Seborroiskt eksem

Seborroiskt eksem är en hudsjukdom som spädbarn, tonåringar och vuxna kan få. Andra benämningar för seborroiskt eksem är mjälleksem.

Hos spädbarn är seborroiskt eksem ett vanligt, självbegränsande tillstånd som involverar skalpen, ansiktet, öronen, bålen och blöjområdet. Vanligen debuterar symptomen de tre första levnadsmånaderna och kan läka spontant på 3–4 veckor. Besvären brukar ha läkt ut vid 6–12 månaders ålder. Seborroiskt eksem kan återkomma senare i livet men sällan under barndomen.

Orsaken till seborroiskt eksem är inte helt klargjord. Eksemet sitter på hudområden med många talgkörtlar. Jästsvampen Malassezia furfur finns normalt i talgkörtlarna och kan vara av betydelse för seborroiskt eksem.

Hudutslagen debuterar ganska plötsligt, oftast på skalpen eller i blöjområdet, med välavgränsade rosa/röda fjällande fläckar ibland täckta med gul-bruna, oljiga krustor. I blöjområdet blir huden röd och fjällande eller fuktande.

Utslaget sitter ofta i ljumskvecket, till skillnad från blöjdermatit som brukar spara vecket. Seborroiskt eksem kan sprida sig ner i ansiktet, bakom öronen, på halsen, till bålen och även till armar och ben.

Seborroiskt eksem ger en lindrig klåda, eller ingen klåda alls, till skillnad från atopiskt eksem, och har en mycket god prognos eftersom det spontanläker innan ett års ålder.

Ibland uppstår sekundärinfektion med jästsvamp (candida) eller bakterier. Vid jästsvamp ses fjällande små knutor och/eller varblåsor i blöjområdet. Vid bakterieinfektion blir eksemet ofta vätskande och mer rött.

Barn med lindrigt seborroiskt eksem kan handläggas av BHV-sköterska. Rekommendera att använda kortisonkräm (grupp I) på hudutslag.
Om behandlingen inte hjälper bokas extra besök till BHV-läkaren.

Barn med utbrett seborroiskt eksem ska bedömas av BHV-läkare för att säkerställa diagnosen. Vid misstanke om sekundärinfektion ska barnet akut remitteras vidare till barn- eller hudläkare.

Remiss till specialist

Vid eksem som inte svarar på standardbehandling skickas remiss till hudläkare eller barnläkare för diagnos.

Akut remiss till barnläkare eller hudläkare vid akut utbrett svårt eksem och vid misstanke om sekundärinfektion med bakterier.

Diagnosen ställs genom anamnes och klinisk undersökning. Det finns ingen provtagning som säkert kan fastställa diagnosen. Odling för jästsvamp och bakterier tas vid misstanke om sekundärinfektion.

Mjukgörande kräm eller olja används för att mjuka upp och sedan gnugga bort tjocka fjäll och krustor. Vid rodnande utslag/kraftig inflammation används svag kortisonkräm (grupp I).

Vid sekundärinfektion med jästsvamp används antimykotisk kräm och vid sekundärinfektion med bakterier kan systemisk antibiotikabehandling övervägas.

BVC kan finnas som stöd och ge råd om behandlingen vid besök och kontroller samt fånga upp barn som inte svarar på behandling med svag kortisonkräm. Då skickas remiss till hudläkare för att utesluta andra diagnoser.

Referenser - Seborroiskt eksem

Föräldrainformation 1177 - Skorv och seborroiskt eksem hos barn