Hembesök vid 8 månader
Artikeln beskriver syfte och betydelse av universellt hembesök vid åtta månaders ålder, samt innehåll och arbetssätt. Hembesöket anpassas efter barns och föräldrars unika behov av stöd.
För alla
För alla vid behov
För alla
Se barnet i sin hemmiljö för att undersöka och följa upp barnets livssituation, utveckling och hälsa. Erbjuda föräldrastöd, hälsosamtal och vägledning utifrån familjens behov.
Hälsobesök 8 månader
Livssituation
Identifiera skydds- och riskfaktorer
Barn som riskerar att fara illa
Psykisk och sociala hälsa
Hur mår barnet och föräldrarna?
Familjesituation och hur fungerar vardagen?
Jämställt föräldraskap.
Främja trygg anknytning och gott samspel
Barnsäkerhet
Barnsäkerhet i hem och trafik
Levnadsvanor
Matvanor
D-vitamin
Främja god sömn
Lek och rörelse
Tänder och munhälsa
Skärmvanor
Barn och alkohol
Barn och tobak
Blöjavvänjning
Uppföljning av barnets utveckling
Hörsel
Ögon och syn
Motorisk utveckling 8 månader
Barnets kommunikations- språk- och talutveckling
Hälsoundersökning
Tillväxt
Somatisk undersökning
Vaccinationer
Följ upp om barnet fått vaccination enligt det allmänna barnvaccinationsprogrammet.
Ta ställning till; behövs ytterligare hembesök, teambesök, hälsobesök och andra insatser från BHV eller annan aktör.
För alla vid behov
Ytterligare ett eller två hembesök för att stärka skyddsfaktorer för en god hälsa och förebygga riskfaktorer för en negativ utveckling av barnets fysiska, psykiska och sociala hälsa.
Som kan innebära:
Kompletterande kartläggning och bedömning av barnets hälsa, utveckling samt skydds-och riskfaktorer.
- Fördjupad hälsovägledning
- Uppföljning
- Föräldrastöd
- Stödsamtal
- Fler hembesök vid behov.
- Utökat hembesöksprogram i samverkan och samarbete med annan exempelvis socialtjänst, tandvård eller barnmorska.
För alla vid behov
- Riktade hembesök* utifrån behov i samverkan och samarbete med annan exempelvis barnmorska, psykolog,socialtjänst, socionom eller förskolepedagog.
*I flera regioner erbjuds riktat hembesöksprogram.
Universell nivå: Insatser på den universella nivån ska riktas till alla barn och unga och deras familjer och fortsatt utgöra en grund för det individinriktade förebyggande och hälsofrämjande arbetet
Selektiv nivå: På den selektiva nivå ingår att ge insatser till identifierade grupper av barn och unga och deras familjer som är i riskzonen för att utveckla ohälsa
Indikerad nivå: Insatser på den indikerade nivån ska riktas individuellt till barn och unga och i förekommande fall familjer med behov av fördjupade insatser. I detta ingår även att tidigt upptäcka barn och unga som har behov av förstärkta vårdinsatser och insatser som ska underlätta för vårdnads-havare att stödja barns hälsoutveckling ( SOU 2021:34).
Praktiskt inför hembesöket
Förutsättningar som utrustning, färdmedel, teknik
- transport till och från hembesöket
- mobil/GPS/vägbeskrivning
- dokumentationsrutin
- möjlighet till tolksamtal.
Utrustning som behövs vid hembesök:
- bärbar våg
- mätmatta/mätstock
- måttband.
Övrigt
Exempel på material utifrån lokala rutiner:
- hälsorelaterad information
- barnsäkerhetsmaterial
- D-vitamin.
- leksaksmaterial
- barnbok för att samtala om dialogläsning och uppmuntra föräldern att tidigt börja läsa tillsammans med sitt barn.
Hälsosamtal och hälsovägledning vid hembesöket
Många olika ämnesområden är betydelsefulla för barns hälsa och utveckling. Det är svårt att samtala om alla ämnesområden vid ett besök. Områden beskrivna i tredelningen ovan kan ses som förslag som anpassas utifrån behov och familjens önskemål.
Runt åtta månades ålder är barnet inne i en intensiv utvecklingsfas som ibland kan upplevas påfrestande för föräldrar. Det är viktigt att BHV-sjuksköterskan lyssnar in och uppmärksammar föräldra-barn samspelet för att utifrån observationerna och förälderns berättelse erbjuda samtal och vägledning. Läs mer om att främja trygg anknytning och gott samspel.
Barnet har vid denna ålder blivit mer kommunikativt och rörligt samt börjat utforska sin omgivning. Läs mer om motorisk utveckling 8 månader
Barnets sömnmönster varierar under de första åren. Barnet kan till exempel komma in i en fas med förändrat sömnmönster och ha svårt att komma till ro eller vakna mer under natten. För att förstå komplexiteten kring barns sömn kan föräldrar behöva stöd och vägledning i hur barns sömn ser ut samt få veta betydelsefulla faktorer för barns sömn.
