Utskrivningen från neonatalavdelningen
Utskrivningen från neonatalavdelningen baseras i första hand på barnets stabilitet i kombination med föräldrars trygghet, kunskap och motivation att ta hand om sitt barn självständigt hemma, oavsett barnets vikt eller ålder.
Utskrivning från neonatalavdelningen
Kriterier för utskrivning från neonatalavdelning baseras i första hand på barnets stabilitet avseende temperaturhållning och andning. Detta måste sedan kombineras med en gemensam bedömning att föräldrarna är redo, vilket handlar om föräldrarnas trygghet, kunskap och motivation att ta hand om sitt barn självständigt hemma.
Utskrivning från neonatalavdelningen kan för familjen upplevas som en mycket stor, och ibland jobbig, omställning: Nu ska föräldrarna självständigt ta fullt ansvar utan närhet av personal.
På många håll i Sverige sker en successiv utslussning av barn och föräldrar från neonatalavdelningen till hemmet. Detta innebär att föräldrar vårdar sitt barn i hemmet när de fortfarande har visst vårdbehov, till exempel med sondmatning. Även mer avancerad vård, som ljus- eller syrgasbehandling, kan ske i hemmet. Uppföljning och planering görs genom hembesök, videobesök eller så kommer familjen tillbaka till neonatalavdelning eller neonatalmottagning för återbesök (14).
Överrapportering till barnhälsovården
Efter medgivande från föräldrar sker överrapportering till barnhälsovården. BHV kan med fördel träffa föräldrarna och barnet redan på neonatalavdelningen eller via videobesök då familjen fortfarande befinner sig på sjukhus. I de fall barn och/eller föräldrar är i behov av insatser från flera verksamheter, till exempel barnklinik, habilitering, socialtjänst, behövs en samordnad individuell planering (SIP) inför utskrivning.
Först då barnet är formellt utskrivet tar BHV över sin del av ansvaret. Det är viktigt att barn och föräldrar erbjuds besök enligt barnhälsovårdens nationella program även om barnet följs upp av sjukvården efter utskrivning. För tidigt födda barn och deras föräldrar tillhör riskgrupp och det är därför speciellt viktigt att informera om vilket stöd de kan få via BHV, till exempel av BHV-psykolog.
Nationella riktlinjer för uppföljning
Att födas för tidig innebär ökad risk för framtida problem och funktionsnedsättningar, därför finns ett nationellt uppföljningsprogram för riskbarn parallellt med BHV-verksamheten (15, 16). Den praktiska tillämningen av detta nationella uppföljningsprogram kan se lite olika ut i landet. Syftet är att identifiera avvikelser hos barnet och därigenom kunna erbjuda tidig behandling och stöd. BHV kompletterar detta uppföljningsprogram. Det är viktigt att avvikelser som upptäcks inom BHV följs upp och att man inte förlitar sig på att de också fångas i tid av det nationella uppföljningsprogrammet.
Rikshandboken i barnhälsovård vänder sig till professionen. Ange din yrkestitel, arbetsplats och mejladress om du vill att vi ska kunna svara dig.
Redaktionen hanterar inte frågor från privatpersoner. Om du har frågor om ett barn kontakta din barnavårdscentral, BVC och/eller 1177 för invånare
*Vi behandlar dina personuppgifter med stöd av den rättsliga grunden "intresseavvägning" (artikel 6.1 f) i GDPR.