Hälsoeffekter av amning

Att skydda, främja och stödja amning är en global folkhälsofråga och kan ses som en indikator för att öka hälsan hos barn och kvinnor ur ett befolkningsperspektiv.

Varje mammas mjölk är unik och anpassad till just hennes barn. Bröstmjölken innehåller all den näring och vätska ett barn behöver för gynnsam tillväxt, utveckling och hälsa under barnets sex första levnadsmånader(1). Genom den nära kroppskontakten får barnet, förutom näring, sina behov av värme, närhet och trygghet tillfredsställda.

Bröstmjölksersättning är sammansatt för att så långt det är möljligt efterlikna bröstmjölk vilket innebär att barn som inte ammas också får all den näring de behöver.

Intresset för amning har under de senaste årtiondena varit stort och ny forskning publiceras kontinuerligt om bröstmjölken och amningens betydelse för hälsoeffekter. Studierna visar att amning ger hälsofördelar för både barnet och mamman både på kort och lång sikt. Bröstmjölken stimulerar immunförsvaret hos barnet och minskar risken för infektioner. För ammande kvinnor minskar risken att insjukna i vissa sjukdomar(1-6). Här följer några exempel.

För barn innebär amning minskad risk för:

• akut öroninflammation (4,5)
• akut gastroenterit (4,5)
• allvarlig luftvägsinfektion (4,5)
• tarminflammation hos prematura barn(6)
• plötslig spädbarnsdöd (5,7).

För kvinnor innebär amning minskad risk för:

• bröstcancer (3,5,6)
• äggstockscancer (3,5,6)
• typ 2-diabetes (3,5,6).

Att inte amma kan vara ett val som kvinnan gör. Avsaknad av stöd och psykologiska faktorer hos kvinnan som till exempel lågt självförtroende och bristande tillit till förmågan att amma kan orsaka amningsproblem (8).

Studier har visat att mödrar med lägre socioekonomisk status är överrepresenterade bland dem som inte ammar alls eller endast kortvarigt (9,10). Låga amningstal och korta amningstider kan ha ogynnsamma konsekvenser för kvinnors och barns hälsa liksom för samhälle och miljö. I ett globalt perspektiv kan låga amningstal leda till ökad ojämlikhet i hälsa, ökad risk för ohälsa för både barn och kvinnor vilket bland annat leder till förhöjda hälso- och sjukvårdskostnader (11).

Om ett nyfött barn ska ammas helt, delvis eller inte alls, är alltid de enskilda föräldrarnas och i slutändan mammans beslut.

Utmaningar med amningen i Sverige idag:

• Allt färre mammor helammar sina barn vid 1 vecka, 2 månader, 4 månader och 6 månader(12).
• Allt fler barn tillmatas med ersättning på BB (13).
• Ingen nationell myndighet har ansvar för amningsvänliga sjukhus eller vårdkedja, utan ansvaret ligger på varje region.
• Mer kunskap och utbildning i amning och bröstkomplikationer behövs i vårdkedjan (14).

Referenser - Hälsoeffekter av amning