Hälsosamtal om matvanor

Inom ramen för Nationell kunskapsstyrning har ”Nationellt vårdprogram vid ohälsosamma levnadsvanor – prevention och behandling” tagits fram. Målet med vårdprogrammet är att ge vägledning och inspiration för hur hälso- och sjukvårdens arbete med ohälsosamma levnadsvanor kan ske i det dagliga arbetet.

Strukturen för arbetet med ohälsosamma levnadsvanor utgår från tre steg:

1. uppmärksamma
2. åtgärda 
3. följa upp.

Dokumentera löper genom alla delar och är en central del i vårdprogrammet.   

Enligt vårdprogrammet bör all identifiering, bedömning, erbjudande av stöd, samt eventuella åtgärder och uppföljning avseende levnadsvanor dokumenteras. Dokumentera därför att ett samtal genomförts i barnets journal samt eventuellt behov av uppföljning. Dokumentationen rekommenderas att ske i text för hälsosamtal alternativt i anpassad mall.

Be om lov och informera kort om att hälsosamma mat- och rörelsevanor är viktiga för barnets hälsa, uppmuntra till hälsosamma matvanor, rörelse och lek. Vid samtal om mat- och rörelsevanor kan med fördel bildstöd användas.

Läs mer på: Nationellt vårdprogram vid ohälsosamma levnadsvanor - prevention och behandling - 1177 för vårdpersonal

Att bli förälder innebär för många en ökad medvetenhet om matens betydelse för hälsan, både för barnet och för egen del. Många blir samtidigt öppna för förändring, vilket skapar möjlighet att erbjuda stöd och vägledning gällande frågor om mat och hälsa. Ofta finns frågor om barnets mat ur flera olika perspektiv.

I hälsosamtal om matvanor är förälderns berättelse en viktig utgångspunkt för att ha ett personcentrerat förhållningssätt. Ett personcentrerat förhållningssätt kan både främja och förbättra hälsan, och bidra till större följsamhet till förändringar hos familjen när det finns ett behov av det. 

Matvanor grundläggs tidigt, därför är det bra att redan från matintroduktionen erbjuda vägledning i hur man kan lära barnen att tycka om mat som är näringsrik och hälsosam.

Läs mer på Rikshandboken Hälsosamtal och hälsovägledning om levnadsvanor

Lyhörd matning och samspel vid måltider

Ett gott föräldraskap innebär att föräldern uppmärksammar, tolkar och svarar på barnets signaler, det gäller även vid måltiderna. 

Läs mer Främja trygg anknytning och gott samspel

När det gäller mat och måltider kan det finnas egna tankar och känslor hos föräldern som påverkar dennes förväntningar och hur hen gör när barnet ska äta, matas eller när barnet äter själv. Stötta föräldrarna i att vara lyhörda och följa barnets utveckling och behov. Uppmuntra till att våga lita på barnets signaler, och respektera när barnet inte vill ha mer mat. Undvik att truga eller tvinga barnet att äta. Hur mycket ett barn äter varierar och barn är generellt bra på att anpassa mängden mat efter sitt behov. Det är angeläget att inte trösta, belöna eller hota med mat, då det kan få negativa konsekvenser.

Utgå från att:

• föräldern har ansvar för vad som serveras samt var och när familjen äter
• barnet bestämmer hur mycket hen äter av det som serveras.

Gemensamma måltider

Det är bra att försöka skapa en trevlig stund vid måltiden och att familjen äter tillsammans. Barn lär sig genom att imitera andra och behöver därför bra förebilder. Alla behöver vi näring och energi för att växa och må bra, men vi behöver också gemenskap, kärlek, trygghet och glädje, och allt detta kan rymmas vid en måltid.

Regelbunden måltidsordning

Genom att fördela måltiderna över dagen ges barnet förutsättning att orka med dagen och klara av att genomföra olika aktiviteter. Det bidrar också till att lättare få i sig den näring och energi som kroppen behöver. Kroppens aptit- och mättnadsreglering och tandhälsa påverkas också positivt av regelbundenhet. 

Distraktion vid måltider

Det är bra att låta måltiderna vara fria från distraktion som skärmar eller leksaker. Det stör barnets uppmärksamhet på både maten och på kroppens hunger- och mättnadssignaler samt begränsar möjligheten till samspel.

Matglädje och lustfyllda måltider

Uppmuntra föräldrarna att sträva efter en trivsam stämning med lugn och ro vid måltiderna. Stress, tjat och tvång vid måltiderna medför lätt att matstunden blir negativ. Mat kan även bli ett maktmedel, för både barn och föräldrar, stötta föräldrarna i att inte hamna i det.

Genom att tidigt tillåta barn att få äta själv, även om det blir kladdigt, och att få utforska maten med alla sina sinnen, ökar chansen till att barnet upplever måltiden som lustfylld.

