Fimosis - trång förhud

Vid födseln kan förhuden inte dras tillbaka över ollonet (glans) på 9 av 10 pojkar, så kallad fysiologisk fimosis. Denna typ av fimosis försvinner successivt under uppväxten. Under uppväxten ska man därför göra så lite som möjligt med förhuden, alltså inte tänja.

Vid 10 års ålder är förhållandet det omvända, att förhuden inte kan dras tillbaka hos 1 av 20 pojkar. Behandling är aktuell först om pojken får besvär.

Om pojken under uppväxten har tydliga besvär som upprepade inflammationer i förhuden eller på ollonet, så kallade balaniter, eller upprepade urinvägsinfektioner, kan behandling vara aktuell.

Att förhuden enbart spänns upp som en ballong när pojken kissar, är oftast inte smärtsamt, och ingen anledning till att behandla. Orsaken till så kallad ballonering, är att öppningen i förhuden för urinen är trång, och att ett visst tryck krävs för att urinen ska komma ut.

Oftast inga kliniska symtom alls. Ibland kan ballonering  förekomma. Läs mer om ballonering i stycket ovan.

Ingen åtgärd. Lugnande information rörande naturalförloppet för fimosis.

Om pojken har urinvägsinfektion eller upprepade balaniter. Läkarbesök är också aktuellt om föräldrarna inte kan lugnas trots upprepad och adekvat inormation.

Klinisk , det vill säga förhud som inte kan dras tillbaka över ollonet.

Behandlingen av trång förhud är i första hand kortisonsalva: grupp 3 eller 4. Studier har visat att 70–80 procent av behandlade pojkar blir besvärsfria. De nuvarande rekommendationerna är kortisonsalva: grupp 3 eller 4. Nya rön antyder att svagare kortisonsalva kan vara lika verksam, men fler studier behövs.

Stor vikt ska läggas vid information om hur salvan ska användas. Förhuden ska dras tillbaka så långt det går utan att pojken upplever obehag:

• Liten mängd salva smörjs på den del av förhuden där det stramar mest.
• Behandling görs en gång per dag i 4–6 veckor.
• Efter första veckan kan försiktig töjning påbörjas.

Om behandling är lyckad ska pojken fortsätta dra tillbaka förhuden flera gånger dagligen efter behandlingsslut, i början gärna med hjälp av mjukgörande såsom vaselin. Detta för att undvika recidiv.

Behandlingen ska alltid följas upp, genom besök eller telefontid till läkare i slutet av behandlingen för att utvärdera effekten. Om behandlingen haft viss effekt, men om det fortfarande inte är helt lätt att dra tillbaka förhuden, kan behandlingen med krämen fortsätta ett par veckor till. Därefter görs en ny utvärdering.

Om lokalbehandlingen inte har gett någon effekt skriver man en remiss till urolog eller kirurg. Eventuell kirurgi blir kan enbart bli aktuell om man först har provat adekvat lokalbehandling.

Referenser - Fimosis