Främja barns språkliga utveckling
Faktorer som påverkar barns språkliga utveckling och hur man kan främja barns utvecklingen i olika åldrar, material att visa föräldrar och samarbetspartner i arbetet med att främja språklig utveckling.
För alla
För alla vid behov
För alla
Alla familjer ska få kännedom om den språkliga utvecklingens betydelse för barnets övriga utveckling, framtida skolgång och hälsa.
Stödja lyhört föräldraskap
Kontinuerligt samtala om barns kommunikation och samspel. Uppmuntra och stödja ett lyhört föräldraskap.
Erbjuda föräldraskapsstöd för att stärka föräldrar att stimulera sina barns språkutveckling genom gemensamma aktiviteter såsom läsning, samtal och lek.
Föräldraskapsstöd med inslag om hur föräldrar kan stödja lek och samspel ger bättre effekt än de som bygger på enbart läsning i dialog med barnet.
Gåvobok - nyfödd och vid åtta månader
Råd om tidig stimulans via bok.
BHV-sjuksköterskan är modell för samspel och läsning med små barn.
Föräldraskapsstöd i grupp
Särskilt tillfälle om språk-, tal- och kommunikationsutveckling.
För alla vid behov
Det finns flera utmaningar för barns kommunikativa och språkliga utveckling. Språkutvecklingen för barn som växer upp med flera utmaningar ska följas mer noggrant. Stödet kan bestå av att barnets kommunikativa och språkliga kompetens benämns och uppmärksammas mer under besöken på bvc.
Samtala om vikten av att göra saker tillsammans med barnet, uppmärksamma barnets kommunikation och att besvara barnets kommunikation.
Hjälp familjen till öppna förskolan och berätta att barnets spårkliga utveckling gynnas av att delta i förskoleverksamheten.
Utökat individuellt stöd
Vägledning och råd om lek och stimulans. Uppföljning vid behov.
Kontakta eventuell förskola.
Exempel på metoder och material:
- Tidig intervention- Kom igång med lek och kommunikation (Region Uppsala)
- Samtal om språkstimulans i vardagen (Västra Götalandsregionen)
- Hitta språket, film (Kodknäckarna)
Utökat hembesöksprogram
I områden som är socioekonomiskt utsatta. Språkutvecklingen för barn som växer upp med flera utmaningar ska följas mer noggrant.
Diskutera med barnhälsovårdsteamet, kontakta barnläkare eller psykolog inom BHV.
För alla vid behov
Vidare remittering när barnet inte utvecklas som förväntat gällande kommunikation, joller, språk och tal samt vid ätsvårigheter och/eller frekvent dregling efter tre års ålder.
Kontakt med eventuell förskola för att diskutera barnets kommunikation och språk, samt uppmuntra till utökad stimulans där.
Barn som stammar.
Faktorer som påverkar den språkliga utvecklingen
Barnets förmåga att samspela med andra och att uttrycka sig, är avgörande för den fortsatta språkutvecklingen. För de flesta sker denna utveckling utan problem, snabbt och lätt. För andra barn är det svårare att lära sig att uttrycka sig på ett sätt som omgivningen förstår. Då är det viktigt att agera snabbt.
Det finns många olika faktorer som påverkar barnets språkliga utveckling och som är avgörande för hur barnet utvecklas under det första året. Om barnet har medfödda svårigheter, kombinerat med en familj som kanske inte kan stimulera barnet på bästa sätt, ökar riskerna, särskilt för de barn som lever i en socialt utsatt miljö. Dessa barn behöver man följa upp oftare och ge föräldrarna fler verktyg att använda i kommunikationen med barnet [1].
Kunskap om barnets förmågor kan öka motivationen
Visa föräldrarna hur barnet uttrycker sig och kommunicerar i den aktuella åldern. Det kan hjälpa dem att tolka barnet och underlätta i den vidare utvecklingen. Man kan behöva hjälpa föräldrarna att förstå att barnet gråter på ett sätt när hen vill gosa, och på ett annat sätt när blöjan behöver bytas. Eller att barnet sträcker sig mot vattenflaskan, låter och söker förälderns blick för att be om vattnet. Att barnet redan vid tio månaders ålder förstår ord som "mamma", "pappa", "fot" och "hand". Samtal och information om det kommunikativt kompetenta barnet bidrar till föräldrars medvetenhet och kunskap om barnets förmågor. Det kan öka föräldrarnas motivation att vid behov stötta barnets kommunikativa och språkliga utveckling.
