Hälsoundersökning av barn som har migrerat
Hälsoundersökningens syften är att uppmärksamma behov av hälso- och sjukvårdsinsatser och att identifiera sjukdomar hos barn som har migrerat till Sverige.
Hälsoundersökning ska erbjudas
Hälsoundersökningar genomförs i regel inte på BVC, utan oftast på vårdcentral, hälsocentral eller lokala asyl- eller flyktingmottagningar. Erbjudande om hälsoundersökning ska ges till asylsökande och papperslösa och regleras i (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande med flera och i Lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Även kvotflyktingar omfattas av erbjudandet om hälsoundersökning.
Hälsoundersökningens syften är att uppmärksamma barnets behov av hälso- och sjukvårdsinsatser samt att identifiera sjukdomar.
Hälsoundersökningen består av tre olika delar
- individuellt hälsosamtal
- provtagning
- utifrån behov - somatisk undersökning.
Undersökningen är frivillig och genomgången hälsoundersökning är därför inget krav innan inskrivning på BVC.
Hälsoundersökningen regleras i SOFS 2011:11, Senaste version av SOSFS 2011:11 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökning av asylsökande med flera - Socialstyrelsen
Ensamkommande barn
För ensamkommande barn, som får del av socialtjänstens insatser, är det viktigt att resultatet av hälsoundersökningen, inklusive samtalet, kommuniceras med personalen som ansvarar för barnet, då dessa barn även har rätt till en utvidgad hälsoundersökning. Ensamkommande barn definieras av FN som de mest utsatta barnen i världen eftersom de löper stor risk att utsättas för trafficking, att rekryteras till väpnade styrkor och till kriminalitet.
Individuellt hälsosamtal
Samtalet syftar till att få information om barnets bakgrund, eventuella symtom och vaccinationshistorik, samt för att ge information om svensk hälso- och sjukvård. Samtalet ska omfatta barnets tidigare och nuvarande fysiska och psykiska hälsotillstånd, psykosociala situation och erfarenhet av traumatiska upplevelser. Frågor om vaccinationsstatus, exponering för smitta samt övriga uppgifter, som kan behövas ur smittskyddssynpunkt, ska också inkluderas.
Under samtalet är det viktigt att kartlägga de platser där barnet har vistats före ankomsten till Sverige. Frågorna ska ställas med utgångspunkt i den epidemiologiska situation på de platser där barnet har vistats. WHO ger information om situationen i olika länder. Barnets individuella hälsosamtal ska fastställa vårdbehovet enligt både hälso-och sjukvårdslagen samt tandvårdslagen. Information ska lämnas om möjligheten till förebyggande hälsovård och tandvård. Samtalet med barnet ska också innefatta hur hen påverkas av vårdnadshavarnas och andra familjemedlemmars hälsa. Barnet ska själv få möjlighet att komma till tals om sin egen hälsa utifrån ålder och mognad. Tolkbehov ska alltid tillgodoses.
Provtagning
Syftet med provtagningen är att kunna behandla barnet mot eventuell sjukdom samt att förhindra spridning av eventuell smitta bland befolkningen. Enligt Folkhälsomyndigheten är risken dock låg för spridning av infektionssjukdomar till befolkningen i Sverige. Provtagningen, enligt Socialstyrelsens rekommendationer, innehåller främst screeningsprover för smittsamma sjukdomar. Provtagning för alla barn inkluderar hiv (combotest), Hepatit B (HBsAg och antiHBs), Hepatit C (antiHCV), Hb, och för barn upp till 8 år inkluderas även PKU och för barn upp till 6 år även maskägg eller giardiainfektion. Även denna del av hälsoundersökningen är frivillig.
Läs mer i Rikshandboken om Vaccination av barn med oklar vaccinationsbakgrund
Somatisk undersökning
Kroppsundersökningen ska göras om det finns anledning till detta utifrån det individuella hälsosamtalet och eventuell provtagning, eller vid misstanke om sjukdom. Det är den vårdansvarige läkaren som avgör omfattningen av den somatiska undersökningen. Eftersom en fysisk läkarundersökning inte alltid inkluderas i hälsoundersökningen är det viktigt att uppmärksamma att barnet ska erbjudas ålderanpassad komplettering av undersökningar som barnet kan tänkas ha gått miste om. Det kan innebära att barnet ska erbjudas ett extra läkarbesök.
Vid alla typer av undersökningar måste risken för att barnet tidigare varit utsatt för tortyr eller traumatiska händelser beaktas. Sträva alltid efter att skapa en trygg miljö för barnet.
Hälsoundersökning av asylsökande och nyanlända - psykisk hälsa och regelverk - Socialstyrelsen
Rikshandboken i barnhälsovård vänder sig till professionen. Ange din yrkestitel, arbetsplats och mejladress om du vill att vi ska kunna svara dig.
Redaktionen hanterar inte frågor från privatpersoner. Om du har frågor om ett barn kontakta din barnavårdscentral, BVC och/eller 1177 för invånare
*Vi behandlar dina personuppgifter med stöd av den rättsliga grunden "intresseavvägning" (artikel 6.1 f) i GDPR.