Hälsosamtal om rörelsevanor och fysisk aktivitet

Människan är byggd för rörelse och att vara fysiskt aktiv påverkar kroppen på flera olika sätt. Många av effekterna av fysisk aktivitet är likartade oavsett ålder, men hos barn är det viktigt att ta hänsyn till barnets tillväxt och mognad eftersom dessa påverkar en rad fysiska, mentala och sociala förmågor.

Rörelse och fysisk aktivitet ger fysiska och psykiska hälsovinster hos barn och ungdomar (1). Det stärker skelettet, bygger muskler, kroppssammansättning (BMI) samt bidrar till att minska risken för framtida sjukdomar och ökar det psykiska välbefinnandet. Hos barn och unga har man visat att det även finns ett positivt samband mellan motorisk förmåga och fysisk aktivitet och utvecklingen av självkänsla, tilltro till egen förmåga och kognitiv förmåga (1–5).

Motorisk utveckling, rörelse och fysisk aktivitet

Barnets tidiga rörelsevanor och fysiska aktivitetsnivå påverkas av barnets motoriska förmåga (2,5). När vi observerar det lilla barnet ser vi tidigt nyfikenheten och viljan att upptäcka och samspela med omgivningen. Varje rörelse ger ett avtryck i hjärnan och varje upprepning förstärker hjärnbanorna. Barnet styrs av nyfikenhet och för varje uppnådd förmåga öppnar det sig nya möjligheter att utforska både sin egen kropp, men även sin omgivning med sina rörelser (2). Barnets motoriska färdigheter har därför stor betydelse för barnets sociala, kognitiva och känslomässiga utveckling (2).

Den motoriska förmågan påverkar barnets möjlighet till att vara fysisk aktiv (5). Genom att tidigt prata om den motoriska förmågan skapas förutsättningar för barnet att vara fysiskt aktivt redan från de första levnadsmånaderna. Det är viktigt att komma ihåg att fysisk aktivitet hos spädbarn och det lilla barnet som regel är synonymt med lek. Genom att skapa lekstunder skapas således tillfällen för fysisk aktivitet. 
Läs mer här om barnets motoriska förmåga.

Rekommendationer om fysisk aktivitet och minskat stillasittande

Daglig fysisk aktivitet ska uppmuntras och underlättas genom intressanta, motoriskt utmanande, lustfyllda och säkra miljöer och, för åldern, anpassad social interaktion (1,6).

Även om all rörelse är bra måste delar av den fysiska aktiviteten vara på medel- till högintensiv nivå för att ha en hälsoeffekt. Från ungefär 3 års ålder bör barnen röra sig med en intensitet som gör att de blir andfådda och röda om kinderna. Aktiviteten kan delas upp under dagen. För spädbarn är variation i lägen och positioner viktigt. Uppmuntra till exempel till lek på golvet och magläge.

Världshälsoorganisationen (WHO) publicerade 2019 nya riktlinjer gällande barns sömn, skärmtid och fysisk aktivitet för barn 0–5 år. Budskapet är att bättre sömn och mer tid för aktiv lek behövs för att barn ska växa upp till friska individer. Under 2021 publicerade Folkhälsomyndighetens nya riktlinjer. Regelbunden fysisk aktivitet och minskat stillasittande rekommenderas även för barn 0–5 år.

I takt med att samhället utvecklats har många tillfällen till spontanaktivitet i vardagen byggts bort och ersatts av till exempel rulltrappa, fjärrkontroll och mobiltelefon och som ett resultat är vi mer inaktiva än förut. Föräldrar idag hade en annan uppväxt än sina barn, inte bara med mindre stress men också med fler tillfällen till spontanrörelse i vardagen. En studie från 2017 visade att svenska fyraåringar är stillasittande nästan hälften av sin vakna tid och bara en tredjedel uppfyller rekommendationerna för daglig fysisk aktivitet (7). Det visar på vikten att i ett tidigt skede kartlägga rörelse och motorisk förmåga hos alla barn oavsett kroppssammansättning. Barnhälsovården har en viktig uppgift i att vägleda och stärka föräldrar i dessa frågor.

I samtalen med föräldrarna är det lika angeläget att vara öppen och lyssna som att guida och vägleda. Uppmuntra föräldrarna att vara lyhörda och att följa barnets utveckling och behov. Fråga först familjen hur de tänker kring barnets rörelsevanor innan du ger råd. Samtala om att röra sig tillsammans med barnet och att den vuxne är en förebild i vad man gör och hur man rör sig och är fysisk aktiv. Gemensamma aktiviteter ger också tillfälle till gemenskap och fördjupade relationer.

