Typisk kognitiv utveckling

Kognitiv utveckling handlar om barnets förmåga att bearbeta information och att tänka abstrakt. En utveckling som sker gradvis över lång tid i nära samspel mellan medfödda förmågor och barnets interaktion med omgivning, från spädbarnsåldern till de mer komplexa förmågor som man kan se hos en 5- till 6-åring. Förmågor som att förstå delar och helhet, kommunikation- och språkutveckling och självreglering.

Utvecklingen påverkas av många olika faktorer

Vissa äldre teorier, som fortfarande har stort inflytande i samhället, antar att alla barn går igenom samma utvecklingsstadier på ungefär samma sätt och vid samma ålder. Nyare forskning har generellt haft svårt att hitta stöd för en sådan gemensam språngvis, kognitiv utveckling från ett stadium till nästa. Snarare verkar många aspekter av kognitiv utveckling ske på ett mer kontinuerligt sätt.

Den senaste forskningen betonar att barn utvecklas på olika sätt och i olika takt, vilket förklaras av att utvecklingen styrs av många olika faktorer. Medfödda förmågor samverkar med uppväxtmiljön och utvecklingen påverkas också av — och påverkar i sin tur — relationen mellan barn och föräldrar.

Beskrivningen av den typiska kognitiva utvecklingen som följer nedan pekar på några åldersrelaterade förmågor. Men man behöver tänka att uppgifterna är begränsade om vad som är en typisk kognitiv utveckling i olika åldrar.

Barn föds med en stark nyfikenhet på sin omvärld och en vilja att lära sig. Redan vid födseln, och innan dess, kan ett litet barn uppmärksamma företeelser i omgivningen. Nyfödda spädbarn kan koppla ihop vad de hör, ser och känner till en gemensam upplevelse.

Förmågan att uppmärksamma och fokusera

Redan under de första månaderna utvecklas barnets förmåga att uppmärksamma och följa förälderns rörelser, fokusera blicken på en leksak och titta intresserat på sina händer. Vid ungefär sex månaders ålder ökar barnets förmåga att styra sin uppmärksamhet, minnas saker och förvänta sig vad som ska hända.

Utforskande genom rörelse och sinnen

Med ökad motorisk förmåga och balans, tillsammans med uppmärksamhet och minne, blir det möjligt för barnet att alltmer aktivt utforska omgivningen. Barnet börjar gripa efter och smaka på leksaker och andra föremål som ett sätt att utforska sin omgivning.

Imitation som verktyg för lärande

Att imitera, en vilja att göra likadant, är ett viktigt verktyg för barnet att lära sig om sin omvärld. Förmågan att imitera andra, direkt eller med fördröjning, utvecklas successivt under de första åren. Nyfödda tenderar sträcka ut tungan om de ser andra göra så, och vid 6 månader att kopiera enskilda enkla handlingar.

Utveckling av nya färdigheter under det första året

Under andra halvan av det första levnadsåret utvecklar barn en rad nya förmågor, som att

• titta efter saker som tappats
• slå ihop två klossar
• lägga en kloss i en ask.

Genom fortsatt utveckling av nya färdigheter och erfarenheter stärks barnets förmåga att förstå sin omvärld och vad den egna kroppen kan göra. Förmågor som gör det möjligt för barnet att dela sin uppmärksamhet med andra, till exempel att leta efter leksak som gömts under en filt eller intresserat titta på bilder i en pekbok.

Att kategorisera och skapa samband

Mellan sex och tolv månaders ålder börjar barn kategorisera objekt, som att förstå att en specifik hund är en del av kategorin ”hund”. Barnet förstår vanliga ord, lär sig sekvenser och koppa ihop olika erfarenheter till längre händelseförlopp.

Under det första året lär sig barnet att förstå ord och börjar småningom säga enkla ord, som "mamma" och "nej".

