Samtal om barnsäkerhet

Varje barn i Sverige har rätt till en säker och utvecklande miljö. I FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, utrycks att barnets bästa ska beaktas i alla beslut som rör barn och alla samhällssektorer har skyldighet, och måste engagera sig i att barnens mänskliga rättigheter förverkligas: Alla barn har rätt till liv och utveckling och barnets vårdnadshavare har ett gemenast ansvar för barnets utveckling och fostran. Ibland behöver vårdnadshavarna stöd och har då rätt till det. Barnen har dessutom rätt till bästa möjliga hälsa och rätt till lek, vila och fritid (1).

Enligt regeringens nationella strategi för föräldraskap ska alla föräldrar erbjudas föräldraskapstöd under barnets hela uppväxt för att främja barnets utveckling och hälsa.  Där beskrivs vidare att tre olika perspektiv ska genomsyra allt arbete med föräldraskapstöd: barnets rättigheter, jämställdhet och ett jämställt föräldraskap samt jämlikhet i hälsa (2). Barn och unga ska fritt kunna leva och utvecklas (3).

Sverige ligger långt fram i det förebyggande arbetet kring barnsäkerhet och är ett av de mest barnsäkra länderna i världen, Men trots detta så drabbas många barn av skadehändelser. Socialstyrelsens statistikdatabas visar att ungefär 140 000 barn (0-17 år) uppsökte akutmottagning på sjukhus efter skadehändelser under år 2022.  Av de som råkat ut för ett olycksfall blev 10 300 barn inlagda på sjukhuset, resten fick öppenvård (4).  En majoritet av dem hade skadat sig när de fallit. 2016 var de vanligaste skadorna för barn frakturer, sår, blåmärken och stukningar. Händer, fingrar och armar var vanliga ställen för skadorna (5)

Som en del i barnhälsovårdens föräldraskapsstöd ingår återkommande hälsosamtal om barnsäkerhet. I den uppgiften ingår att erbjuda hälsovägledning som skapar utrymme för familjen till reflektion och aktivt deltagande samt förse barn och föräldrar med individuellt anpassad information om olycksfall- och skadeprevention utifrån barnets ålder. Syftet med barnhälsovårdens barnsäkerhetsarbete är att göra föräldrar uppmärksamma på barns behov av en stimulerande, trygg och säker uppväxtmiljö samt att vara föräldrarnas stöd och samtalspartner i hur barnets säkerhet kan främjas (2).

Samtal om barnets säkerhet förs i samband med

• hembesök nyfödd
• vid hälsobesök på BVC
• hembesök 8 månader
• som tema för diskussion i föräldragrupper.

Att främja barnets säkerhet inom barnhälsovården är alltså både ett barnrättsarbete och ett folkhälsoarbete i mötet med varje barn. Ytterligare ett syfte med barnhälsovårdens barnsäkerhetsarbete är att vara en röst i samhällsdebatten när det gäller frågor som rör barnets säkerhet på gruppnivå (2).

Att samtala utifrån ett familjecentrerat förhållningsätt om barnsäkerhet i familjens vardagsmiljö kan bli både förståeligt och användbart för familjen. Medarbetarens förhållningssätt i samtalet med föräldrar och barn har stor betydelse för hur det uppfattas. Enligt Socialstyrelsen kan föräldrar och barns egenmakt, så kallad empowerment, stärkas genom att de själva får formulera sina mål och göra informerade val (2).  Hälsosamtal och vägledning anpassas efter familjens behov och förutsättningar för en god hälsa och en säker och utvecklande miljö för barnet

Checklista för en barnsäker miljö.pdf

Checklista barnsäker miljö på landsbygden.pdf

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har ett uppdrag att genom Barnsäkerhetsrådet koordinera svenska myndigheters barnsäkerhetsarbete. Syftet är att öka säkerheten för barn och unga i Sverige (3) 

I Barnsäkerhetsrådet ingår:

• Arbetsmiljöverket
• Barnombudsmannen
• Boverket
• Kemikalieinspektionen
• Folkhälsomyndigheten
• Konsumentverket
• Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
• Skolverket
• SLU Movium
• Socialstyrelsen
• Trafikverket 

Myndigheternas hemsidor innehåller ofta information som kan användas som pedagogiskt stöd i samtal med föräldrar. Länkar till dessa finns under respektive område.

Referenser - Att främja barnets säkerhet