Utifrån barnets ålder och mognad kan du med fördel involvera barnet i hälsosamtalet. Ta till exempel hjälp av materialet i Grunda sunda vanor i barnsamtalet.

Bra att redan tidigt ta upp varför rörelse och fysisk aktivitet är viktigt 

Rörelsevanor grundläggs tidigt i livet och det är därför bra att ta upp ämnet tidigt med föräldrar. Redan från första hembesöket då man samtalar om att låta barnet ligga på mage då det är vaket och vidare upp genom åldrarna utifrån barnets förmågor och utveckling. För barn under året, uppmuntra till lek på golvet i rygg- och magläge samt rörelse utomhus efter mognad. Lek, aktiv transport, utevistelse och utforskande av olika miljöer bör uppmuntras för barn mellan 1 och 5 år (8).

Utvärdera regelbundet barnets motoriska förmågor och rörelse genom frågor som:

- Vad gillar barnet att göra/leka?
- Vilka aktiviteter väljer barnet själv om hen får välja?
- Hur rör sig ditt barn? Är hen säker i sina rörelser? Rör barnet sig koordinerat? Hur är barnets balans?

Inled hälsosamtalet med att fråga föräldrarna vad de vill prata om. Låt föräldrarnas frågor leda samtalet. Vid behov använd utforskande frågor, se förslag nedan. Det är angeläget att alltid stärka och uppmuntra det som fungerar bra i familjen.

Förslag på utforskande frågor vid samtal om rörelsevanor och fysisk aktivitet:

•  Vad har ditt barn lärt sig sedan förra besöket?
• Vad tycker ditt barn om att göra?
• Vad väljer ditt barn att göra om hen själv får välja?
• Hur agerar barnet vid lek på golvet, utevistelser, andra fysiska aktiviteter?
• Hur rör sig barnet i vardagen? Hur klarar barnet att springa, klättra, hoppa, cykla?
• Hur får ni till daglig rörelse/aktivitet tillsammans? Skiljer det sig mellan vardag och helg?
•  Vad är viktigt för er när det gäller barnets lek och rörelse?
• Ibland känner föräldrar oro för sitt barns rörelseförmåga och/eller aktivitetsnivå, hur är det för er?
• Finns det något som ni vill ha mer stöd eller information om?

Upptäcker du att barnet inte rör sig tillräckligt eller att föräldrarna berättar att barnet inte vill röra sig, bör du kartlägga orsaken till detta. Är miljön orsaken till otillräcklig stimulans av fysisk aktivitet eller har barnet svårt med sina rörelser och sin motorik? Har barnet andra funktionsnedsättningar eller annan kronisk sjukdom som kan påverka den fysiska aktivitetsnivån eller den motoriska förmågan? Konsultera BHV läkaren vid behov.

Att hitta aktiviteter på rätt nivå ger barnet möjligheten att lyckas. Om något är svårt och barnet misslyckas gång på gång kommer barnet att undvika aktiviteten. Det ger barnet färre tillfällen att träna, som igen leder till en sämre motorik och mindre fysisk aktivitet. Barnet blir mer stillasittande och det är lätt att fastna i en negativ spiral av undvikande. Det är därför viktigt att förstå den bakomliggande orsaken till inaktivitet så att föräldrarna och barnet kan få stöd i att vara fysiskt aktivt utifrån barnets förmåga.

Rådgivande samtal

Samtala med föräldrar om barnets behov av rörelse och fysisk aktivitet. Ge råd om hur föräldrarna kan främja barnets rörelse och fysiska aktivitet:

• Fråga föräldrarna, lyssna in först - vad vill de prata om?
• Ge råd om vardagsaktiviteter - till exempel hur tar de sig till och från förskolan?
• Samtala om sådant som lek på golvet, utevistelser, helgaktiviteter, generella rörelsetillfällen och spontan lek.
• Samtala om att leka utomhus. Barn rör sig mer och med högre intensitet utomhus. Låt föräldrarna berätta om deras favoritlekplats och lekplatser i deras närhet. Vilken vana har föräldrarna av att vara i naturen? Informera om att utevistelser ger bra möjligheter för fysisk aktivitet. Att röra sig på ojämna och olika underlag ger också möjlighet att träna balans, styrka och stabilitet.
• Organiserad träning har många fördelar men viktigt att det inte ersätter vardagsaktivitet.