Främjande faktorer
Betydelsefulla främjande faktorer är att tidigt uppmärksamma:
- barnets vilja att kommunicera
- lyssna till barnet
- prata tillsammans
- sätta ord på och dela det som sker i vardagen
- peka i eller läsa en bok tillsammans.
I lek eller vardagssituationer tillsammans har man störst möjligheter till att locka barnet vidare i den kommunikativa och språkliga utvecklingen.
Responsiv kommunikationsstil
Det som enligt forskningen är av störst vikt för barnets kommunikativa och språkliga förmåga, oavsett om barnet har lätt eller svårare att utvecklas kommunikativt och språkligt, är det som benämns som responsiv kommunikationsstil. Att kommunikationspartnern är sensitiv, lyhörd och lyssnar efter barnets kommunikation, och snabbt svarar på barnets olika försök till kommunikation [2]. Den responsiva kommunikationsstilen lockar barnet till gemensamma stunder där barnet kan utvecklas och lära sig ytterligare.
Göra saker tillsammans
Att göra saker tillsammans med barnet och att samtala under vardagsrutiner, har också en stor effekt på barnets språkliga förmåga [3]. I hallen, när man klär på sig för att gå ut, kan barnet lära sig ord för klädesplagg, kroppsdelar, temperatur och väder. När man leker med bondgårdsdjuren kan barnet lära sig allt från vad djuren heter till prepositioner och svårare grammatiska konstruktioner. Om föräldern pratar mycket och varierat med sitt barn ökar möjligheten att barnet får ett större ordförråd. Hur föräldern anpassar sina samtal med barnet beroende på barnets språkliga nivå och ålder, har också en stor påverkan på barnets språkliga utveckling [4, 5].
Ta del av föräldrarnas erfarenheter i samvaron med barnet och bekräfta och ge positiv feedback på föräldrarnas engagemang och positiva gensvar vid samspelet med barnet under BVC-besöken.
Kulturella skillnader
Det finns kulturella skillnader i hur man pratar med barn. I västvärlden pratar man ofta mycket och med många substantiv, medan i exempelvis afroamerikanska kulturer tycker man att berättandet är det viktigaste. I vissa asiatiska länder är det viktigaste att ha fokus på det som barnet fokuserar på och att svara på barnets alla kommunikativa initiativ oavsett om de är språkliga eller med kroppsspråk [6]. I vissa kulturer är det andra barn och ungdomar som pratar mest direkt till det lilla barnet. Det finns ingen forskning som visar att de olika språkkulturerna leder till språkliga skillnader hos barnet när hen växer upp. Det finns forskning som visar på vikten av språklig exponering, hur mycket barnet hör de språk som barnets ska tala [7].
Om ett barn ska växa upp med flera språk är det positivt att barnet får möta, höra och använda språken så tidigt som möjligt [8]. Uppmana familjer som talar ett, eller flera andra språk än svenska att prata sitt modersmål. Det är också viktigt att säkerställa att barnet så tidigt som möjligt möter svenskan genom att exempelvis besöka öppna förskolan, bibliotek och att vistas på förskolan när det bli äldre. Att behärska språket är en stor del i att kunna lära sig i skolan [9].
Läs mer:
Avgörande är hur mycket föräldern pratar med sitt barn
Det är stor skillnad på hur mycket man pratar med sitt barn i olika familjer. Barn som växer upp i familjer med små socioekonomiska resurser riskerar att få mindre språklig stimulans [10] än barn som växer upp i familjer med större resurser. Skillnaderna finns i hur mycket man svarar barnet, bekräftar det barnet säger och berömmer barnet, men också hur mycket man varierar det man säger. Inom en socioekonomisk grupp är variationen också stor [10-12]. Det avgörande för barnets språkutveckling är inte föräldrarnas socioekonomiska situation, utan hur mycket och hur föräldern pratar med sitt barn [4, 13, 14].
Ju mer medveten man blir om vikten av att ge näring till ett barns växande hjärna genom språkstimulans desto bättre kan samhället stötta alla barns utveckling [15]. Föräldrarna behöver anpassa sin kommunikation till barnet beroende på barnets ålder och behöver därför ålderspecifikt stöd från BHV. Läs mer nedan.
