Mål och syfte med föräldraskapsstöd i grupp

Att erbjuda föräldraskapsstöd i grupp är en del i att bidra till föräldrars delaktighet i föräldraskapet ur ett hållbart genus- och jämställdhetsperspektiv. Barnhälsovården kan erbjuda en arena för utjämnandet av hälsoskillnader i arbetet med generellt föräldraskapsstöd i föräldragrupper. Föräldraskapsstöd ska ta hänsyn till kulturella och socioekonomiska förutsättningar och inkludera alla former av familjebildningar.

Föräldraskapsstöd i grupp syftar till att främja barns uppväxtvillkor genom att öka föräldrarnas

• kunskap om barn och barns behov
• möjlighet till vidgat socialt nätverk
• medvetenhet och möjlighet att påverka samhälleliga förhållanden för barnet och familjen
• delaktighet i föräldraskapet ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv.

Föräldraskapet kan utvecklas genom att föräldrar inhämtar, fördjupar och nyanserar sina kunskaper i olika avseenden. Det kan vara kunskaper om barns behov, hur man tar hand om sitt barn och relationers betydelse för barnets hälsa och utveckling. Föräldraförmågan kan utvecklas genom att föräldrarna ges möjlighet att reflektera över sin föräldraroll, att professionerna inom BHV delger sin yrkesspecifika kunskap, och att föräldrarna ges möjlighet att samtala om ny kunskap och utbyta erfarenheter.

Familjers kontaktytor har blivit färre. Många föräldrar känner sig isolerade och ensamma i sin föräldraroll. Behovet av ytterligare kontakter mellan vuxna människor är i många fall påtagligt och ofta en förutsättning för att föräldrar ska må bra och fungera i förhållande till sina barn. Föräldraskapsstöd i grupp kan skapa förutsättningar för sociala kontakter och gemenskap. Dessa kontaktnät ger föräldrarna möjlighet till stöd hos andra familjer i samma situation och kan bryta isolering.

Föräldraskapsstöd i grupp syftar också till att öka föräldrars kunskaper om aktuella samhällsförhållanden som kan påverka föräldraskapet, och vilket stöd samhället har att erbjuda barnfamiljer. Föräldrarnas förhållningssätt gentemot barnen, och familjens situation, påverkas av omgivningen.  Kunskapen bidrar till att skapa en medvetenhet hos föräldrarna om deras möjlighet till inflytande i närmiljön, och vid de institutioner där barnen vistas eller tas om hand, samt deras politiska resurser som samhällsmedborgare.

I regeringens nationella strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd från 2018, framhålls att föräldraskapsstödet ska bidra till fördjupad kunskap om barns behov och rättigheter, ge möjlighet till kontakt och gemenskap, samt stärka föräldrarna i sin föräldraroll.  Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd och Länsstyrelsen har en vägledande roll. Föräldraskapsstödet behövs för att främja en positiv utveckling hos barn och för att föräldrar efterfrågar det. Det ger även positiva effekter på samhällsekonomin.

Den nationella strategin innehåller tre målområden, som är centrala att vidareutveckla för att uppnå målsättningen i strategin, om att alla föräldrar ska erbjudas föräldraskapsstöd under barnets hela uppväxt:

1. ett kunskapsbaserat arbetssätt
2. ett tillgängligt stöd
3. en stödjande organisation.

Barnhälsovården har förutsättningar att möta uppdraget i den nationella strategin och föräldraskapsstöd i grupp ska ingå i BHV:s erbjudande till alla föräldrar.

Barnkonventionen ska vara vägledande för allt arbete inom BHV. Konventionen tydliggör att barnets föräldrar, eller annan vårdnadshavare, är huvudansvariga för barnets hälsa och utveckling och ska hjälpa barnet att få sina behov tillgodosedda. Staten har i sin tur, ett ansvar för att stödja föräldrarna i sitt föräldraskap. Barnhälsovården har en viktig funktion i att göra konventionens bestämmelser och principer kända bland barn och vuxna.

Artiklar i konventionen, som känns särskilt aktuella för småbarnsföräldrar i Sverige, kan alltså vara ett lämpligt tema att ta upp i föräldragrupper, men BHV ska också ge kunskap om konventionens innebörd och grundtankar. Barnets bästa och barns rätt till inflytande, är två av grundprinciperna som genomsyrar hela Barnkonventionen. De andra två, handlar om att inget barn får diskrimineras, och att varje barn har rätt till liv och utveckling. Det föräldrastöd barnhälsovården erbjuder ska vara i linje med dessa ambitioner.

Det finns åtta nationella mål för folkhälsopolitiken vars övergripande syfte är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen.

De första sju målområdena utgör livsområden som omfattar viktiga resurser för en god och jämlik hälsa, men också inriktning på arbete som främjar god och jämlik hälsa. Det åttonde målområdet betonar vikten av att hälso- och sjukvårdens verksamhet bör bli bättre på att motverka skillnader mellan sociala grupper, vad gäller insjuknande, behandling och konsekvenser av sjukdom och ohälsa.

Flera av dessa delmål lämpar sig särskilt väl för arbetsuppgiften föräldrastöd i grupp, där föräldrar ges utrymme att samtala om såväl hälso- och livsstilsfrågor, som det tidiga livets villkor ur flera aspekter. Arbetssättet grundas på ett förhållningssätt som främjar utveckling av barns och föräldrars egen förmåga och delaktighet (empowerment).

Folkhälsomålen:

1. Det tidiga livets villkor
2. Kunskaper, kompetenser och utbildning
3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö
4. Inkomster och försörjningsmöjligheter
5. Boende och närmiljö
6. Levnadsvanor
7. Kontroll, inflytande och delaktighet
8. En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Forskning om föräldraskapsstöd i grupp visar att det främst är föräldrar med mindre risk för ohälsa som deltar i föräldragrupper. Det är därför viktigt att BHV arbetar för att ta fram föräldragrupper som attraherar alla föräldrar i samhället. För att nå mål som jämlik hälsa är det angeläget att BHV gör stora ansträngningar att nå de grupper i samhället som behöver det bäst. Dessa ansträngningar gäller personal och professioner i hela organisationen.

Referenser - mål och syfte med föräldraskapsstöd i grupp