Läs mer om att främja god sömn och avhjälpa sömnproblem
Att samtala utifrån ett familjecentrerat förhållningsätt i familjens vardagsmiljö om barnets hälsa, behov, utveckling, stimulans, samspel, sömn, barnsäkerhet, levnadsvanor och jämställt föräldraskap kan bli både mer förståeligt och användbart för familjen.
BHV´s hälsofrämjande och förebyggande insatser anpassas efter familjens behov och förutsättningar vilket kan skapa goda förutsättningar för en god hälsa och en säker och utvecklande miljö för barnet (1–6).
Läs mer om hälsosamtal och hälsovägledning om levnadsvanor
Hembesökets framväxt och betydelse
Hembesök har en lång tradition och är en grundpelare i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet inom barnhälsovården, vilket har haft stor betydelse för välfärdssamhället och folkhälsan i Sverige (7).
Sedan 2014 ingår två universella hembesök i Barnhälsovårdens nationella program, ett hembesök när barnet är nyfött och ett när barnet är åtta månader. Hembesöken* ger goda förutsättningar för hälsouppföljning, vilket innebär att följa barns hälsa och utveckling och uppväxtmiljö över tid och uppmärksamma barn i behov av någon form av insats och att initiera insatser i ett tidigt skede. Hälsouppföljningen sker genom familjecentrerade hälsofrämjande och förebyggande insatser samt förstärkta insatser för individuellt utformat stöd (8).
*Nationella utvecklingsgruppen ”Implementering BHV-programmet” kartlägger årligen regionernas erbjudande av universella hembesök. Det finns regionala skillnader för erbjudande av det universella hembesöket när barnet är åtta månader.
Besök i barnets vardagsmiljö
Barnhälsovården kan vara den enda samhällsaktör som möter barnet och familjen under första levnadsåret. Vid universella hembesök ser BHV-sjuksköterskan barnet i sin vardag vilket ger goda förutsättningar att identifiera skydds-och riskfaktorer för barnets hälsa och utveckling. Det utvidgade perspektivet skapar möjligheter att anpassa olika hälsofrämjande och förebyggande insatser.
Att möta familjen i sin vardagsmiljö kan ge betydelsefull information och kunskap om samspelet mellan barn och förälder, olika faktorer i barnets och familjens miljö och livssituation samt identifiera behov av riktat stöd, som inte framkommer på samma sätt vid ett mottagningsbesök (6,11). Internationella studier visar att BHV-sjuksköterskors universella insatser har betydelse för att identifiera skydds- och riskfaktorer hos barn och familjer, samt bedöma behov av ytterligare insatser från barnhälsovården eller annan samhällsaktör. Universella hembesök kan främja barns och familjers hälsa och välbefinnande och förebygga ohälsa, vilket kan leda till hälsovinster för barnet, familjen samt hälsoekonomiska vinster för samhället. Upprepade hembesök under barnets första år har visat positiv inverkan på barnets psykiska hälsa på både kort och lång sikt, samt föräldrars tilltro till sin egen föräldraförmåga (12–14). I ett pilotprojekt inom Västra Götalandsregionen (VGR) i samarbete med SKR "modellområde" med två utökade hembesök kunde man visa att föräldrar med två hembesök kände sig tryggare i sitt föräldraskap, mer kompetenta att förebygga olycksfall och även i att bedöma när deras barn behöver sjukvård jämfört med kontrollgruppen som fick ett ordinarie hembesök (15).
Förtroendefull relation
Studier visar att både föräldrar och BHV-sjuksköterskor upplever att de får en bättre kontakt och förtroendefull vårdrelation när hälsobesöket sker i hemmiljön än på mottagningen (1,2,5,6,11). Både barn och föräldrar upplevs ofta tryggare i hemmet än på mottagningen (6) och att komma till familjen som gäst kan skapa förutsättningar till ett mer jämlikt möte utifrån familjens villkor (1,2,5,6,11). Känslan av trygghet hos föräldrarna har visat sig underlätta samtalet mellan föräldrar och professionen (13). Ett andra universellt hembesök när barnet har blivit lite äldre ger dessutom möjligheten att bibehålla en förtroendefull relation (partnership) med föräldrarna. Det kan också innebära att etablera en kontakt med en nyinflyttad familj
Delaktighet och inflytande
För att hembesöket ska bli förståeligt och meningsfullt är det viktigt att berätta för familjen om hembesökets syfte och innehåll. Hembesök upplevs ofta positiv när det finns förståelse kring varför besöket erbjuds i hemmet. Om syftet med hembesöket är otydligt för föräldrar så kan de uppleva osäkerhet, oro och exempelvis tro att besöket handlar om kontroll av hem och föräldrar (1,16,17).
