Feber
Om vad feber är och hur det ska behandlas vid olika åldrar. Barn under tre månader ska bedömas omgående av läkare om de får feber.
Definition
Feber är en del av kroppens försvar mot infektioner och behöver inte innebära att ett barn är allvarligt sjuk.
Temperaturen i kroppen varierar från person till person. En temperatur på 38,0 °C eller mer brukar räknas som feber.
En temperatur som är under barnets vanliga kroppstemperatur kan också vara ett tecken på sjukdom.
Orsaker till feber
Den vanligaste orsaken till feber är infektion på grund av virus eller bakterier men även svampinfektioner förekommer. Hos barn under en månad är bakteriella infektioner vanligast.
Andra mindre vanliga orsaker till feber hos barn är icke-infektiösa inflammatoriska sjukdomar som juvenil RA och malignitet som exempelvis leukemi.
Symtom
Symtom som kan ses tillsammans med feber kan till exempel vara att barnet:
- är varmt
- är trött
- är ledset och missnöjt
- sover mer eller mindre än vanlig
- vill inte äta eller dricka som vanlig.
Barnet kan frysa och när temperaturen ökar i kroppen, det brukar kallas för feberfrossa.
Barnet kan svettas när temperaturen sjunker.
Barn yngre än 6 månader
Man ska vara extra uppmärksam på feber hos barn yngre än sex månader, och framför allt hos barn under tre månader. De har en ökad risk för svår bakteriell infektion.
Nedan ges generella rekommendationer för hur man kan tänka om ett tidigare friskt barn under sex månader har feber.
Vid osäkerhet bör temperaturen mätas två gånger med en stunds mellanrum.
| Barnets ålder | Kroppstemperatur | Åtgärd |
| 0 - 3 månader | ≥38.0 |
Omgående till läkare. Bakteriell infektion måste uteslutas. |
| 3 - 6 månader | ≥39.0 |
Bakteriell infektion måste uteslutas. Vid tydliga förkylningssymtom utan allmänpåverkan behöver inte bedömning ske omgående av läkare. |
Barn äldre än 6 månader
Det är viktigare hur ett barn ser ut, mår och beter sig än hur många grader man mäter upp på termometern. Oavsett temperatur bör ett barn som inte ger samma kontakt som vanligt, är slött och inte alls vill dricka bedömas. Bedömning bör också göras om ett barn har feber i mer än fyra dygn. Barn med nedsatt immunförsvar eller allvarlig grundsjukdom ska bedömas generöst.
Barn från sex månader ska bedömas omgående av läkare om det:
- har 41 graders feber eller mer
- verkar mycket sjukt
- är blekt eller cyanotiskt
- gråter otröstligt
- är slappt, likgiltigt eller mycket irriterat
- är svårt att väcka eller omgående somnar om igen när det väcks
- har ett ökat andningsarbete
- klagar över smärta i huvudet, bröstet, magen eller när det kissar
- är ömt och stelt i nacken
- har kramper för första gången
- har petekier eller pustler i huden
- inte vill dricka alls eller har förlorat stor mängd vätska till följd av kräkningar eller diarréer.
Behandling med febernedsättande läkemedel
Febernedsättande läkemedel behöver inte ges om ett barn mår bra i övrigt. Feber är ett sätt för kroppen att behandla infektionen och är oftast inte farligt.
Man kan ge febernedsättande läkemedel om ett barn mår dåligt av feber, till exempel om barnet:
- dricker eller äter dåligt
- har ont i kroppen
- är gnälligt och sover oroligt
- har svårt att komma till ro på kvällen.
Dosering
Febernedsättande läkemedel rekommenderas att ges utifrån vikt.
För dosering läs på Fass.
Vid val av febernedsättande läkemedel
Tänk på att:
- Salicylsyrepreparat ska undvikas på grund av risk för Reyes syndrom och aldrig ska användas utan läkarordination.
- Undvika att kombinera paracetamol och ibuprofen. Effekten ökar obetydligt men risken för doseringsfel ökar
- NSAID-preparat ska undvikas vid vattkoppor då det ökar risken för ovanliga, men allvarliga infektioner.
Allmänna åtgärder i alla åldrar - råd till vårdnadshavare
Ett barn som har feber ska vara hemma för vila och återhämtning. Barn behöver inte hålla sig i sängen, men bör inte anstränga sig fysiskt. Det bästa är att låta barnet avgöra hur mycket det orkar.
Barn behöver mer vätska när det har feber. Ge barnet vad det tycker om och själv vill ha, till exempel glass, kräm, välling, saft eller vatten. Ett mått på att ett barn får i sig tillräckligt med vätska är att det kissar.
Gör det så trivsamt som möjligt för barnet, anpassa exempelvis med kläder och svalare eller varmare täcke efter behov.
Kroppstvätt med alkoholer, kall luft, kylande ispåsar och liknande rekommenderas inte.
Rikshandboken i barnhälsovård vänder sig till professionen. Ange din yrkestitel, arbetsplats och mejladress om du vill att vi ska kunna svara dig.
Redaktionen hanterar inte frågor från privatpersoner. Om du har frågor om ett barn kontakta din barnavårdscentral, BVC och/eller 1177 för invånare
*Vi behandlar dina personuppgifter med stöd av den rättsliga grunden "intresseavvägning" (artikel 6.1 f) i GDPR.