• Du har valt: Skåne
Mat och dryck - översikt

Matintroduktion

Tidpunkt för matintroduktion, smakportioner, olika smaker och livsmedel, träna på att äta samt förslag på måltider under barnets första år.

WHO rekommenderar enbart amning de första sex månaderna och därefter adekvat säker tilläggskost tillsammans med fortsatt amning i två år eller längre. Sveriges rekommendationer följer i stort sett WHO:s med skillnaden att amning rekommenderas i ett år eller så länge mor och barn önskar. När barnet visar nyfikenhet kan det från tidigast 4 månader erbjudas pyttesmå smakprov [1].

Läs mer här:

Strategier och rekommendationer för amning - Rikshandboken i barnhälsovård

Bra mat för barn 0-5 år - handledning för barnhälsovården - Livsmedelsverket

Att börja äta vanlig mat

Att lära sig att äta är en färdighet som kan kräva en hel del träning. Färger, former, texturer, smaker, storlekar och temperaturer ska upptäckas och det är många maträtter och livsmedel som ska utforskas. Tidpunkten för introduktion av annan mat än bröstmjölk eller bröstmjölksersättning styrs till stor del av barnets utveckling. Barnet måste först vänja sig vid och hantera fast föda innan det kan avvänjas från amning eller flaskmatning [2].

Denna övergång är en process som till stor del styrs av barnets nyfikenhet, vilja och utveckling men det behövs också ett lyhört och främjande stöd från föräldern.

Läs mer här: Barns ätutveckling 0–6 år - Rikshandboken i barnhälsovård

Att främja goda matvanor

De goda matvanorna grundläggs tidigt. Att äta på regelbundna tider, tillsammans och varierat, är bra för hela familjen.

Uppmuntra föräldern att:

  • Ha följsamhet till barnets egna signaler om mättnad och hunger.
  • Låta barnet sitta med när familjen äter och då vara lyhörda för när barnet börjar visa nyfikenhet genom att titta och sträcka sig efter maten.
  • Tidigt låta barnet känna på nya konsistenser och smaker genom att få ta mat med handen och stoppa i munnen.
  • Låta barnet hålla i en egen sked när barnet visar intresse för det. Genom att låta barnet hålla i egen sked ökar barnets delaktighet.
  • Föregå som gott exempel genom att själv smaka och äta av maten och visa att denne gillar den. Detta visar bland annat för barnet att maten är säker.
  • Undvika att använda mat som tröst eller belöning.

Föräldern bör tänka på att:

  • Matmängd och antal måltider bör öka successivt under barnets andra halvår.
  • Huvudmålen med fördel kan planeras efter tallriksmodellen men med en mindre andel protein i början.
  • Det går bra att från start servera familjens hemlagade mat. Den kan kombineras med färdig barnmat från butik.

Läs mer här:

Främja en god ätutveckling - Rikshandboken i barnhälsovård

Barnets övergång till vanlig mat under första året - Broschyr från region Västerbotten och Västra Götalandsregionen

Vad händer i munnen - Broschyr från region Västerbotten och Västra Götalandsregionen

Matkassen - bra mat för hälsa, miljö och plånbok - Västra Götalandsregionen

Pyttesmå smakprover kan ges från 4 månaders ålder

De flesta barn är tidigt nyfikna på familjens mat och kan då erbjudas pyttesmå smakprover från 4 månaders ålder som tidigast. Det handlar då om att ta en liten mängd av familjens mat, motsvarande ungefär ett kryddmått till en tesked, på fingret eller sked och låta barnet få en upplevelse av smak och konsistens.

Visar barnet inget intresse i den åldern går det bra att vänta ytterligare en tid.

De små mängderna syftar inte till att bidra med energi eller näring och ska inte konkurrera ut amning eller bröstmjölksersättning. Ett smakprov ska bara fungera som en upplevelse av nya smaker, konsistenser och texturer.

Det saknas starka vetenskapliga belägg för att det skulle finnas näringsmässiga fördelar att ge smakprover före 6 månader. Samtidigt finns det inte heller vetenskapliga belägg för att det skulle vara en nackdel att låta barnet få mycket små smakprov från 4–5 månaders ålder så länge mängderna inte konkurrerar med amning. [2].