Uppföljande kontakt

Extra besök på BVC kan vara nödvändigt för att följa upp barnets motoriska förmågor och familjens rörelsevanor.

Konsultation/Samverkan

Vid behov, konsultera BHV läkare och fysioterapeut, samt samverka med barnomsorg där behov föreligger.

Även om vi är medvetna om rekommendationerna och vet att rörelse och fysisk aktivitet är bra, så vet vi också att familjerna vi träffar har olika förutsättningar. Det är därför viktigt att inte stirra sig blind på timmar och minuter, utan hellre uppmuntra föräldrarna så de förstår att alla tillfällen med lek och rörelse är bra. Samtidig önskar föräldrar råd och stöd i hur de bäst ska kunna främja sitt barns hälsa och utveckling (9,10). Då kan WHO:s riktlinjer vara en hjälp för att föräldrar ska förstå mängden fysisk aktivitet ett barn behöver, men det är ju alltid en balansgång. Det är då viktigt att minnas att fysisk aktivitet i förskoleålder ofta är detsamma som lek. Genom att skapa lekstunder skapas således tillfällen för fysiska aktivitet.

Barn i förskoleåldern tränar fortfarande sin motorik och koordination. Detta innebär att barnet behöver hjälp, stöd och anpassade aktiviteter. När barnet känner att det klarar av något blir det också roligt att göra igen. Att känna att man bemästrar något skapar rörelseglädje, som är ett viktigt mål i att skapa hälsosamma rörelsevanor och främja fysisk aktivitet.

Som vid all inlärning är mängdträning nyckeln till att utveckla motoriska färdigheter och en god fysisk förmåga. Till exempel tar ett barn som lär sig gå ungefär 14 000 steg per dag (11). När man förstår mängden ett barn tränar för att tillägna sig nya färdigheter, förstår vi också att vi som vuxna måste skapa möjligheter för rörelse och lek då barnet får tillfälle att öva.

Utmaningen kan vara att välja aktiviteter som barnet vill göra även om det kan vara svårt och utmanande för barnet.

Tips till föräldrar:

• Välj lekar och leksaker som utgår från barnets motoriska förmåga, motivation och intresse.
• Börja med kortare stunder, få repetitioner eller kortare sträckor för sedan att öka successivt.
• Peppa och uppmuntra barnet.
• Viktigt för motivationen är att barnet lyckas och känner att uppgiften är möjlig, att ge barnet stöd och initial hjälp att klara rörelsen.
• Var nöjd med det barnet uppnår och avbryt aktiviteten eller leken innan det blir tråkigt. Avsluta gärna när barnet har lyckats, kan behöva anpassas efter barnets förmåga.
• Bekväma och oömma kläder ger större möjlighet till rörelse, både inom- och utomhus. Redan från att barnet kan sitta själv kan det ges möjlighet att vara i aktivitet även utomhus. Samtala med föräldrar om att använda kläder efter väder. 
• Vi vuxna är viktiga förebilder, barn gör som vi gör. Var gärna delaktig i leken.
• Sist, men inte minst. Alla tillfällen till lek och rörelse gör nytta. Ge tips och förslag kring rörelse och tryck på idéen om många bäckar små. All rörelse räknas.

Här kan du läsa mer tips om hur man får barnet att röra sig.

Att träna på att ligga på mage främjar barnets möjlighet att utforska världen (2). Inte bara ser man mer av rummet när man ligger på mage, det är också från detta läge som barnets första förflyttningar sker. När barnet har lärt sig åla och krypa kan det upptäcka världen på egen hand! Detta är av stor vikt för barnets utveckling. Att ligga på mage tränar också barnets huvudkontroll och styrka i överkroppen. Det är också ett bra sätt att avlasta huvudet vid skallasymmetri.

Många föräldrar berättar att deras barn inte gillar att ligga på mage. Detta är varken ovanligt eller konstigt då detta är en krävande position där barnet måste ha både styrka och stabilitet, något som måste övas upp. Det är därför viktigt att man redan inom barnets första veckor börjar träna magläge. Börja med korta, men många stunder. Trixet är att låta barnet ligga på mage precis så länge det orkar. När du börjar höra att barnet stånkar eller gnyr är det dags att vända det tillbaka till rygg (12). Väl tillbaka på rygg kan du prata glatt med barnet eller ge det en leksak, då glömmer barnet snabbt bort att magläge var jobbigt. Kanske orkar barnet en eller flera gånger till på mage? När barnets styrka, stabilitet och uthållighet ökar, kommer det att orka längre och längre stunder på mage.