Digitala medier
Det forskas just nu om hur digital medier påverkar barns språkliga utveckling. De studier som finns än så länge är inte samstämmiga. Folkhälsomyndigheten har fått ett uppdrag att sammanställa kunskap om hur digital medieanvändning påverkar den psykiska och fysiska hälsan bland barn och unga. De ska även ta fram vägledning och rekommendationer som riktar sig till barn, vårdnadshavare och professioner som arbetar med barn och unga.
Läs mer om uppdraget här: Uppdrag om medieanvändning bland barn och unga - Folkhälsomyndigheten
Språket utvecklas i huvudsak genom kontakt, kommunikation och samspel med andra. Även om det lilla barnet är kodat att framför allt samspela med andra finns det studier som visar att en tv kan påverka barnets och de vuxnas samspel. Om det står på en tv i bakgrunden förändras samspelet mellan barnet och föräldern [28, 29]. Mycket skärmtid har associerats med sämre språklig utveckling, men det spelar stor roll om barnet tittar ensam och vad skärmen används till [29].
Digital media kan användas till mycket, exempelvis: titta på foton och film, ha samtal tillsammans med, läsa en bok tillsammans på eller ha videosamtal med till exempel morfar. En sådan aktivitet är språkfrämjande och kan inte jämställas med att passivt titta på ett tv-program. Därför kan det bli fel att tala om skärmtid [29].
Det är av vikt att påminna föräldern om att barnet inte kan lära sig prata genom att ensam titta på tv eller spela spel på surfplatta. Titta på tv och använda surfplattan är sådant som ska göras tillsammans och med program eller appar som är anpassade efter barnets utvecklingsnivå [29]. Barnet ska ha möjlighet till stunder av ostörd tid tillsammans med vuxna i lek eller andra vardagsaktiviteter.
Läs mer i Rikshandboken: Skärmvanor för barn 0-6 år
Samtala med föräldrar till barn 0-12 månader
Genom att visa och samtala med föräldrarna om hur kompetent barnet är i den aktuella åldern kan BHV hjälpa föräldern att stötta barnets kommunikations- och språkförmåga. Berätta om den kommande utvecklingen och hur föräldrarna kan stötta språkutvecklingen. Genom att ta del av föräldrarnas berättelser ges möjlighet att koppla beskrivningen av barnet till den typiska utvecklingen och vid behov ge individuella råd.
Barnet utvecklas snabbare när föräldern imiterar jollret, pratar på ett barnriktat sätt, och övertolkar det barnet gör som kommunikativt samt förklarar och sätter ord på vad som sker runt barnet [7]. Att prata på ett barnriktat sätt med korta ord och meningar, många upprepningar och större variation i röstläge, gör att barnets språk utvecklas snabbare [16]. Det som mest påverkar barnets kommunikation och språkliga förmåga framåt är om föräldern har en responsiv kommunikationsstil [2, 17, 18]. Det innebär att föräldern är lyhörd, uppfattar och besvarar barnets kommunikationsförsök. Att föräldrarna tolkar och hjälper barnet med dess känslor, har gemensam uppmärksamhet med barnet, och ger språklig stimulans på barnets språkliga nivå, kan hjälpa barnets utveckling framåt [2, 17, 18]. Att pratläsa pekböcker på ett sätt som lockar barnet utvecklar den språkliga utvecklingen.
Barnet lär sig genom imitation. Att tillsammans med barnet sjunga "imse vimse spindel" med handrörelser, klappa händerna och kasta slängpussar hjälper språkutvecklingen. När man lär barnet vinka ”hej och hej då” lär sig barnet språkliga symboler på ett enkelt sätt. Det är betydelsefullt att föräldrarna sätter ord på det som sker kring barnet, i badet, under måltider, när barnet kläs på, vart man ska och var man är.
Samtala med föräldrar till barn omkring 1,5 år
Om föräldrar pratar mycket med sitt barn [4], har gemensamt fokus med barnet [19] och använder gester för att förtydliga betydelsen av ord [20] får barnet de bästa möjligheterna för en stark språklig utveckling.
Föräldrarna kan vid den här åldern utöka barnets uttryck till hela fraser. När barnet säger "vov" utökar föräldern med, "Ja! Där är hunden voff voff." Barnets språkliga utveckling gynnas av att man läser tillsammans. Läsningen ska ske utifrån barnets intresse och utvecklingsnivå. Om barnet är ointresserat eller föräldern har en ovilja till läsning, kan egna foton, på papper eller skärm, fungera på samma sätt som en bok. Det kan vara ännu enklare att samtala tillsammans med stöd av bilder på barnet, vänner och släktingar.
