Guide för författare och granskare

Följande bilagor ingår i uppdragsavtalet med Inera för författare och granskare:

• Bilagor till avtal för författare, granskare, rådsmedlem

Uppdraget som manusförfattare innebär att revidera en befintlig artikel eller att skriva ett nytt manus utifrån ett beställningsunderlag. Alla artiklar på Rikshandboken revideras regelbundet. Vid en revidering ska inaktuella uppgifter och referenser tas bort och nya läggas till om sådana finns. Texten kan också behöva struktureras om.  

Alla artiklar på Rikshandboken ska:

• vara baserade på senaste evidens, beprövad erfarenhet och nationell konsensus
• förhålla sig till det nationella barnhälsovårdsprogrammet
• vara i enlighet med relaterade svenska myndigheters riktlinjer 
• vara i enlighet med lagar och paragrafer
• vara i enlighet med relaterade kunskapsstöd som 1177 för vårdpersonal  och Vårdhandboken.

Perspektiv i texterna

Texterna ska ha ett etiskt och inkluderande perspektiv som tar hänsyn till de sju diskrimineringsgrunderna samt ett barnperspektiv i enlighet med barnkonventionen. Texterna ska även beakta hållbarhet i arbetet på BVC och belysas utifrån klimatpåverkan och dess koppling till barnens och familjernas hälsa.  

Ge konkreta tips och råd 

Ge gärna konkreta råd och tips till bhv-personalen i texten. Det kan till exempel handla om att värma händerna inför en undersökning av testiklarna eller om att ge föräldrarna tips att använda hårfön om barnet har eksem.

Godkänna publicering

När artikeln är klar får författaren godkänna artikeln för publicering på webbplatsen. Manusförfattare står med sitt namn och titel under artikeln.

Manusförfattaren behöver också ta ställning till om insatserna i texten kan beskrivas i barnhälsovårdens tredelade program. Läs mer om detta här: Författarinstruktion för barnhälsovårdens tredelade program

Ansvarig redaktör redigerar författarens manus i enlighet med Ineras webbriktlinjer och Ineras språkliga riktlinjer för Vårdgivartjänster.  

Redaktören ansvarar för att en ingress skrivs i samband med publicering. 

Rikshandbokens redaktion har strukturmallar för olika typer av innehåll som kan användas för vissa texter. 

Skrivhjälp

Barnhälsovårdens nationella arbetsgrupp för migration och hälsa  har tagit fram ett dokument med inspiration för hur man kan skriva inkluderande:   Ordbruk inspiration för inkluderande texter.pdf

Kunskapscentrum för jämlik vård i Västra Götalandsregionen har tagit fram en skrivhjälp med konkreta tips på hur du kan skriva texter på ett normkritiskt sätt: Skrivhjälp för jämlik text - region Västra Götaland

Föreslå gärna länkar till relaterat innehåll på Rikshandboken och till relaterade kunskapsstöd såsom 1177 för vårdpersonal, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelselsen, Livsmedelsverket och så vidare. Länkarna ska erbjuda läsaren fördjupning och ytterligare information utöver det som står i den egna texten.

Redaktören ansvarar för att alla länkar fungerar och leder till rätt sida. Redaktören kan även hjälpa till med att föreslå länkar till relaterad information på Rikshandboken. Redaktionen har riktlinjer för hur länkning ska gå till och vilka webbplatser som går bra att länka till.

Referenser till Rikshandbokens artiklar presenteras på en egen sida under respektive artikel och ställs upp enligt Vancouversystemet eller som generella referenser . Läs här på ki.se om Vancouversystemet.

Se exempel på hur man ställer upp referenser här:

• Numrerad lista enligt Vancouver: Referenser - stödjande samtal till nedstämda, nyblivna mammor
• Onumrerad lista med referenser som gäller för hela ämnet eller artikeln: Referenser - undersökning av barnets mage
• Både numrerade referenser och generella referenser: Referenser - Hepatit B monovalent vaccin

För hjälp med referenssökning hänvisas manusförfattare och granskare exempelvis till sjukhus- eller universitetsbibliotek, eventuellt med hjälp av EIRA.  Som manusförfattare eller granskare kan man ta stöd av SBU:s granskningsmallar för att bedöma evidens, se SBU:s metodbok.

