Motorisk förmåga hos för tidigt födda barn

Enligt de nationella riktlinjerna för uppföljning av för tidigt födda barn ska barn som föds efter graviditetsvecka 28 följas inom barnhälsovården. Regionala skillnader kan finnas. Det är därför viktigt att man på BVC tidigt kan identifiera de barn som är i behov av insatser av andra professioner, till exempel fysioterapi. De funktionsnedsättningar som barnet hade i sin nyföddhetsperiod kan vara en indikator för senare svårigheter, men är det inte alltid.

Ett barn som föds innan graviditetsvecka 37 räknas som för tidigt född (prematur).

För att göra en rättvis bedömning av barnets motoriska förmåga måste man utgå från den biologiska åldern. Detta innebär att åldern korrigeras utifrån det beräknade födelsedatumet enligt ultraljud, vilket kallas barnets korrigerade ålder [25]. Man korrigerar åldern eftersom hjärnan och kroppen är programmerade att utvecklas i en viss takt, och denna utveckling påverkas inte av att barnet föds tidigare. I det neonatala uppföljningsprogrammet har man beslutat att korrigera barnets ålder upp till 2 år.

Detta gäller inte enbart för barn som föds mycket för tidigt, graviditetsvecka 28–32, och extremt mycket för tidigt, innan graviditetsvecka 28, utan även för barn som föds lätt prematura, graviditetsvecka 32–36 [26].

Läs mer om korrigerad ålder: Tillväxtkurvor och tillväxtreferenser

Initialt visar för tidigt födda barn ofta ett annorlunda rörelsemönster än fullgångna barn [27–29]. Skillnaden mellan att vara i ett viktlöst tillstånd i livmodern jämfört med att vara utanför och tidigt behöva arbeta mot gravitationen tycks påverka [29]. Innan beräknad födelse har för tidigt födda barn ett stillsamt rörelsemönster, låg tonus och nedsatt muskelstyrka [29]. De har oftare armar och ben sträckta och vilandes mot underlaget, istället för i ett böjt läge mot kroppen, som många fullgångna barn har till en början [29].

För tidigt födda barn använder också sammansatta, synkrona, rörelser under en längre tid än fullgångna barn, och uppvisar färre fria rörelser. Fria rörelser är nödvändiga för att senare komma i gång med att krypa och gå [29].

För tidigt födda barns motoriska problem kan härröra från olika saker: prematuriteten i sig, omgivningsfaktorer och hur sjukt barnet var i sin nyföddhetsperiod.

Barn som föds för tidigt löper en ökad risk för både cerebral pares (cp) och Developmental Coordination Disorder (DCD), en risk som ökar med lägre gestationsålder [30, 31]. Tidigare antogs att det främst var de mest omogna barnen som var i riskzonen, men nu visar rapporter att även barn födda lätt prematura (gestationsvecka 32–36) löper ökad risk för senare funktionsnedsättningar [32, 33].

Även om motoriken hos för tidigt födda barn initialt kan skilja sig från den hos fullgångna barn, är det viktigt att uppmärksamma eventuella avvikelser i deras motoriska förmåga. Vid undersökning av motoriken hos för tidigt födda barn bör man observera dem på samma sätt som fullgångna barn, men samtidigt ta hänsyn till den korrigerade åldern för en rättvis bedömning.

Läs mer i Rikshandboken: Undersöka motorisk förmåga och Motoriska svårigheter och funktionsnedsättningar

Referenser - motorisk utveckling