För vem: För det nyfikna barnet för att främja och tillvarata nyfikenhet för maten.

Lära sig att äta vanlig mat

Från 6 månader är det dags för barnet att börja träna på att äta vanlig mat. Färdigheten att äta behöver tränas, på samma sätt som barnet tränar på andra färdigheter. Förmågan att tugga utvecklas gradvis och först i tvåårsåldern kan barnet grunderna för att tugga mat i olika konsistenser.

När barnet går in i sitt andra levnadshalvår behöver bröstmjölk och bröstmjölksersättning kompletteras med annan föda för att täcka barnets energi- och näringsbehov, där bland annat järn är en viktig faktor [3]. Järn är ett av få näringsämnen som det kan vara svårt att få i sig tillräckligt av då barnet växer fort och samtidigt äter förhållandevis små portioner.

För vem: För alla med syfte till att börja träna på att äta och för att möta barnets ökade energi- och näringsbehov.

Konsistens på den första maten

Den första maten behöver inte tillföra så mycket energi och näring utan måltiderna är tillfällen för barnet att träna på alla färdigheter som behövs. Barnmaten behöver därför anpassas för att passa barnets färdighet i ätandet. Bröstmjölk eller bröstmjölksersättning är fortsatt en viktig bas för energi och näring.

När barnet är tillräckligt bålstabilt och kan greppa större saker kan barnet få mat att suga och gnaga på. Detta brukar ske någon gång runt 6–7 månader. Bitarna behöver då vara så stora och fasta att barnet inte kan få av bitar som kan fastna i halsen.

Om det finns behov att också få till mer mat i magen kan även mat i mos- eller puréform erbjudas.

Uppmuntra att låta barnet vara delaktigt och få utforska maten

Uppmuntra föräldrarna att vara följsamt och låta barnet äta själv, känna på maten och utforska den med alla sina sinnen. Det finns en stark koppling mellan öga, hand och mun och att få ta i maten och utforska hur den känns underlättar förståelsen för hur den fungerar i munnen.

En del barn ogillar att bli matade med sked och om barnet visar signaler på att inte vilja äta, kan det underlätta att låta barnet vara mer delaktig i sitt ätande till exempel genom att hjälpa barnet att ladda skeden men att de själva får föra den till munnen. Att låta barnet känna och hålla i maten själv och få äta på egen hand och visa uppskattning för maten är ofta gynnsamt för ät-viljan.

Barnet kan bearbeta större bitar även om de inte har tänder. ”Gnagisar/food teethers” - mat som erbjuder mycket motstånd men inte tillför någon större mängd eller näringsintag för barnet, tränar ändå barnets ät-förmåga. Exempel på sådan mat är till exempel en stor rå morot innan barnet fått tänder, brödskalkar, mangokärna, lagom kokt broccolibukett, majskolv utan majs och så vidare.

Läs mer här:

Barnets övergång till vanlig mat under första året - Broschyr från region Västerbotten och Västra Götalandsregionen

Järn - Livsmedelsverket

Öka nya smaker och mängder successivt

För att vänja barnet vid nya konsistenser, texturer och smaker och för att magen ska få vänja sig vid annan mat bör nya livsmedel och mängden mat ökas successivt. Så småningom äter barnet så mycket av vanlig mat att det ersätter ett helt mål med bröstmjölk eller bröstmjölksersättning. En del barn byter ut måltiderna mot annan mat medan andra vill fortsätta att ammas eller ta flaska parallellt under längre tid. Det finns inte ett rätt sätt utan var följsamt till barnet. Välj en så näringsrik mat som möjligt.

Prematurfödda barn

För tidigt födda barn rekommenderas ofta introduktion till vanlig mat mitt emellan kronologisk ålder och korrigerad ålder men följsamhet till barnet är viktigt. Justering av matintroduktion kan behöva göras utifrån barnets mognad och färdigheter.

Läs mer här: Omhändertagande av för tidigt födda barn på BVC - Rikshandboken i barnhälsovård

Introducera olika smaker, texturer och livsmedel

Under barnets första år finns en unik möjlighet att introducera många smaker och etablera matvanor och ätbeteenden. Forskning visar på att barnets nutrition i tidig ålder spelar stor roll för långsiktigt ätbeteende och matvanor, vilket sin tur har en stor betydelse för hälsan över tid.

