Urinblåsans funktion hos barn

Redan i fosterstadiet producerar njurarna urin och urinblåsan fylls och töms, vilket kan ses med ultraljudsundersökning. Fostret och det späda barnet har en blåstömning som är ofullständig. Det betyder att det inte alltid blir tomt i blåsan utan att den töms i flera portioner. Några gånger per dygn tömmer sig dock blåsan helt. Till att börja med sker urintömning reflexmässigt beroende på hur blåsan fyllts, men när barnets medvetande och vilja utvecklas, mognar barnets blåskontroll (1)

Med tidig potträning kan man hjälpa barnet att kontrollera tömningen tidigare, vilket anses vara gynnsamt för urinvägarna, då blåsan får en fullständig tömning. Studier visar att spädbarn kan uppnå blåskontroll, men då helt beroende av vuxen som ser barnets tecken på kissnödighet och erbjuder kissposition (1).

Omkring 1 års ålder börjar barnet ge tydliga signaler om att vilja kissa, men tiden från att barnet signalerar till dess att barnet kissar, är kort. Därefter sker utvecklingen i att tiden från signal till att tömma blåsan blir allt längre. Vid cirka 2 års ålder ökar medvetenheten om att blåsan behöver tömmas och barnet kan kontrollera sina urintömningar. Med den viljemässiga kontrollen sker en fullständig tömning av blåsans innehåll vid varje tömning. Barnet blir även medvetet om att urintömning bör ske på ett socialt accepterat vis (2).

Vid 3 års ålder är fler än 80 procent av barnen torra, dag och natt, även om små ofrivilliga tömningar förekommer. Vid 6 år är 85–90 procent av barnen dag- och nattorra. Barnet har fram tills nu även utvecklat förmågan att avbryta en blåstömning eller att börja kissa utan att blåsan är helt full. Barn upptäcker att de kan påverka vuxna med sina toalettbesök antingen som fördröjning av att behöva gå och lägga sig eller för att få uppmärksamhet (2).

Spädbarnet kissar i genomsnitt en gång i timmen och urinproduktionen är relaterad till barnets vätskeintag. Mellan miktionerna är barnet torrt.

Urinblåsan hos det nyfödda barnet rymmer i genomsnitt 30 ml. Blåsan växer sedan med barnet och ökar i volym med 30 ml per levnadsår. Hos det enskilda barnet kan dock stor variation förekomma. För att räkna ut ett barns ungefärliga blåsvolym används formeln:

(Barnets ålder i år x 30) +30

Miktion kan framkallas vid blöjbyte vilket beror på kyla och att barnet tvättas. När barnet sover hämmas miktionen. Den största urinvolymen uppmäts efter att barnet sovit. Många föräldrar kan se på sitt barn då det kissar. Tecken på det kan vara att barnet ryser till, höjer ögonbrynen eller får en fjärran blick (1, 2).

Miktion kan framkallas vid blöjbyte vilket beror på kyla och att barnet tvättas. När barnet sover hämmas miktionen. Den största urinvolymen uppmäts efter att barnet sovit. Många föräldrar kan se på sitt barn då det kissar (1, 2). Tecken på det kan vara att barnet ryser till, höjer ögonbrynen eller får en fjärran blick (3).

Urinens färg varierar från ljusgul till brunare gul beroende på vätskeintag. Lågt vätskeintag ger koncentrerad urin och mörkare färg.

Hos det nyfödda barnet kan urinen vara tegelröd, vilket kan misstolkas som blod, eftersom det ger en röd fläck i blöjan. Detta är helt normalt och beror på saltutsöndring i urinen, så kallade uratkristaller. Misstanke om blod kan uteslutas med urintestremsa och vid förekomst utredas vidare.

Det äldre barnets urin kan färgas rött av till exempel rödbetor eller färgämnen i godis (3).

Referenser - Urinblåsans funktion hos barn