Det finns verktyg för att strukturera referenserna i texten. Här kan du läsa om hur du använder referensverktyget EndNote: EndNote Online-manual - Karolinska institutet

Faktagranskarens uppdrag är att granska att innehållet överensstämmer med:

• senaste evidens, beprövad erfarenhet och nationell konsensus inom barnhälsovården
• relaterade svenska myndigheters riktlinjer
• relevanta lagar och paragrafer
• barnhälsovårdsperspektivet
• FN:s barnkonvention
• relaterade kunskapsstöd som 1177 för vårdgivare, 1177 för invånare och Vårdhandboken.

Granska referenser

I uppdraget som granskare ingår också att granska att referenserna är aktuella, relevanta och tillförlitliga. 

Språk ingår inte i granskarens uppdrag

Det ingår inte i granskarens uppdrag att lämna synpunkter på den språkliga utformningen om det inte har betydelse för hur fakta eller perspektiv framställs.

Godkänna publicering

När artikeln är klar får granskaren godkänna artikeln för publicering på webbplatsen. granskaren står med sitt namn och titel under artikeln.

Så här går till när en artikel revideras på Rikhandboken:

1. Redaktören startar upp revideringen enligt redaktionens revideringsplan.
2. Uppdragsförfrågan skickas till författare och granskare med information om arvode och tidsplan.
3. Författare reviderar enligt överenskommen tidsplan.
4. Ansvarig redaktör bearbetar av manus enligt redaktionella riktlinjer.
5. Redaktören skickar bearbetat manus till författaren för avstämning.
6. Redaktören skickar reviderat manus till granskaren,
7. Faktagranskning enligt överenskommen tidsplan.
8. Redaktören skickar granskarens kommentarer till författaren. Författaren tar ställning till faktagranskarens kommentarer.
9. Justering och redaktionell bearbetning.
10. Publiceringsgodkännande av författare och faktagranskare.
11. Publicering.
12. Arvodesutbetalning. 

Så här går det till när nytt innehåll publiceras på Rikshandboken:

1. Redaktionen prioriterar med hjälp av redaktionsrådet bland inkomna önskemål om nytt innehåll på Rikshandboken.
2. Efter beslut om produktion av nytt innehåll skrivs ett beställningsunderlag som bland annat beskriver syfte och avgränsningar. Underlaget skrivs av relevant nationell utvecklingsgrupp (NUG) eller av redaktionsrådet.
3. Relaterad NUG eller redaktionsrådet föreslår författare och granskare till det nya innehållet.
4. Ansvarig redaktör skickar uppdragsförfrågan och beställningsunderlag  till författare och granskare med information om arvode och tidsplan.
5. Författare reviderar enligt överenskommen tidsplan.
6. Redaktionell bearbetning av manus.
7. Avstämning med författare.
8. Redaktören skickar reviderat manus till faktagranskare.
9. Faktagranskning enligt överenskommen tidsplan.
10. Författare tar ställning till faktagranskarens eventuella kommentarer.
11. Justering och redaktionell bearbetning.
12. Publiceringsgodkännande av författare och faktagranskare.
13. Publicering.
14. Arvodesutbetalning.

Redaktionen planerar, prioriterar och samordnar produktion av befintligt och nytt innehåll tillsammans med Rikshandbokens redaktionsråd. Barnhälsovårdens nationella utvecklingsgrupper konsulteras vid behov.

Redaktionen skickar ut  uppdragsförfrågningar till författare och granskare, administrerar avtal och arvoden. 

Ansvarig redaktör redigerar levererat manus i enlighet med Rikshandbokens redaktionella riktlinjer samt vid nyproduktion utifrån aktuellt beställningsunderlag.  Den redaktionella bearbetningen kan till exempel innebära att språk och rubriker ändras och att texten struktureras om  för ökad användarvänlighet.

Kontakta redaktionen

Redaktionsrådet är ett tvärprofessionellt råd med representanter från central barnhälsovård. Redaktionsrådets stödjer redaktionen i innehållsproduktionen och är en garant för att innehållet följer nationell konsensus.  Uppstår oenighet mellan författare och granskare i textarbetet fungerar redaktionsrådet som en tredje part. 

Läs mer om Rikshandbokens redaktionsråd uppdrag och vilka som sitter i rådet just nu.