Barnhälsovårdens nationella program
Barnhälsovårdsprogrammets innehåll, mål, syfte, bakgrund samt översikt för hälsobesöken.
Översikt hälsobesök per ålder
Barnhälsovårdens nationella program
För alla
För alla vid behov
För alla
Hälsoövervakning - att följa barns hälsa, utveckling och livsvillkor
- Tillväxt
- Allmän somatisk
undersökning - Psykomotorisk
utvecklingsbedömning - Språk/kontakt/
kommunikation - Beteendebedömning
- Samspel mellan
barn och föräldrar - Relation med andra barn och vuxna
- Psykiska och sociala
familjeförhållanden
Hälsofrämjande arbete
(levnadsvanor och miljö):
- Spädbarnsvård
- Amning, tillvänjning till annan kost
- Kost
- Tandhälsa
- Fysisk aktivitet
- Lek och Kultur
- Barnsäkerhet
- Förebygga skakvåld (abusive head trauma)
- Förebygga SIDS
(plötslig spädbarnsdöd) - Tobak
- Alkohol/droger
- Våld i nära relationer
- Främja ett jämställt föräldraskap
Hälsofrämjande arbete
(samspel och relationer)
- Främja lyhört föräldraskap
- Främja barnets utveckling,
kompetens och delaktighet
Stöd i föräldraskapet (individuellt/grupp):
- Hembesök
- Individuella samtal
- Föräldragrupp
- Teamarbete/Nätverk
Barnets/vårdnadshavarnas
psykiska hälsobehov bedömda:
- Följa och uppmärksamma barnets psykiska hälsa
- Följa och uppmärksamma föräldrars/partners psykiska hälsa
Ge information och förmedla kunskap
om lokala barn- och föräldraverksamheter:
- Mödrahälsovård och elevhälsa
- Sjuk- och tandvård
- Öppen förskola
- Barnomsorg
- Socialtjänst
- Familjerådgivning
- Bibliotek
- Övriga
Samverka med ovanstående
Vaccinationer, D-droppar
För alla vid behov
Samtal, vägledning och insatser efter behov
Uppföljning och insatser för barnet, som bestäms av kunskap som finns eller framkommer vid den universella hälsoövervakningen (barnets bakgrund, tidigare och nuvarande hälsotillstånd, livsvillkor med mera).
Fördjupad kartläggning av skydds- och riskfaktorer
Beakta särskilt:
- Föräldraoro
- Emotionella och psykologiska problem
- Barn med misstänkt eller faktisk avvikelse avseende hälsa, utveckling, beteende och samspel
- Barn med ökad risk för ohälsa.
- Barn från andra länder
Vidare kartläggning och bedömning av barnets utveckling, fysiska och psykiska hälsa och sociala situation.
Hälsovägledning - motivera till förändrade levnadsvanor i familjen (tobak, alkohol, kost, fysisk aktivitet).
Utökat föräldrastöd individuellt eller i grupp, inklusive hembesök (sjuksköterska, läkare, psykolog, konsulter).
Stödsamtal vid nedstämdhet/depression postpartum.
Tvärprofessionell konsultation/samverkan kring barn och familj med ökade behov
Till exempel med:
- Psykolog för barnhälsovården.
- Mödrahälsovård och elevhälsa.
- Socialtjänst
- Sjuk- och tandvård
- Öppen förskola
- Barnomsorg
- Övriga
Bedömning och vaccination av barn med ökad risk för smitta och/eller ofullständig vaccination.
Utökad D-vitamin substitution
För alla vid behov
Ytterligare samtal,
vägledning och insatser i samverkan med andra vårdgivare, socialtjänst
- Insatser baseras på individuella bedömningar av barnets/familjens behov.
- Upprepade hembesök.
- Täta kontakter med BVC.
- Remiss till annan vårdgivare.
Nära samverkan med andra till exempel:
- Barnsjukvården
- Övriga vårdgivare ex.
barn/vuxenpsykiatrin, habiliteringen - Spädbarnsverksamhet
- Socialtjänsten
- Migrationsverksamheter
- Kontakt/anmälan till socialtjänsten
Anmälan till Läkemedelsverket vid biverkan.
Målen med det nationella barnhälsovårdsprogrammet
Barnhälsovårdens mål är att bidra till bästa möjliga fysiska, psykiska och sociala hälsa för barn. Detta genom att främja barns hälsa och utveckling, förebygga ohälsa hos barn, samt tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem med barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö.
För att uppnå målen behöver barnhälsovården erbjuda insatser till alla barn och föräldrar och ytterligare förstärkta insatser till barn och föräldrar när det finns behov av det. Dessa insatser finns beskrivna i det nationella barnhälsovårdsprogrammet.
En viktig målsättning med programmets utformning är att det ska bidra till en jämlik och rättvis barnhälsovård för alla barn i Sverige.
Utgångspunkter för programmets form och pedagogik är att tydliggöra:
- barnhälsovårdens insatser för alla barn och ytterligare insatser för alla barn vid behov
- barnet i sin familj och dess uppväxtmiljö
- barn och föräldrars delaktighet
- hälsoövervakning – att följa barnets hälsa, utveckling och livsvillkor över tid
- hälsosamtal och hälsofrämjande förhållningssätt
- ytterligare insatser utifrån barnets hälsa, utveckling och livsvillkor
- betydelsefulla faktorer att uppmärksamma utifrån kunskapen om hälsans bestämningsfaktorer
- tvärprofessionellt arbete genom teambesök och konsultation
- samverkan med till exempel andra vårdgivare, förskolan och socialtjänsten.
