Celiaki - glutenintolerans

Celiaki är en kronisk sjukdom som orsakas av en immunologisk reaktion mot gluten som är ett protein i vete, råg och korn. Reaktionen orsakar en inflammation i tunntarmens slemhinna.  Den ger bland annat ett sämre upptag av olika näringsämnen och kan leda till näringsbrist och ohälsa [3].

Screeningundersökningar har visat att 1-3 procent av barn i Sverige har sjukdomen, men många fall är oupptäckta  [4].

Sjukdomen kan debutera både under barndom och i vuxen ålder. En förutsättning är att man äter glutenhaltig kost. [3].

Symtomen på celiaki kan variera stort. En del barn har tydliga symtom vid glutenintag medan andra har mer vaga besvär. Symtom från magtarmkanalen är vanligt, till exempel magsmärtor, diarré eller förstoppning [3].

Påverkan på tillväxt och vikt ska också leda tanken till celiaki liksom järnbrist. Barnet kan vara kinkigt  eller har sämre ork som tecken på att det inte mår bra [3].

Äldre barn och tonåringar kan ha symtom från magtarmkanalen men andra tecken kan vara påverkad tillväxt och viktökningstakt, sen pubertet, järnbrist eller oklar nedstämdhet [3].

Många barn och ungdomar med celiaki saknar symtom utan upptäcks först i samband med screening av riskgrupper, se nedan.

Glutenintolerans kan ofta misstänkas med ledning av symtom och tillväxtkurva. Låt barnläkare bedöma tillväxtkurvan och barnet vid avvikelse.

Det är viktigt att man tänker på celiaki om barnet har något av de symtom som beskrivs ovan. Kom ihåg att symtomen kan vara diffusa. Remittera till barnklinik vid misstanke om sjukdomen utan att ändra kosten.

Ange barnets kost på remissen och bifoga kopia av tillväxtkurvan.

Barn som har syskon eller föräldrar med celiaki har klart ökad risk på 10-15 procent att utveckla celiaki och rekommenderas provtagning via barnklinik eller vårdcentral. Även föräldrar kan informeras om den ökade risken och att provtagning är möjlig via sin vårdcentral. Andra riskgrupper för att utveckla celiaki är till exempel barn med diabetes eller trisomi 21 (Downs syndrom) och regelbunden provtagning rekommenderas i vårdprogram  [3, 5].

Diagnosen celiaki ställs med hjälp av en kombination av blodprov (IgA-antikroppar mot transglutaminas) och vävnadprov från tunntarmen. I fall med höga värden av IgA-antikroppar mot transglutaminas kan det räcka med upprepade blodprov [3]. Det avgörande beslutet om diagnos och behandling ska enbart tas av gastroenterologiskt kunnig läkare på en barnklinik.

För att kunna ställa en säker diagnos är det därför helt avgörande att barn inte rekommenderas glutenfri kost från BVC eller vårdcentral innan utredning är klar [5].

Behandlingen är glutenfri kost, vilket betyder en livslång kost helt fri från vete, råg och korn. Barn rekommenderas även så kallad ren havre som är odlad och behandlad på ett sätt så att den inte är kontaminerad av andra sädesslag. Barn och föräldrar ska regelbundet få kostråd av en barndietist. Kostnadsreducerade glutenfria produkter eller bidrag erbjuds till barn under 16 år [5].

Sjukdomen celiaki ska regelbundet följas upp av både dietist och barnläkare. Övrig uppföljning på BVC följer samma program som alla andra barn.

Referenser - Celiaki