Allergiförebyggande råd

Allergiska sjukdomar är i Sverige en av de vanligast förekommande sjukdomarna bland barn och unga och andelen har ökat världen över de senaste decennierna (1).

Vad som påverkar risken att utveckla allergi är inte helt känt men är troligtvis multifaktoriellt och det är få förebyggande råd som har tillräckligt stark evidens för att spridas via barnhälsovården.

Samma råd kan i allmänhet ges oavsett ärftlighet för allergi:

• Undvik tobaksrök under graviditeten och i barnets närmiljö.
• Skjut inte upp introduktion av vanliga födoämnen. Livsmedel som ägg och fisk har näringsmässiga fördelar och bör introduceras i samband med att barnet får prova fast föda. Det gäller både barn med och utan ärftlighet för allergi.
• Ta inte bort pälsdjur från hemmet i allergiförebyggande syfte.

Det finns inga belägg för att den blivande eller ammande mamman ska utesluta något födoämne ur sin kost för att minska allergirisken hos barnet. Hon kan äta av det hon själv mår bra av (2).

Amning

Amning har inte visats minska risken för utveckling av allergisk sjukdom. Amning ger dock ett visst skydd mot infektioner och kan därigenom minska risken för obstruktiva luftvägsbesvär (3).

Som regel rekommenderas vid behov vanlig bröstmjölksersättning. Sojabaserad ersättning har inte visats förebygga allergi (4). Det säljs även delvis hydrolyserad ersättning i matvarubutikerna vilken påstås kunna förebygga eksemförekomst. Detta bör inte rekommenderas via barnhälsovården på grund av svagt evidensvärde (5).

Rekommendation från Livsmedelsverkets och EFSA är att fast föda bör introduceras tidigast vecka 17 och senast vecka 26 (4).

Livsmedelsverket rekommenderar introduktion av alla livsmedelsgrupper inklusive fisk, tillagat ägg, mjölk samt finfördelade nötter och baljväxter inklusive jordnötter under det första levnadsåret. Introduktion kan genomföras på olika sätt beroende på familjens matvanor. Rådet gäller alla barn, även barn med eksem, misstänkt allergi mot ett annat livsmedel eller ärftlighet för allergi (6). Se kapitel om Matintroduktion.

Kosttillskott

Ingen säker allergiförebyggande effekt har påvisats av olika tillskott, (fettsyror, probiotika och vitaminer), men flera studier pågår. Höga doser vitamintillskott eller omättade fettsyror kan ha oönskade biverkningar och det är rimligt att avråda från extremt höga tillskottsdoser.

Studier om tarmflorans betydelse på hälsa är ett aktuellt och stort forskningsområde idag. Ett antal studier har även undersökt om intag av probiotiska bakteriestammar kan förebygga allergi och/eller atopiska eksem hos barn (9). Resultaten är dock inte entydiga och det saknas tillräcklig evidens för att kunna rekommendera någon specifik probiotisk produkt.

Tidigare studier tydde på att många infektioner verkade hämma eller fördröja allergiutveckling. Senare studier har dock inte kunnat bekräfta detta. Varken tidig eller sen start i förskolan som allergiprofylax kan rekommenderas.

Vaccinationer ökar inte risken för allergi (10-12).

Antibiotika

Tidig behandling med bredspektrumantibiotika kan möjligen öka risken för allergisjukdom men det är oklart om ett direkt orsakssamband föreligger (13-14).

Paracetamol

Huruvida användning av paracetamol kan öka risken för astma är omdiskuterat och sambanden är inte klarlagda (15).

Ett flertal studier visar på att synliga fuktskador och dålig ventilation ökar risken för luftvägsbesvär. Det tycks även som att fukt- och mögelskador har samband med ökad infektionskänslighet, astma, rinit och andra luftvägsbesvär och det är en internationell rekommendation att dessa åtgärdas enligt gängse riktlinjer (16-17).

Stress

Stress kan försämra allergiska symptom, men är inte orsak till allergi.

Referenser - Allergiförebyggande råd