Programmets tre delar
Barnhälsovården möter barn och föräldrar med olika behov, som kan se olika ut över tid. Kunskapen om vad som påverkar barnets utveckling och hälsa har ökat och behöver beaktas i barnhälsovårdens arbete.
Syftet med programmet är att omsätta den kunskapen och ge förutsättningar för en jämlik och rättvis barnhälsovård. Det görs genom att anpassa innehållet i varje möte utifrån barnets och förälderns situation och behov.
Barnhälsovårdsprogrammet innehåller tre delar och illustreras på Rikshandboken av en tabell med tre kolumner i tre gröna nyanser (se bild).
- Den första kolumnen, som är ljusgrön, beskriver insatserna som ska ges till alla
- Den andra kolumnen, som är mellangrön, beskriver insatser som ska ges till alla vid behov.
- Den tredje kolumnen beskriver ytterligare insatser för barn och föräldrar, till exempel remiss till annan vårdgivare, kontakt med socialtjänst, förskola eller Migrationsverket. Barnhälsovården har fortsatt kontakt med barn och föräldrar och insatser sker med fördel i samverkan.
Programmet är därmed inte uppdelat i tre separata program med tydliga gränser, utan är ett program med insatser av olika slag och grad. En utgångspunkt är att alla barn under kortare eller längre tid, kan ha behov av ytterligare insatser under sin tid inom barnhälsovården.
Kolumn ett - insatser för alla
Insatserna i den första kolumnen avser att främja en god hälsa och utveckling, att förhindra uppkomst av sjukdomar, skador, fysiska, psykiska och sociala problem. Dessa insatser erbjuds till alla barn, och deras föräldrar, oavsett individuella behov.
Insatser till alla barn innefattar att i dialog med barn och föräldrar:
- Ta del av barnets hälsa och utveckling samt föräldrarnas och barnets frågor, observationer och önskemål.
- Identifiera skydds- och riskfaktorer för att värdera möjligheter, utmaningar, grad av eventuella problem.
- Ställa frågor om barnets hälsa och utveckling.
- Göra observationer och riktade undersökningsmoment.
- Anpassa insatserna till barnets och/eller familjens situation och behov.
- Anpassa insatserna till barnets och/eller familjens situation och behov.
Att följa barns hälsa och utveckling över tid och att förmedla generell åldersanpassad information är en informativ och pedagogisk målsättning för barnhälsovården.
Kolumn två - insatser för alla vid behov
Insatser för alla vid behov avser att i tidigt skede stärka betydelsefulla faktorer och förhindra en negativ utveckling av barnets fysiska, psykiska och sociala hälsa. Insatserna anpassas till behovet hos varje enskilt barn och dess föräldrar.
Utifrån det man vet om barnet och dess familj kan man behöva göra en kompletterande kartläggning och bedömning av barnets hälsa och utveckling liksom av skydds- och riskfaktorer.
Syftet med kartläggningen är att få ökad kunskap om och förståelse för barnet, bedöma behovet av ytterligare insatser och erbjuda dessa när de faller inom ramen för barnhälsovårdens uppdrag.
Ytterligare insatser inom barnhälsovården är exempelvis fördjupad hälsovägledning, uppföljning av barnets hälsa, utveckling och sociala situation, kontakt med förskolan, utökat föräldraskapsstöd individuellt eller i grupp, stödsamtal vid nedstämdhet postpartum och utökade hembesök.
Kolumn tre - insatser för alla vid behov i samverkan med andra
När det finns behov av insatser på annan vårdnivå och annan verksamhet eller myndighet, remitterar barnhälsovården till annan vårdgivare och socialtjänst och förskola kontaktas vid behov. SIP, Samordnad Individuell Planering, kan då med fördel användas.
Barnhälsovårdens insatser för barn och föräldrar fortsätter i enlighet med barnhälsovårdens program.
Viktigt är att betydelsefull information gällande barnets hälsa, utveckling och livssituation görs tillgängliga för barnhälsovården, som ju har fortsatt kontakt med barn och föräldrar.
Bakgrund till nationella programmet
Företrädare för barnhälsovården och Socialstyrelsens inledde 2012 ett samarbete med det gemensamma målet att bidra till en jämlik och rättvis barnhälsovård och en ökad användning av evidensbaserad praktik. Detta efter att företrädare för barnhälsovården 2010 påbörjat ett arbete med att ta fram ett nationellt barnhälsovårdsprogram.
Samarbetet resulterade i styrdokumentet Vägledning för barnhälsovården (Socialstyrelsen 2014) och det nationella barnhälsovårdsprogrammet som presenteras här på Rikshandboken i barnhälsovård.
Socialstyrelsens vägledningsdokument ger ramar (vad ska göras?) för barnhälsovården medan det nationella barnhälsovårdsprogrammet ger konkreta råd för arbetets utförande (hur ska det göras?)
Socialstyrelsens kunskapsöversikter (Socialstyrelsen 2013, 2014) tillsammans med konsensusdiskussioner ligger till grund för det nya barnhälsovårdsprogrammet. För mer information se referenser.
FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, ska vara vägledande för arbetet inom barnhälsovården.
Läs mer i Rikshandboken: Barnkonventionen
Rikshandboken i barnhälsovård vänder sig till professionen. Ange din yrkestitel, arbetsplats och mejladress om du vill att vi ska kunna svara dig.
Redaktionen hanterar inte frågor från privatpersoner. Om du har frågor om ett barn kontakta din barnavårdscentral, BVC och/eller 1177 för invånare
*Vi behandlar dina personuppgifter med stöd av den rättsliga grunden "intresseavvägning" (artikel 6.1 f) i GDPR.