Läs mer Barnets kommunikations- språk- och talutveckling

Barnet förstår och säger allt fler ord och kan peka på kroppsdelar, som till exempel näsan. Barnet lär sig också hur olika saker används, och leken blir mer komplex. Till exempel kan barnet börja leka med flera saker samtidigt, imitera vuxnas handlingar i låtsaslek, och bläddra i en bok.

Utveckling av kategorisering och orsakssamband

Under senare delen av det andra levnadsåret utvecklas barnets förmåga att kategorisera ytterligare. Barn börjar sortera objekt efter färg, form eller storlek, och kan lägga enklare pussel med olika former. De börjar också få en bättre förståelse för orsak och verkan.

Imitation av komplexa mönster och sekvenser vid 3 års ålder

Vid 3 års ålder kan barnet imitera mer komplexa mönster och handlingssekvenser. Att kunna imitera kräver inte bara minne, utan också uppmärksamhet, motorik och intresse. Barnet kan följa korta instruktioner som ”Hämta bollen och ge den till mig,” identifiera minst en färg, rita en cirkel efter att ha sett hur det går till, förstå begreppen “stor” och “liten” och lyssna på enkla sagor.

Gradvis förbättrad förståelse för orsakssamband

Från det andra till det femte levnadsåret blir barn allt bättre på att resonera kring hur händelser påverkar varandra i olika situationer, vilket lägger grunden för barnets förståelse av sammanhang och logiska samband.

Barn lär sig gradvis innebörden av större tal. Mellan 3 och 5 års ålder, med stor variation mellan olika barn, börjar de förstå att ett tal står för ett specifikt antal saker. Förmågan att räkna upp talen i ordning (1, 2, 3, 4…) utvecklas oftast innan barnen förstår kopplingen mellan ett tal och ett visst antal saker. Under denna tid lär barnet sig också fler färger, kan berätta vad som kommer att hända i en bekant historia, rita en huvudfoting och skriva några bokstäver. Vid ungefär fem års ålder kan barn ofta rita flera personer, känna igen fler färger och skriva enstaka bokstäver eller siffror.

Vid 5 års ålder är det vanligt att barn imiterar mycket exakt och spontant utan att föräldrar eller syskon behöver uppmana dem att göra det.

Under de första fem åren lär sig barn många nya ord och bygger ett stort ordförråd samt en god känsla för grammatik. Om en familj pratar flera språk hemma kan barnets språkutveckling ibland vara något försenad i början, men detta påverkar inte barnets språkförmåga senare. Forskning visar tvärtom att flerspråkiga barn ofta utvecklar starka språkfärdigheter över tid.

Alla barns språkutveckling påverkas av hur mycket och hur varierat vuxna och äldre barn pratar med dem. En rik språkmiljö – med samtal, högläsning och berättande – har stor betydelse för barns språkutveckling, även i tidig ålder. Samtidigt varierar språkutvecklingen mycket mellan olika barn under de första åren.

Läs mer: Barnets kommunikations- språk- och talutveckling och Flerspråkiga barn

En särskild typ av tänkande handlar om att kunna reglera sina impulser och planera långsiktigt. Dessa förmågor utvecklas under hela barndomen och påverkas både av hjärnans utveckling och barnets erfarenheter i olika situationer. Förmågan till självkontroll och planering är också kopplad till barnets personlighet och temperament och är delvis ärftlig. Barnets förmåga att kontrollera impulser och planera förbättras gradvis under hela uppväxten och särskilt mycket under de första fem åren.

För att barn ska lära sig att reglera sina känslor och planera, behöver de få öva på förmågorna. Barn behöver få vara delaktiga i planering och beslut. Det är viktigt för barn att få erfarenhet av att inte alltid få sin vilja igenom och att kunna lära sig att hantera detta. De negativa känslor som kan uppkomma i dessa situationer är betydelsefulla för att barnet ska kunna utforska sina känslor och lära sig hantera hela sitt känsloregister och stärka sin regleringsförmåga tillsammans med sina föräldrar.

Läs mer:Typisk socioemotionell utveckling och  Trots och självständighetsutveckling

Referenser - kognitiv utveckling