Genom att tidigt introducera många olika typer av mat med varierande smaker och konsistenser ökar chanserna att barnet kommer att äta varierat även senare i livet [2].

Många olika typer av livsmedel och ur alla livsmedelsgrupper ökar också chanserna för ett bra näringsintag.

Ny mat behöver ofta erbjudas många gånger

Det spelar inte så stor roll vilket livsmedel eller vilken maträtt man börjar med och det är bra att introducera mat ur alla livsmedelsgrupper under barnets första levnadsår [2]. Genom att introducera många olika näringsrika livsmedel ökar chanserna för ett bra näringsintag och ger även barnet möjlighet att lära sig tycka om många olika sorters livsmedel.

Ny mat kan behöva testas många gånger innan den accepteras och genom att erbjuda samma smak upprepade gånger ökar chansen för acceptans. Det är viktigt att inte ge upp och sluta prova [5].

Det finns forskning som visar på att det går att vänja barn vid smaker som annars upplevs som något kärva och med viss beska, som till exempel lingon, rättika och blomkål, genom tidig och upprepad exponering. Det som är sött, fett eller salt behöver vi inte träna på att tycka om då det är nedärvt att föredra. Det finns många fördelar att tidigt introducera och vänja sig vid de lite svårare smakerna då dessa ofta finns i många livsmedel som är bra för både hälsan och klimatet. Det tycks också som att de barn som tidigt exponerats för många grönsaker och lärt sig den smakbilden, äter mer och fler grönsaker även när de blivit lite äldre [6].

Prata gärna med föräldrar om det finns någon speciell maträtt eller livsmedel som är viktigt för dom att försöka få barnet att tycka om. 

Föreslå att man väntar med att erbjuda söta livsmedel

Vänta gärna med att erbjuda livsmedel med söt smak till dess att andra smaker accepterats. Föreslå till exempel att föräldern avvaktar lite med de sötare fruktpuréerna till dess att till exempel grönsakspuréer accepterats.

En grimas behöver inte betyda ogillande av maten

Föräldrar kan behöva stöd i att tolka barnen eftersom starka reaktioner som grimaser och kväljningar inte behöver betyda att de inte tycker om maten, eller att de inte vill ha mer. Uppmuntra föräldrarna att främst vara uppmärksamma på barnets fortsatta nyfikenhet och viljan att testa igen.

Olika metoder där barnet styr matintroduktionen

En del barn och familjer hoppar helt över stadiet med mos och puré och börjar direkt med bitar. Baby Led Weaning (BLW), eller barnstyrd matintroduktion, är en metod som fokuserar på att barnet tidigt ska vara delaktig i sitt ätande. I vissa sammanhang används även begreppet Baby-Led Introduction to Solids (BLISS) som är en modifierad variant av BLW där barnets behov av energi och näring samt risk att sätta i halsen tydligare vägts in [7–8].

Det finns idag begränsad forskning på området kring tydliga fördelar eller nackdelar med metoden, men det kan finnas vissa vinster med att tidigt låta barnet utforska att äta själv och få träna på lite mer utmanande konsistenser. Genom att från början ge barnet mat som barnet kan hålla i själv, får barnet möjlighet att upptäcka maten med både händer och mun. Det gör också att barnet tidigt vänjer munnen vid olika konsistenser. Det ger även barnet möjlighet att själv styra både mängd och tempo vilket kan vara en fördel för en välfungerande mättnadsreglering.

För att börja erbjuda mat i hela bitar är det viktigt att barnet kan sitta upprätt med endast liten support och hålla huvudet stadigt. Barnet ska även kunna ta maten i handen och föra den till munnen. Matens konsistens, storlek och form behöver anpassas till barnets färdighet för att minska risken för att barnet sätter i halsen.

Det kan vara en god kompromiss att växla mellan mer traditionell matning och att samtidigt låta barnet få utforska maten själv vilket även är det sätt som många familjer väljer.

