Förebygga förgiftning och påverkan av kemikalier
Vissa av alla kemikalier som finns i barns livsmiljö kan vara skadliga och få negativa konsekvenser på barns hälsa och utveckling. Det är viktigt att samtala med föräldrar om skadliga kemikalier och hur man kan förebygga att de skadar barnet.
Hemmet är den vanligaste platsen för förgiftningsolyckor
Det är viktigt att samtala med föräldrar om riskfaktorer och ge föräldrar stöd i hur de kan utforma en trygg och säker miljön runt barnet. Barnets ålder och utvecklingsnivå har stor betydelse när det gäller risken för förgiftningstillbud. De yngsta barnen är särskilt utsatta.
Utvecklingsstegen i både grov- och finmotorik sker snabbt i den tidiga barndomen och de flesta förgiftningsolyckor sker när barn är i åldern 15–30 månader. Barn med en typisk åldersutveckling kan i den här åldern förflytta sig själv, strävar efter att bli självständiga och lämnar därför föräldrarna ibland för att upptäcka världen på egen hand. Barn drivs av nyfikenhet och lär sig nya saker bland annat genom att undersöka dem med munnen, vilket ökar risken för förgiftning av farliga ämnen.
Allvarliga förgiftningar bland barn är ovanliga, och dödsfall inträffar mycket sällan. Men det finns läkemedel och kemikalier där några få tabletter, eller en enstaka klunk, kan innebära risk för allvarliga symtom.
De vanligaste kemikalier/ kemiska produkter som 2022 föranledde sjukvård för barn under 10 år var knappcellsbatterier, hushållsättika (24%), propplösare (lut), bordssalt och tändvätska [1, 2].
Läs mer på Rikshandboken Samtal om barnsäkerhet
Råd till föräldrar för att förebygga förgiftning
Säkerhetsåtgärder för att förebygga förgiftning i hemmet:
- Förvara hushållskemikalier och läkemedel oåtkomliga för barn.
- Inte förlita sig på barnskyddande förpackningar.
- Förvara kemikalier och läkemedel i sin ursprungliga förpackning.
- Ställ tillbaka kemikalier eller läkemedel direkt efter användning.
- Inte förvara några läkemedel i jackfickor eller väskor.
- Avlägsna giftiga växter i hemmiljön.
- Kontrollera att batteriluckan är hel och sitter fast på ett säkert sätt på saker som innehåller batterier.
- Medicinskt kol bör finnas i hemmet.
Hushållskemikalier
Hushållskemikalier är den vanligaste orsaken till förgiftningstillbud bland små barn.
Det finns hushållsprodukter som innebär allvarlig risk även om barnet fått i sig en liten mängd. Särskilt farligt är frätande kemikalier, som ammoniak, kaustiksoda (lut), propplösare, vissa syror, ättika (24%) och avkalkningsmedel. De kan snabbt ge frätskador.
Andra vanliga och riskabla produkter är lösningsmedel och bränslen av petroleumtyp, som tändvätska, lacknafta, bensin och fotogen. De kan lätt glida ner i luftvägarna och orsaka en kemisk lunginflammation. När det gäller dessa kemikalier är det viktigt att snabbt vidta rätt åtgärder, och ofta behöver barnet observeras eller behandlas på sjukhus.
Läs mer Kemikalier - Giftinformationscentralen
Läkemedel
Det är lätt hänt att små barn kommer åt läkemedel även om de brukar förvaras barnsäkert. Medicinflaskan kan till exempel bli stående framme när någon i familjen är sjuk. Man kan också av misstag ge för stor dos till barnet eller ett läkemedel som är avsett för någon annan. Många läkemedel innebär en stor förgiftningsrisk, även om mängden är liten. Även receptfria läkemedel och kosttillskott kan innebära en förgiftningsrisk.
Läs mer Läkemedel - Giftinformationscentralen
Batterier
Många knappcellsbatterier är så små att ett barn lätt kan svälja dem, vilket kan vara mycket farligt. Om batteriet fastnar i matstrupen eller längre ner i mag-tarmkanalen kan en elektrisk strömkrets bildas, vilket kan ge allvarliga skador på slemhinnorna. Att suga eller slicka på ett trasigt batteri är inte lika farligt som att svälja det, men det kan kännas obehagligt.
Nikotin
Förgiftningssymptom av nikotin beror av upptagningsförmågan i munslemhinnan och i magen. Därför utgör nikotinet i snus, nikotintabletter eller nikotintuggummi och e-cigaretters påfyllnadsvätska störst risk att ge en förgiftning.
