Bröstmjölk
Bröstmjölkens innehåll, hur den förvaras på bästa sätt och hur det går till att donera bröstmjölk.
Bröstmjölkens sammansättning
Under puberteten skapas fysiologiska förutsättningar för kvinnan att senare i livet kunna amma (5). Under graviditeten sker ytterligare förändringar i brösten och den första råmjölken bildas. Varje mammas bröstmjölk är unik och anpassad just till hennes barn (5, 13). Under förutsättning att mamman ammar fritt, det vill säga på barnets signal, anpassas även mängden bröstmjölk till barnet. Den näring som finns i bröstmjölken räcker för att föda upp barnet på enbart bröstmjölk, åtminstone de första sex månaderna (5).
Råmjölk
Råmjölk, kolostrum, börjar bildas under inverkan av prolaktin redan under graviditeten. På grund av östrogen och progesteron, som främst bildas i moderkakan, hämmas mjölkproduktionen. Det är först efter förlossningen, när moderkakan stötts ut, som mjölkproduktionen kan starta till fullo (5).
Kolostrum är den mjölk som kvinnan producerar under de första fem dygnen (5). Den innehåller stora mängder laktoferrin (ett bakteriehämmande protein) (3, 5) samt antikroppar (immunglobuliner) (5, 10). En av kolostrums stora uppgifter är att stärka det nyfödda barnets immunförsvar (5, 9). I jämförelse med mogen bröstmjölk innehåller kolostrum högre halter fettlösliga vitaminer och mineraler samt protein (5, 9). Även små mängder av kolostrum är tillräckligt för att det nyfödda barnet ska klara sig näringsmässigt de första dagarna efter förlossningen.
Mogen bröstmjölk
Under de första två till tre veckorna förändras bröstmjölken för att möta barnets behov, detta brukar ibland kallas för övergångsmjölk. Vad som kommer därefter kallas för mogen bröstmjölk (9). I jämförelse med kolostrum sjunker proteininnehållet i den mogna bröstmjölken och fett- och laktoshalten ökar (5, 7, 9). Proteinerna består till största delen av vassle- och kaseinproteiner. I vassleproteinerna återfinns laktoferrin, alfa-laktalbumin, serumalbumin, immunglobuliner och lysozymer, som har en stor inverkan på barnets immunförsvar (1, 9). Koncentrationen av immunglobuliner minskar i den mogna bröstmjölken, men barnet får ändå ett gott skydd genom hela den fortsatta amningsperioden. Fetthalten i bröstmjölken varierar över dygnet och är högre i slutet av ett specifikt amningstillfälle (9). Fetthalten står för cirka hälften av energin i bröstmjölken (1). Laktos är den främsta kolhydraten i bröstmjölken och står för en tredjedel av energin (5, 9). Andra sockerarter som återfinns i bröstmjölk är oligosackarider, dessa blockerar vissa typer av bakterier, bland andra pneumokocker, från att fästa på mag- och tarmslemhinnan (9). Det finns uppemot 200 olika typer av oligosackarider i bröstmjölk (1).
Vattenlösliga vitaminer ökar, fettlösliga vitaminer och mineraler minskar i den mogna bröstmjölken. En mineral som ofta nämns som extra viktig för spädbarn är järn. Järnhalten i bröstmjölken låg, men det är viktigt att komma ihåg att det bröstmjölksuppfödda barnet tar upp järnet från bröstmjölken fem gånger lättare än om barnet skulle få exempelvis modersmjölksersättning. Järnbrist hos bröstmjölksuppfödda barn är mycket ovanligt (9). En omtalad vitamin är vitamin D, som även denna finns i bröstmjölk, men halten är låg (5) och barn under två år, oavsett de ammas eller inte, rekommenderas tillskott av denna vitamin (6).
Läs mer om Järn - Livsmedelsverket
Läs mer på Rikshandboken: Matintroduktion
Prematura barn
Bröstmjölkssammansättningen hos mamman till ett prematurt barn skiljer sig från den hos mamman till ett fullgånget barn. Bröstmjölken innehåller högre fett- och proteinhalter, även immunglobuliner finns i högre utsträckning (9). Även om bröstmjölken är anpassad efter barnet, är det ofta som barnet, för att kunna utvecklas och växa optimalt, behöver få extra tillsatser i bröstmjölken (12).
För de extremt prematura barnen är bröstmjölken livsviktig och ett förstahandsval vid uppfödningen, oavsett om den kommer från den egna mamman eller är donerad (12). Man vet att prematura barn som enbart får bröstmjölk, inte drabbas av infektioner i lika stor utsträckning, som barn som får bröstmjölksersättning (4, 11). Prematura barn kan få modersmjölksersättning om det behövs.
Läs mer på Rikshandboken: Bröstmjölksersättning till för tidigt födda barn
Bröstmjölksdonation
Donerad bröstmjölk ges främst till prematura och/eller sjuka barn som vårdas på neonatalavdelningar. För prematura barn som föds i Sverige, är förstahandsvalet alltid bröstmjölk, som näring åt det lilla barnet. I så stor utsträckning som möjligt ska den egna mamman få stöd att kunna pumpa ut och/eller amma sitt barn. Ibland är detta inte möjligt och neonatalavdelningar är då beroende av att det finns donerad bröstmjölk. I Sverige finns flera bröstmjölksbanker (2) och man vet att om det finns en bröstmjölksbank i anslutning till den avdelning där det prematura barnet vårdas, ökar chanserna även till att den egna mamman kan upprätthålla en god bröstmjölksproduktion till barnet (2, 4).
I syfte att främja bröstmjölksdonation samt att skapa gemensamma rutiner för bröstmjölksdonation har nätverket Milknet skapas. Milknet består av representanter från neonatalsjukvården i Sverige. På Milknets hemsida finns mycket information samlad om bröstmjölksdonation och hur man kan gå tillväga för att själv bli bröstmjölksdonator.
Förvaring av bröstmjölk
Bröstmjölk kan förvaras på olika sätt; i rumstemperatur, i kyl och i frys. I rumstemperatur håller bröstmjölken cirka tre timmar, i kyl cirka tre dagar och i frys cirka sex månader. Det är viktigt att urmjölkningen skett på ett hygieniskt sätt samt att bröstmjölken förvaras i ett rent kärl, detta för att undvika bakterie- eller virustillväxt i bröstmjölken. På 1177 finns tydliga instruktioner för hur urmjölkad bröstmjölk ska hanteras och förvaras (8). Vid urmjölkning, hantering och förvaring av bröstmjölk, för den som vistas med sitt barn på sjukhus ställs höga hygienkrav och då gäller andra rutiner.
Rikshandboken i barnhälsovård vänder sig till professionen. Ange din yrkestitel, arbetsplats och mejladress om du vill att vi ska kunna svara dig.
Redaktionen hanterar inte frågor från privatpersoner. Om du har frågor om ett barn kontakta din barnavårdscentral, BVC och/eller 1177 för invånare
*Vi behandlar dina personuppgifter med stöd av den rättsliga grunden "intresseavvägning" (artikel 6.1 f) i GDPR.