Erbjuda mat med tuggmotstånd

Det går som sagt att redan från början börja vänja barnet vid bitar men vid senast 8 månaders ålder är det dags att börja träna på lite grövre konsistens på maten som ger mer tuggmotstånd. En del barn behöver längre tillvänjningstid för mat med grövre konsistens, men när barnet sträcker sig efter, och klarar av att greppa om maten, är det också dags att börja servera bitar och plockvänlig mat. Det gör att barnet även får träna på att sönderdela och tugga maten.

Barnets förmåga att tugga styrs inte av tillgång till tänder. Tandvallarna är hårda och de kan träna på att tugga mjukare bitar även innan de fått sina tänder.

En del barn behöver längre tid för att vänja sig vid bitar i mat och en grövre konsistens. För dessa barn är ofta blandade och oförutsägbara konsistenser svårast. Det kan då vara lättare att till en början erbjuda en konsistens i taget.

Dags för två lagade huvudmål

Vid samma period, 8–10 månaders ålder, kan det vara lämpligt att börja erbjuda två lagade måltider som huvudmål per dag. Vid denna ålder är det även positivt att introducera mer och mer av familjens mat om man inte redan börjat med det. Att äta samma mat som barnet signalerar att maten är säker och gör att det finns någon att härma. Uppmuntra även familjen att äta tillsammans.

Att förebygga kvävning

Det sker flera tillbud med att barn sätter i halsen varje år. Det är därför av vikt att tala med föräldrar om att barnet ska sitta stilla när det äter och inte distraheras av annat, utan ha fokus på maten och ätandet. Det är viktigt att både servera mat i en säker form och konsistens som barnet behärskar men även att det ges tillfälle att träna på att både bita av, tugga och spotta. Det kan göras genom att förälder till en början håller i maten som barnet får bita av mindre bitar ifrån. Mat i form av slantar, runda livsmedel som körsbärstomater och vindruvor, hela nötter samt bitar av helt kött kan behöva delas i säkrare former och aldrig serveras oövervakat.

Läs mer: Att förebygga kvävning - Rikshandboken i barnhälsovård

Bra för barnet att bli kladdig runt munnen

Att lära sig äta är en spännande historia. Maten ska smakas på och även spottas ut igen och barn behöver få använda alla sina sinnen för att utforska maten och ätandet. För att stimulera munnens motorik, sensorik och tungans arbete är det en fördel att bli kladdig runt munnen. Det är därför bra att undvika att stryka bort mat med skeden eller vara alltför flitig med att torka bort mat runt munnen.

Läs mer: Främja en god ätutveckling - Rikshandboken i barnhälsovård

Valet mellan köpt och hemlagat

Det finns idag ett stort utbud av mat på barnmatshyllan och om man inte är van vid matlagning eller känner sig osäker kan det kännas enklare att ge barnmat på burk. Färdig barnmat är inte fel, men det kan bli dyrt att uteslutande använda detta. Det är inte heller svårt att få till den hemlagade maten. Det är önskvärt att så tidigt som möjligt få barnet att tycka om samma mat som resten av familjen och inte enbart vänja sig vid de mer industriellt framställda smakerna.

Barnmat som säljs som så kallat ”klämmisar”, det vill säga i påsformat, tenderar att vara väldigt släta i både textur och konsistens och utmanar och tränar inte barnets ätutveckling. Att suga i sig maten är inte heller gynnsamt för barnets mättnadsreglering. Mat från ”klämmis” bör serveras genom att maten trycks ut på sked.

Prata gärna med föräldrar om vad som gynnar barnets ätutveckling och i vilka sammanhang man väljer färdig eller hemlagad mat till sitt barn.

Läs mer:  Matkassen - bra mat för hälsa, miljö och plånbok - Västra Götalandsregionen

Gröt och välling

Järnberikad gröt eller välling är bra näringskällor och då är ett till två, maximalt tre, mål per dag lagom.

Har barnet helammats tidigare finns ingen anledning att börja med flaska för att servera välling, utan denna bör i sådant fall helst erbjudas ur mugg alternativt att man serverar gröt. Även tidigare flaskmatade barn bör i första hand erbjudas välling i mugg och flaskan avvecklas i takt med övergång till vanlig mat. Välling bör ses som vilken måltid som helst och ska inte erbjudas som måltid på natten eller för insomning. Då kan det underlätta att servera vällingen ur mugg som underlättar medvetet ätande och i vaket tillstånd.

