Strategier och rekommendationer för amning

Amning är mer än bara mat, och bör ses i ett folkhälsoperspektiv, som kan öka hälsan hos kvinnor och barn. Under de senaste decennierna har amningsfrekvensen återigen minskat i flera länder däribland i Sverige. Samverkan mellan barnhälsovård, mödrahälsovård, BB, förlossning (vårdkedjan) har stor betydelse för att skydda och främja amning. För att främja amning har Sverige tagit ett strategiskt beslut om att följa WHO:s rekommendationer.

Myndigheternas olika ansvarsområden

Amningsfrågor i Sverige hanteras av flera myndigheter. Livsmedelsverket ansvarar för rekommendationer som rör mat och näring till spädbarn. Socialstyrelsen ansvarar för att ta fram kunskapsstöd om amning och uppfödning och att uppdatera ”Tio steg som främjar amning” och sammanställa den nationella amningsstatistiken. Konsumentverket ansvarar för att följa upp marknadsföring av bröstmjölksersättningar. Folkhälsomyndigheten  har inget speciellt uppdrag kopplat till amningsfrågor utöver sin medverkan som myndighet (8).

Rekommendationen från WHO och UNICEF är att amning ska initieras under den första timmen efter födelsen och fortsätta vara exklusiv under barnets första sex månader. Därefter rekommenderas fortsatt amning med tilläggskost i tillräckliga mängder i två år eller så länge föräldrar och barn vill (1,2). WHO:s amningsrekommendation bör ses utifrån ett folkhälsoperspektiv där små förbättringar i hälsoutfall kan få stor betydelse för folkhälsan i stort och det är därför viktigt att inte uttala amningens effekter på det enskilda barnets hälsa (1,2).

WHO och Unicef tog redan 1981 initiativ till "International Code of marketing of Breast-milk Substitutes", Internationella barnmatskoden, för att skydda, stödja och främja amning genom att säkerställa en lämplig och begränsad marknadsföring och distribution av bröstmjölksersättningar (3).

Barnmatskoden kom till för att skydda ammande barn, och för att de barn som inte ammas, ska få en bra bröstmjölksersättning.

I Sverige är den internationella barnmatskoden implementerad i den nationella lagstiftningen. Den finns i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om uppfödning med amning och bröstmjölksersättning (SOSFS 2008:33) och i lagen om marknadsföring av modersmjölksersättning och tillskottsnäring (2013:1054).   

Marknadsföring av nappar och nappflaskor omfattas inte av den svenska lagstiftningen. Reklam för bröstmjölksersättning är tillåten i tidskrifter för vårdpersonal. Märkning av produkterna regleras i förordning (EU) 2016/127 om komplettering av förordning (EU) nr 609/2013 (8). 

1990 kom Innocenti-deklarationen (WHO/UNICEF 1990) som betonade att ytterligare åtgärder behövde vidtas för att försäkra den bästa starten i livet för barn, och för att realisera mänskliga rättigheter. Särskilt de som kommer till uttryck i FN:s konvention om barnets rättigheter (4).

Ten steps to successful breastfeeding - WHO

Tio steg som främjar amning - Socialstyrelsen (PDF)

Rekommendationen om helamning i sex månader började gälla 2003 i Sverige. 2011 kom Livsmedelsverket ut med generella råd vad gäller helamning och bröstmjölksersättning under barnets första sex månader (7).

Livsmedelsverket har sedan 2004 haft regeringens uppdrag att samordna det nationella arbetet angående amning. Syftet med samordningsgruppen och Nationella Amningskommitténs arbete är samverkan mellan myndigheter och andra aktörer för att främja, skydda och stödja amning. Nationella Amningskommittén består utöver Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och Konsumentverket av företrädare för enskilda intresseorganisationer. (7,8).

Lä mer Nationell samordning av spädbarnsnutrition och amning - Livsmedelsverket

Nationell amningsstrategi 2022-2027 - Livsmedelsverket

För att främja amning är det viktigt att vara lyhörd för föräldrarnas önskemål om amning och läsa mer här:

• Främja amning översikt
• Bemötande vid amningsvägledning
• Hälsoeffekter av amning
• Första hembesöket
• Matintroduktion

Referenser - Amningsrekommendationer