mycket negativt av att växa upp i en familj där en förälder har alkoholproblem.

Förhållandet till alkohol och konsumtion av alkohol skiljer sig åt bland individer i vårt samhälle. De flesta vuxna klarar av att dricka alkohol på ett sätt som inte skadar dem och personer i deras närhet. Där ett riskbruk eller missbruk finns, finns också olika sätt att hantera sin situation. Det är därför viktigt att vara lyhörd för familjernas behov och hur de hanterar sin vardag och följderna av riskbruket alternativt missbruket (3).

Missbruk förekommer i alla familjesituationer. Problemen kan också variera, från allvarligt missbruk till ett missbruk som ännu inte fått så djupgående konsekvenser för familjen. Sammantaget är det viktigt att komma ihåg att barn är särskilt utsatta och har olika sårbarhet (3). Det missbruk som ännu inte lett till omfattande negativa konsekvenser kan ändå få allvarliga konsekvenser för alla barn och det är viktigt att uppmärksamma dem (3) och de späda barnen som är mycket känsliga för sinnesintryck: Hörsel, lukt och beröringssinnet är väl utvecklat.

I en miljö med berusade människor kan det förekomma höga, plötsliga ljud, obekanta lukter och att föräldrar och andra tar i barnet på ett mindre lugnt och för barnet obekant sätt. Barn kan känna sig otrygga i en sådan miljö (2). Även barn med särskilt behov av stöd (till exempel på grund av en funktionsnedsättning eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning) kan löpa ökad risk att känna otrygghet i en miljö med berusade människor.

Det finns en ökad risk för olycksfall i samband med alkoholbruk. Vid alkoholintag försämras förmågan att se till barnets behov. Risken att ett barn ska råka ut för ett olycksfall ökar när den vuxna som har omsorg om barnet är påverkad av alkohol. En svensk kartläggning av barns erfarenheter av kroppslig bestraffning visar att det finns ett samband mellan alkoholbruk hos föräldrarna och kroppslig bestraffning av barnet (5).

Förebyggande arbete under graviditet och tidigt föräldraskap är viktigt. Föräldrar har beskrivit att denna period i livet är en tid med ofta hög motivation att ta emot information och att diskutera viktiga saker relaterade till föräldraskap. Därför kan perioden ses som ett extra bra tillfälle att prata om detta då föräldrarna kan vara benägna att göra positiva livsstilsförändringar (1, 2, 6).

Att prata om alkoholbruk lämpar sig därför särskilt bra under BVC-perioden. Det krävs oftast små insatser som kan leda till en stor ekonomisk avkastning både på kort och lång sikt. Studier visar att vården ofta gör dyra insatser allt för sent (7). Särskilt viktigt är det förebyggande arbetet för barnens hälsa och fortsatta hälsa genom hela livet.

Korta samtal om alkohol kan leda till minskad alkoholkonsumtion (8). Det har visat sig att effekterna av alkoholrådgivning är större än vid annan livsstilsrådgivning. I Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, som kom ut 2011, rekommenderas hälso- och sjukvårdspersonal att ge rådgivande samtal till småbarnsföräldrar med riskbruk av alkohol. Rådgivande samtal innebär bland annat att personal för en dialog med patienten som syftar till att stödja en förändring av levnadsvanor. Åtgärden har fått en hög prioritering med motiveringen att riskbruk av alkohol hos föräldrar ökar risken för försämrad omvårdnad och tillsyn av barnet (9).

Syftet med att prata om alkohol är att uppmärksamma föräldrar på alkoholintagets negativa konsekvenser. Personalen ska vara lyhörd för om det finns alkoholrelaterade problem i familjen. De föräldrar som har en alkoholkonsumtion som kan påverka barnen negativt ska erbjudas stöd att ändra sina alkoholvanor. Alla föräldrar oavsett bakgrund, nationalitet eller språk bör få möjlighet att diskutera sina tankar om alkohol och föräldraskap (3).

Genom att ställa öppna frågor som präglas av empati, intresse och värme kan tankar och reflektion väckas.

• Välj så långt det är möjligt ett besök när du träffar båda föräldrarna.
• Utgå ifrån den förändring det innebär att ha blivit förälder.
• Utforska vad föräldrarna själva känner till om hur föräldrars alkoholbruk kan påverka barnet.
• Reflektera kring det föräldrarna säger.
• Ge positiv feedback.
• Avsluta samtalet genom att sammanfatta vad som har sagts.

Förslag på lämpliga tillfällen att samtala om alkohol:

• Vid första hembesöket eller vid besök under barnets första levnadsmånad.
• Hembesök vid åtta månaders ålder.
• Teambesöket vid tre år.
• Vid sjuksköterskebesök vid fyra och femårsålder.
• I föräldragrupp.

Förslag på frågor att ställa i samtalet:

• Hur har ni samtalat om alkohol inom mödrahälsovården?
• Hur har du/ni förhållit er till alkohol under graviditeten?
• Vilka tankar har du/ni om alkohol och föräldraskap?
• Vad har ni för tankar kring hur alkoholbruk kan påverka just ert/era barn?
• Vad har ni för tankar kring hur alkoholbruk kan påverka ert/era barn när de möter vuxna som är påverkade av alkohol?
• Hur påverkas barnet/barnen om ni dricker hemma eller om barnet är i en miljö där andra människor är påverkade av alkohol?
• Har du och din partner samma syn eller olika syn på hur ni ska förhålla er till alkohol när barnet/ barnen är med er?
• Vilka förändringar vad det gäller dina/era levnadsvanor har du/ni funderat över sedan du/ni fick barn?

Förslag på frågor att diskutera/ reflektera kring i grupp:

• Är det fel att använda alkohol?
• Hur påverkas vi av alkohol?
• Hur har du förhållit dig till alkohol tidigare i livet?
• Vilka tankar har du om alkohol och föräldraskap?
• Hur upplever barnen det när vuxna dricker i deras närhet?
• Spelar barnets ålder någon roll?
• Kan barnen följa med på fest?

På varje BVC-enhet bör det finnas tydliga rutiner för hur och vart man ska hänvisa föräldrar som har behov av stöd och/eller behandling (2).

Referenser - Barn och alkohol