Det bör även observeras att de flesta grötar i klämmis-förpackning inte är berikade och att det är ett mer hållbart alternativ att välja gröt och välling i pulverform och blanda själv.

Borsta barnets tänder efter sista måltiden

Tänk på att om barnet har fått tänder så behöver tänderna borstas efter sista måltiden på kvällen, vilket även innefattar vällingen.

Dryck

I samband med att mängden mat ökar kan barnet erbjudas vatten att dricka om det verkar törstigt. Under barnets första år är vatten bästa drycken. Avvakta gärna till efter året med större mängd mjölkprodukter (mjölk, fil, yoghurt) då dessa är järnfattiga och kan konkurrera med annan järninnehållande mat. Från cirka ett års ålder kan även mjölk erbjudas som måltidsdryck. Söta drycker som saft, juice, barndryck, sötad mjölkdryck etcetera bör helt undvikas till små barn. Även koffeininnehållande dryck bör undvikas.

Låt gärna barnet träna tidigt på att dricka ur glas eller mugg utan pip, detta går att träna på så fort barnet klarar av att greppa ett glas eller liten mugg. I början kan barn och förälder behöva hjälpas åt.

Exponering för allergener

Aktuell forskning visar att utveckling av födoämnesallergi bäst förebyggs genom introduktion och exponering av många olika livsmedel under barnets första levnadsår [9].

Läs mer:  Allergiförebyggande råd - Rikshandboken i barnhälsovård

Glutenintroduktion

Långsam tillvänjning viktigaste faktorn 

Utifrån den kunskap vi har idag tycks det som att en långsam tillvänjning är den viktigaste faktorn för att undvika utveckling av celiaki (glutenintolerans). Rådet är därmed att börja med gluten på samma sätt som introduktion av annan mat, det vill säga att man börjar med små mängder och ökar mängden långsamt under första levnadsåret.

Små mängder ett fåtal gånger per vecka

Man kan ha gluteninnehållande mat som de allra första smakproverna, men det går också att vänta till senare. Oavsett när man börjar är rekommendationen att öka upp mängden långsamt.

Rekommendera föräldrarna att till exempel börja med små mängder mat som innehåller vete, dinkel, råg och korn. Detta kan göras genom att erbjuda små munsbitar av bröd, en liten sked gröt eller välling eller lite av en sås som är redd på vetemjöl. Detta kan göras några gånger i veckan till att börja med. Många barngrötar och vällingar är baserade på havre men kan även innehålla en del vetemjöl. Därför är det bra att hålla nere mängderna till en början för att upprätthålla en långsam introduktion. Det är viktigt att påminna föräldrarna om vikten av att börja med små portioner, begränsa till ett fåtal gånger per vecka och att öka mängden långsamt [10].

Läs mer: Råd och information om intag av gluten - Livsmedelsverket

Livsmedel att undvika under första året

Det finns några livsmedel som rekommenderas att undvika under det första året. Dessa är

  • gröna bladgrönsaker
  • honung
  • rödbetsjuice
  • salt (smakprover innehållande salt går bra)
  • fänkålste
  • socker och sockerinnehållande livsmedel
  • hela nötter, jordnötter och andra livsmedel som kan fastna i halsen. Nötter kan dock erbjudas i mixade eller i form av nötsmör om det inte förekommer allergi.

Generellt om risprodukter

  • Barn bör inte äta ris och risprodukter oftare än fyra gånger per vecka.
  • Riskakor och risdryck bör undvikas helt under småbarnsåren.

Livsmedel som aldrig ska ges

Opastöriserad mjölk

Opastöriserad mjölk eller produkter av opastöriserad mjölk ska inte ges till något barn
oavsett ålder.

Koffein

Barn under 5 år bör inte dricka kaffe eller energidryck. De bör heller inte dricka stora mängder te eller cola.

Grön potatis

Gröna eller skadade delar av potatis ska skäras bort med god marginal. Är potatisen grön rakt igenom eller har stora skador slängs den.

Skala alltid potatis som ges till barn under ett år, även färskpotatis. Färskpotatis innehåller relativt höga halter glykoalkaloider och högst halter finns i skalet.
Läs mer här: Livsmedelsverkets hemsida.

Till toppen av sidan