Berätta för föräldrarna om varför hembesök erbjuds;
- Barnhälsovården följer barnets utveckling och hälsa samt föräldrars mående under barnets första 5–6 levnadsår. Barnhälsovården finns till för att stödja och vägleda er i olika frågor och områden. Barnets hälsa och utveckling följs genom att BHV-sjuksköterskan, -läkaren tar del av föräldrars berättelser, gör observationer och olika undersökningar. Som en del i detta är det värdefullt att se barnet i sin egen vardagsmiljö.
Genom ett besök i hemmiljö ges möjlighet att se barnet och hens förmågor och utveckling på ett annat sätt än när ett besök sker på mottagningen. Hembesöket ger dessutom goda förutsättningar att anpassa samtalet efter föräldrars frågor och funderingar och ta upp områden som känns betydelsefulla (18).
Föräldrars delaktighet i hembesöket befrämjas av att BHV-sjuksköterskan har ett personcentrerat hälsofrämjande förhållningsätt. BHV-sjuksköterskan kan använda material som till exempel meny-agendor som visar olika områden som kan vara aktuellt att samtala om i barnets ålder. Föräldrarna ges då möjlighet att bestämma vad som är mest betydelsefullt för dem att samtala om. Meny-agendor finns i olika regionala versioner.
Jämställt föräldraskapstöd
Barnhälsovården har ett viktigt uppdrag i att främja ett jämställt föräldraskap genom olika former av föräldrastöd. Båda föräldrarna, om det finns två föräldrar, har rätt till stöd i sitt föräldraskap, enskilda föräldrasamtal och erbjudas att delta i alla barnets hälsobesök.
Vid åtta månaders ålder kan flera förändringar ha skett i familjens liv. Exempelvis kan föräldrarna ha skiftat mellan föräldraledighet och annan sysselsättning, det kan också handla om att en förälder ensam tar huvudansvaret för barnet, vilket kan medföra olika former av utmaningar. Föräldraskapet är mångfacetterat och ser olika ut vilket innebär att föräldrar har olika behov av föräldraskapstöd.
Barnhälsovården har ett viktigt uppdrag i att främja ett jämställt föräldraskap genom att involvera båda föräldrarna och främja deras delaktighet i barnhälsovården (12,19).
Hembesök till alla och i proportion till behov
Barnhälsovårdens folkhälsoarbete för en god hälsa på lika villkor för alla barn behövs både universella och riktade insatser som är i proportion till graden av behov, vilket kallas för proportionell universalism. De universella hembesöken ger möjlighet att identifiera behov av ytterligare hembesök. Barnhälsovården universella hembesök som kompletteras med riktade hembesök är exempel på proportionell universalism, vilket kan bidra till en mer jämlik hälsa hos barn och deras familjer (8, 12, 14, 16, 20, 21).
Ojämlikheter i hälsa är relaterat till social position i samhället, vilket beskrivs i Marmot-kommissionens rapport Closing the Gap. Sociala bestämningsfaktorer handlar om förhållanden och förutsättningar i människors uppväxtmiljö och livsvillkor. Genom proportionell universalism kan ojämlikheter i hälsa utjämnas (21–22). Riktade insatser inom barnhälsovården kan vara selektiva till grupper av barn och familjer med utökade risker men också på indikation när enskilda barn och familjer har behov av fördjupad insats eller stöd (23–24).
En svensk litteraturöversikt visar att det finns många exempel på hembesöksprogram internationellt som är riktade till olika riskgrupper som kan ge positiva effekter till barn och föräldrar på kort och på lång sikt (25).
Referenser
Relaterad information
Lästips
Classon M, Rotter- Snygg P. Barnhälsovårdssjuksköterskans erfarenheter av att skapa en tillitsfull relation med föräldrar – ”att lyssna förutsättningslöst” [Magisteruppsats]. Borås; Borås högskola; 2019.
Gerner I, Landby M. Förstagångsmödrars upplevelser av BVC-sjuksköterskans första hembesök [Magisteruppsats]. Lund; Lunds universitet; 2013. Hämtad från:
Liedbäck M. Sharing & Caring- Division of parental leave from a psychological perspective [ Avhandling]. Göteborg; Psykologiska institutionen Göteborgs Universitet; 2020.
Regeringskansliet. Prop. 2017/18:249. God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik. 2018. Hämtad från: Regeringskansliet. (2018). God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik
Regeringskansliet-Socialdepartementet. En nationell strategi för ett stärkt föräldraskapstöd. 2018.
Statens offentliga utredning (SOU 2017:47). Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa – förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa. Slutbetänkande av Kommissionen för jämlik hälsa.
Rikshandboken i barnhälsovård vänder sig till professionen. Ange din yrkestitel, arbetsplats och mejladress om du vill att vi ska kunna svara dig.
Redaktionen hanterar inte frågor från privatpersoner. Om du har frågor om ett barn kontakta din barnavårdscentral, BVC och/eller 1177 för invånare
*Vi behandlar dina personuppgifter med stöd av den rättsliga grunden "intresseavvägning" (artikel 6.1 f) i GDPR.