Läs mer Tobak, nikotinläkemedel och e-cigaretter - Giftinformationscentralen
Läs mer i Rikshandboken: Barn och tobak
Alkohol
Alkohol kan förutom berusningssymtom och slöhet även ge sänkt blodsocker hos små barn.
Läs mer: Alkohol - Giftinformationscentralen
Läs mer i Rikshandboken: Barn och alkohol
Växter
Vissa växter kan ge magbesvär som illamående, kräkning och diarré om barnet äter större mängder. Några vanliga krukväxter, till exempel prickblad, har växtsaft som kan ge kraftig irritation i mun och svalg, samt i ögon och på huden. Ett mindre antal växter är mycket giftiga, och även förtäring av en liten mängd innebär stor förgiftningsrisk, till exempel fingerborgsblomma och änglatrumpet.
Läs mer Växtlistan - Giftinformationscentralen
Svampar
Att äta en eller två små svampar som växer i gräsmattan eller en smakbit (sockerbitstor) av en större svamp ger inte några allvarliga symtom. Allvarliga förgiftningar inträffar framför allt då giftig svamp förväxlas med ätlig och intas som måltid.
Kemikalier kan vara farliga för hälsan
Jämfört med vuxna är barn känsligare för kemikaliers påverkan beroende på att kroppen är mindre och att barnet har en i jämförelse omogen ämnesomsättning. Hur olika specifika kemikalier påverkar människors hälsa på kort och lång sikt saknas det ofta medicinsk kunskap kring.
Föremål som finns i barnets vardag, till exempel leksaker, hygienprodukter, mat, elektronik, kläder, inredning med mera, innehåller kemikalier och kan påverka barnets hälsa och miljö på olika sätt. Det är de som tillverkar, importerar och säljer varor som ansvarar för att innehållet i varan inte är skadlig för hälsan [2].
När det gäller leksaker finns ett leksaksdirektiv i EU med avsikten att skärpa de krav som innefattar kemikalier i just leksaker, CE-märkning. Om leksaker inhandlas via nätet är det viktigt att vara uppmärksam på om dessa är tillverkade för att få säljas i EU.
Läs mer i Rikshandboken: Säkra leksaker
Läs mer på Naturvårdsverket: Organiska miljögifter - Naturvårdsverket
Råd till föräldrar om kemikalier
Följande råd är bra att ge till föräldrar angående kemikalier i barns miljö:
- Rensa ut gamla leksaker. Leksaker som är tillverkade före 2013 kan innehålla kemikalier som nu är förbjudna.
- Tvätta nya textilier före användning. I kläder, lakan och mjukisdjur kan det finnas kemikalier kvar sedan tillverkningen.
- God ventilation och dammtorkning minskar risken att få i sig kemikalier.
Hjälpmedel i samtalen
Informationsmaterial och pedagogiskt stöd att beställa, skriva ut, visa och diskutera vid enskilda hälsobesök och/eller i föräldrastödsgrupp:
- Förgiftning - 1177.se
- Barn och kemikalier - 1177.se
- Informationsfilm om barn och kemikalier - Kemikalieinspektionen
- Råd om kosmetika till barn - Läkemedelsverket
- Förpackningar och köksredskap - Livsmedelsverket
- Ny informationsbroschyr för BVC - Giftinformationscentralen Innehåller information om olika förgiftningsrisker för barn, telefonnummer och i vilka situationer man ska ringa. Översatt till 12 språk. Finns som PDF att ladda ner.
Svampbroschyr - Giftinformationscentralen Informationsbroschyr om giftsvampar. Översatt till 30 olika språk. Finns som pdf att ladda ner. - Ett ögonblicks verk - Gothia kompetens Råd från Giftinformationscentralen. Broschyren ger vårdnadshavare tydliga råd hur de ska agera vid tillbud med bland annat läkemedel, kemiska produkter, djurbett, -stick, växter och svampar; hur man ska behandla dem och när man ska kontakta sjukvården. Kan beställas mot kostnad.
- Råd vid förgiftningstillbud - Gothia Kompetens – Affischen listar produkter/kemikalier i alfabetisk ordning. I listan ingår de i hemmet vanligast förekommande kemiska produkterna, både farliga och ofarliga. Efter varje produkt står en siffra som hänvisar till rätt åtgärd. Kan beställas mot kostnad.
Rikshandboken i barnhälsovård vänder sig till professionen. Ange din yrkestitel, arbetsplats och mejladress om du vill att vi ska kunna svara dig.
Redaktionen hanterar inte frågor från privatpersoner. Om du har frågor om ett barn kontakta din barnavårdscentral, BVC och/eller 1177 för invånare
*Vi behandlar dina personuppgifter med stöd av den rättsliga grunden "intresseavvägning" (artikel 6.1 f) i GDPR.