Om barnet inte pratar så mycket, är det viktigt att föräldrarna tolkar barnets gester och uttryck kommunikativt. Man kan även vänta in barnets initiativ, ge valmöjligheter och undvika ja- och nej-frågor. Hjälp föräldrarna att se allt barnet uttrycker så att föräldrarna ser barnet som en kommunikativ person.
Samtala med föräldrar till barn 2 till 3 år
I leken utvecklas barnet mest. I billek, docklek eller när barn och förälder tillsammans sorterar tvätten stimuleras barnets språk. Ordförrådet utökas och fraserna förlängs. När den vuxna bjuder in barnet i samtal på lika villkor utvecklas barnets språk. Den vuxna ska vara sparsam med instruktioner så som "peka-på" och ja-och-nej-frågor till barnet. Det sättet kan göra barnet passivt och den vuxna styrande. Att i stället ställa frågor som gör att barnet kan välja utvecklar barnets språk. "Vill du ha banan eller äpple?" uppmuntrar språkutvecklingen mer än "vill du ha banan?"
Barn börjar tala olika tidigt. Om barnet visar lust att kommunicera, har en god språkförståelse, uttrycker sig i tvåordsmeningar och själv använder några ord som förstås i familjen behöver föräldrarna inte oroa sig.
När barnet inte pratar som förväntat förändras föräldrarnas prat till barnet. De blir mer styrande och pratar mindre med barnet [21]. Det kan bli en negativ spiral, där föräldrarna kan kräva mer, vilket kan leda till att barnet tystnar än mer. Därför är det extra viktigt att de familjerna får råd och ytterligare stöd i hur de kan på ett mer positivt sätt kommunicera med barnet. Om föräldrarna pratar med barnet varierat med mer ovanliga ord och på ett mera avancerat sätt än med det yngre barnet gynnar det barnets ordförråd [4].
Samtala med föräldrar till barn 4 år
Det är fortsatt viktigt att lyssna på barnet, vad hen har att berätta och att fråga om. Föräldrarna kan behöva säkerställa att de har barnets fokus när de pratar. Nu som tidigare är det viktigt att turas om i samtalet och att vara en god förebild för barnet. Ta gärna pauser i samtalet så att barnet hinner ta sin tur. Barnets språk utvecklas fortfarande framför allt i samspelet med vuxna, vilka hjälper barnet till ett mer komplext språk. Högläsning är en bra metod, eftersom man där möter ord som sällan används i hemmet eller på förskolan. Att barnets ordförråd hela tiden utökas är viktigt för senare språkutveckling och inlärning. Ju fler ord ett barn kan, desto lättare har det att lära sig ännu fler.
Barnets språkförståelse är mycket utvecklad och nu kan föräldern ge barnet längre instruktioner. Det hjälper barnet att utveckla språkförståelsen i den miljö barnet känner igen mest. Föräldrarna kan då exempelvis i dukningssituationen lära barnet lägesbegrepp, som till exempel i, på, under, framför, bakom, och antal.
Här finns fler förslag på hur föräldrar kan hjälpa barn utveckla ordförrådet: Språkstimulans från cirka 4 år - Västra Götalandsregionen
Berättelser utvecklar och stimulerar
Om föräldrarna berättar mycket för barnet gynnar det barnets språkutveckling. Barnet får lättare att berätta själv om hen får höra många berättelser. Om man pratar och berättar om barnets egna upplevelser, det barnet har gjort eller ska göra, blir hen intresserad och har större fokus på berättelsen [4]. Fortfarande är det lättast att lära det man har fokus på och är intresserad av.
Föräldrarna bör nu på ett lustfyllt sätt tala om att orden har en betydelse och en form, och leka språkstimulerande lekar. Att fortsätta läsa tillsammans ger barnet en naturlig relation till det skrivna ordet. Det gäller så väl faktaböcker, som serietidningar och barnböcker.
Samtala med föräldrar till barn 5 år
För barn i femårsåldern finns många pedagogiska appar till surfplattor som hjälper barnet att tillägna sig det skrivna språket. Självklart ska aktiviteten vid surfplattan ske tillsammans med den vuxna så som att titta på foton på barnet eller anhöriga, och att prata om upplevelserna. Att turas om att spela spel tillsammans gör att man delar erfarenheten och då även samtalar om det man gör.