Låt föräldrarnas frågor leda samtalet

Inled hälsosamtalet med att fråga föräldrarna vad de vill prata om. Låt föräldrarnas frågor leda samtalet. Använd utforskande frågor, se förslag nedan. Det är angeläget att alltid stärka och uppmuntra det som fungerar bra i familjen. Vid varje hälsobesök finns åldersanpassad vägledning att samtala med föräldrarna om, se under respektive ålders hälsobesök nedan.

Hälsosamma matvanor kännetecknas av en stor andel grönsaker, rotfrukter, baljväxter (ärtor, bönor, linser) frukt, bär, nötter, frön, fullkornsprodukter, fisk, skaldjur, växtbaserade matfetter, oljor och magra och osockrade mejeriprodukter samt ett lägre intag av rött kött och chark, salt och socker.

Fullkorn

Det är bra att tidigt lära barn tycka om mat med fullkorn, eftersom det påverkar hälsan i stor utsträckning. Det är bra att variera mellan fullkornsprodukter och mindre fiberrika alternativ och successivt öka mängden fullkorn. Hur mycket fibrer ett barns mage klarar av är individuellt och toleransen ökar med stigande ålder. Fullkornsprodukter bidrar också med både protein och järn. Läs mer om fullkorn här Råd om bra mat - fullkorn - Livsmedelsverket

Frukt och grönsaker

Grönsaker, baljväxter, frukt och bär är en viktig del i en hälsosam kost. Barn under 4 år rekommenderas att få grönsaker, baljväxter, frukt och bär vid alla måltider. Barn mellan 4–10 år rekommenderas 400 gram per dag. Läs mer om frukt och grönt här Råd om bra mat - frukt och grönsaker - Livsmedelsverket

Salt

Det är bra att begränsa mängden salt även efter spädbarnsåret. Det är bra att begränsa mängden salt även efter spädbarnsåret och att inte vänja barn vid salt mat. Den lilla mängd salt som används bör dock vara jodberikad. Läs mer om salt här Råd om bra mat - salt - Livsmedelsverket

Socker

Det är klokt att begränsa sötsaker eftersom socker innehåller många kalorier men ingen näring. Det är särskilt viktigt för barn som växer mycket och har ett relativt sett högt näringsbehov. Söt dryck ökar risken för övervikt eftersom det ger många kalorier men mättar dåligt. Socker ökar även risken för karies. Läs mer om socker här Råd om bra mat - socker - Livsmedelsverket

Rött kött och chark

För hälsan är det bra att dra ner på rött kött och chark. Med rött kött menas kött från fyrbenta djur som nöt, gris, lamm, ren och vilt. Näringsrika alternativ till kött är till exempel bönor, kikärter, linser eller tofu samt nötter och frön. De ger både järn, protein och andra viktiga näringsämnen. Läs mer om rött kött och chark här Råd om bra mat - kött och chark - Livsmedelsverket

Mindre, Byt till och Mer

Pdf för utskrift : Mindre, Byt till, Mer.pdf

Hälsosamma livsmedelsval är: 

• nyckelhålsmärkta livsmedel
• grönsaker, frukt, bär och baljväxter 
• produkter med fullkorn och fibrer
• fisk och skaldjur
• växtbaserade matfetter och oljor
• magra mejeriprodukter
• nötter och frön.

Ohälsosamma matvanor definieras som matvanor där energiintag, näringsintag, livsmedelsval, tillagningsform eller måltidsmönster inte motsvarar individens behov. Intaget av energi, näringsämnen eller livsmedel kan därmed vara antingen för stort eller för litet i förhållande till det individuella behovet.

Ohälsosamma livsmedelsval är: 

• socker
• salt
• produkter med lite fullkorn och fibrer, till exempel vitt mjöl
• högt intag av rött kött och charkprodukter
• smörbaserade matfetter
• feta mejeriprodukter.

Det finns ett starkt samband mellan socioekonomisk ställning och matvanor. Faktorer som matkostnader, sociala normer och utbildningsnivå, kan påverka skillnader i matvanor mellan olika socioekonomiska grupper [13]. Skillnader i matvanor mellan olika grupper följer samma ojämlika förhållanden som hälsan och munhälsan i stort [14]. Läs mer om hur socioekonomiska faktorer kan påverka barnets matvanor på olika sätt: Socioekonomiska skillnader i matvanor i Sverige (Livsmedelsverket.se)

Typen av livsmedel och hur de produceras har även en stor påverkan på miljö och klimat [15]. Genom hälsosamma matvanor förbättras inte bara folkhälsan utan även belastning på miljö och klimat minskar. Det som är hälsosamt för människor är också gynnsamt för en hållbar utveckling [1]. Genom att äta mer växtbaserat, med mindre kött och charkuteriprodukter minskas belastningen på miljö och klimat samtidigt som det minskar risken för ett stort antal sjukdomar. Likaså är minskat sockerintag en viktig åtgärd. När socker produceras används resurserna till produkter som är ogynnsamma för människors hälsa, resurser som annars skulle kunna användas för produktion av livsmedel som gynnar hälsan [16].