Motorisk utveckling 2,5 till 3 år
Typisk motorisk utveckling och avvikande motoriskt utförande för barn mellan 2,5 år och 3 år.
Barn 2,5 år
Barn i 2,5-årsåldern rör sig med säkerhet och använder sin motoriska förmåga för att utforska sin egen förmåga och omgivningen.
Grovmotorik
Följande är typisk grovmotorisk utveckling för barn i 2,5-årsåldern:
- Barnet går med ledig gång och god fotavveckling, rullar från hälen över på tårna.
- Barnet går inte längre går bredbent.
- Barnet går och springer och kan stanna eller ändra riktning plötsligt, utan att tappa balansen.
- Barnet står utan stöd och sparkar boll utan att ramla.
- Barnet hoppar jämfota med hela fotsulan utan stöd, där fötterna lyfter från underlaget.
- Barnet rör händer, armar, ben och fötter på ett likartat och anpassat sätt.
Handfunktion
Följande är typisk handfunktion för barn i 2,5-årsåldern:
- Barnet håller om sked eller en penna med ett inåtvridet tvärgrepp, ibland även med sträckt pekfinger längre ner på föremålet.
- Barnet kan själv hälla upp dryck från liten tillbringare i en mugg.
- Barnet kastar boll riktningsbestämt.
- Barnet fångar en stor boll med båda armarna och bröstet.
- Barnet rör händerna på ett likartat och anpassat sätt.
Barn 3 år
Barn i 3-årsåldern rör sig lätt och ledigt med god stabilitet. Många barn i den här åldern tycker om att springa, hoppa och klättra.
Grovmotorik
Det är vanligt att barn i 3-årsåldern:
- kan kliva över föremål och nerför låga höjder med anpassade steg
- springer med fart
- klarar start och stopp, snabba tempo- och riktningsförändringar, och väjer undan för hinder
- kan gå i trappor utan stöd
- hoppar nerför låg höjd med god balans
- kan hoppa jämfota
- rör händerna, armarna, benen och fötterna på ett likartat och anpassat sätt.
Handfunktion
Det är vanligt att barn i 3-årsåldern:
- kan placera föremål med god riktning och anpassad kraft
- kan rita en cirkel
- kastar och fångar en stor boll
- klär på sig själv med viss hjälp
- rör händerna på ett likartat och anpassat sätt.
Avvikande motoriskt utförande från 18 månader
I följande situationer bör uppföljning av barnets motoriska utveckling göras samt konsultation med barnhälsovårdsteam och/eller specialistläkare eller fysioterapeut vid behov:
- Barnet visar en försenad motorisk utveckling.
- Barnet visar avvikelser i sitt motoriska utförande.
- Barnet visar en avvikande motorisk förmåga.
- Föräldrarna och/eller förskolan är oroliga.
I följande situationer görs extra uppföljning och konsultation med barnhälsovårdsteamet. Överväg även vidare remittering till fysioterapeut och/eller specialistläkare:
- Barnet visar en försenad, avstannad eller har gått tillbaka i sin motoriska utveckling.
- Barnet visar avvikelser i sitt motoriska utförande vid upprepade undersökningar.
- Barnet visar en avvikande motorisk förmåga vid upprepade undersökningar.
- Barnet visar nyupptäckta motoriska avvikelser.
- Barnet visar bristande koordinationsförmåga och påtagligt bristande uppmärksamhets- och koncentrationsförmåga.
- Barnet visar balanssvårigheter.
- Barnet visar klumpig motorik.
- Barnet går på tå.
- Föräldrarna och/eller förskolan är oroliga.
Läs mer i Rikshandboken: Motoriska svårigheter och funktionsnedsättningar
Rikshandboken i barnhälsovård vänder sig till professionen. Ange din yrkestitel, arbetsplats och mejladress om du vill att vi ska kunna svara dig.
Redaktionen hanterar inte frågor från privatpersoner. Om du har frågor om ett barn kontakta din barnavårdscentral, BVC och/eller 1177 för invånare
*Vi behandlar dina personuppgifter med stöd av den rättsliga grunden "intresseavvägning" (artikel 6.1 f) i GDPR.