Det är av allra största vikt att barn redan i förskoleåldern får erfarenhet av att leka med språket. Det kan vara genom att hitta ord som rimmar, komma på ord som börjar på olika bokstäver, eller att dela upp ord i olika ljud. De barn som saknar den erfarenheten får vanligen svårare att lära sig att läsa och skriva [22].
Språklig medvetenhet är ett viktigt steg mot läs- och skrivinlärningen. Barnet börjar förstå att ord inte bara har ett innehåll utan också en form. Banan, bil och bak börjar med samma bokstav. Ett tåg är långt, men ordet tåg är kort. Ko och sko slutar likadant. Detta har visats vara viktigt för en framtida läs- och skrivutveckling [23-25].
Samarbetspartner
Samarbete med bibliotek
I många län finns samarbeten mellan barnhälsovård (BHV), förskola och bibliotek. Kulturrådets nationella satsning Bokstart bygger på samverkan mellan BHV, bibliotek och förskola och syftar till att tidigt stimulera barns språkutveckling. Bokstart har omfattande material där föräldrar och personal kan hitta mer kunskap om små barns språkutveckling. De har också många olika material som barnhälsovården kan använda sig av i samtal med föräldrar på BVC.
Bokstart – hitta kunskap - startsida
I de flesta län finns lokala samarbeten mellan framför allt BHV och bibliotek som syftar till tidig språkstimulering och tidigt läsfrämjande. En del insatser riktar sig specifikt till barn med utökat behov och andra är generella och riktar sig till alla barn oavsett behov. Språkkedjan i region Halland, Språknätet i region Uppsala och Språkstegen i Blekinge och Kronobergs län är exempel på olika lokala satsningar.
En modell är att avsluta ett besök med att skriva ut ett bokrecept eller ge familjen en bok för att belysa vikten av att läsa tillsammans med barnet. Den här modellen har prövats på flera håll i landet. Åldersanpassade biblioteksbroschyrer, som sammanfattar och hjälper föräldrarna att komma ihåg det man just har pratat om, kan beställas från närmaste bibliotek. I broschyrerna ges en kort beskrivning av språkutvecklingen i den aktuella åldern samt tips på böcker för både barn och föräldrar. Att samvaro kring böcker kan bidra till ett ökat ordförråd är känt från internationella studier [26, 27].
Samarbete med förskolan
Förskolan är en viktig samarbetspartner för BHV. När barnets språkutveckling inte utvecklas som förväntat kan förskolans verksamhet och dess personal stödja barnets språkliga och kommunikativa utveckling än mer. Att då dela kunskapen om barnet mellan föräldrarna, förskolan och BHV kan vara av stor betydelse för att gemensamt stödja barnets fortsatta språkutveckling.
Föräldrainformation
Hitta språket, en film om små barns språkutveckling - Kodknäckarna är tre små filmer framtagna av Kodknäckarna där man visar hur man kan prata och leka med barnet för att stimulera språkutvecklingen. Filmerna kan man se på sin dator, telefon eller surfplatta. Till filmerna finns också ett informationshäfte med olika förslag på lekar och övningar för språkstimulans. Alla filmer finns översatta till engelska, kurdiska (sorani), arabiska, persiska, somaliska. De kan visas såväl enskilt som i föräldragrupp och bör i båda fallen följas upp med samtal kring det man just har sett.
Det finns mycket information riktat till föräldrar. Några exempel är:
Barnets språkutveckling - 1177 Region Halland
Språkstimulans från cirka 4 år - Västra Götalandsregionen
Samtal om språkstimulans i vardagen - Västra Götalandsregionen
Språkutveckling och språkstörning, barn - region Västra Götaland
Tidig intervention – Kom igång med lek och kommunikation - region Uppsala
Rikshandboken i barnhälsovård vänder sig till professionen. Ange yrkestitel, arbetsplats samt din mejladress om du vill att vi ska kunna svara dig.
Redaktionen hanterar inte frågor från allmänheten. Om du har frågor om ett barn kontakta din barnavårdscentral, BVC och/eller 1177.
*Vi behandlar dina personuppgifter med stöd av den rättsliga grunden "intresseavvägning" (artikel 6.1 f) i GDPR.