Förslag på hur man kan träna magläge ges nedan, men något som är särskilt viktigt är att barnet lär sig att ta stöd av armarna. Hur länge skulle du kunna ligga på mage utan armstöd? Precis som vi vuxna vill barnet ha stöd av sina armar med armbågarna rakt under eller lite framför axlarna. Om barnet inte själv har lärt sig att ta underarmsstöd, kan du placera barnets armar i denna position och hålla de kvar där. När du känner att barnet själv kan hålla positionen släpper du efter försiktigt. Hjälp barnet att ta underarmsstöd till det själv aktivt använder armarna i magläge.

Inlärning bygger på motivation. Att skapa motivation eller ett tydligt mål för barnet är därför a och o. Ett mål måste kännas rimligt och nåbart, men samtidigt utmanande. Om barnets lyckas eller känner att det är nära att lyckas vill det göra det igen. Det ger möjlighet till repetition och automatisering av en rörelse.

Det är därför viktigt att observera vad barnet kan och vad det är på väg att klara av. Om man väljer en för svår eller en för lätt uppgift ledsnar barnet snabbt. Genom att förenkla svåra uppgifter eller göra enkla uppgifter lite svårare, kan barnet känna att det utmanas och lyckas. När det kommer till den motoriska utvecklingen kan detta innebära att när ett litet barn tränar på att ligga på mage ger man stöd vid armarna så att barnet kan fokusera på att titta och/eller kommunicera med dig. När barnet har blivit säkrare i magläge kan man introducera leksaker eller föremål som det ska hantera. Kom ihåg att ditt mål, föräldrarnas mål och barnets mål inte nödvändigtvis är det samma. Ditt mål är till exempel att barnet ska ligga på mage för att stärka rygg- och bålmuskulatur, medan barnets motivation till att ligga på mage är att prata med dig eller att titta på ditt ansikte, spännande föremål eller leksaker. Hos större barn kan ditt mål vara att barnet ska öka sin fysiska aktivitet genom att gå eller springa, medan barnet kanske vill tävla om att komma först till bollen eller lyktstolpen.

Barns motoriska utveckling präglas av variation, därför kan man inte ange en specifik ålder då man bör byta från liggvagn till sittvagn. Ett barn som kan ligga på mage med god uthållighet har som regel styrka för att kunna sitta i sittvagn utan att ha full balans i sittande. För att kunna ha ett aktivt sittande behöver vagnen ha en plan sits som ger möjlighet till en upprätt position. I vagnar där sitsen är bakåtlutad, blir sittande inte längre en aktivitet men istället en viloposition.

Val av vagn kan även påverka syskons fysiska aktivitetsnivå. För föräldrar kan syskonvagnar och ståbrädor med sits vara praktiska, men samtidigt kan det leda till att syskonet får färre tillfällen att vara fysisk aktiv. Uppmuntra föräldrarna att låta promenader med vagnen vara ett tillfälle för vardagsaktivitet.

Alla steg i barnets utveckling är byggstenar för det som komma ska och mycket krävs för att ett barn ska kunna stå och gå självständigt. Om ett barn inte kan gå, betyder det som regel att barnet inte har utvecklat de förmågor som behövs än. Barnet bör då uppmuntras till att leka på den nivå det är. Till exempel genom att leka i rygg- och magläge ges barnet möjlighet att träna balans och koordination, något som är värdefullt för att det så småningom lär sig att gå själv.

Om barnet inte har den fysiska och motoriska förmåga som krävs för att kunna gå själv, men det placeras i en gåstol, är hjärnan så fantastisk att den anpassar sig till kraven i den givna situationen. I en gåstol får barnet mycket stöd och liten möjlighet att träna den balanskontroll som är nödvändig för att kunna gå själv. Barnen löser uppgiften enligt de krav som uppgiften ställer på dem, inte efter de krav som självständig gång kräver. Du kan jämföra det med att lära sig cykla med stödhjul eller att först använda balanscykel innan man introducerar cykel med trampor. I fallet med stödhjul är det inte ovanligt att barnet lutar sig åt sidorna för att hitta stöd, något som försvårar att lära sig att cykla när man tar bort stödhjulen. Lär man sig istället att hitta balansen på en balanscykel, har man redan tränat in det svåraste momentet innan man lägger till tramporna.

För föräldrar till barn som ogillar att ligga på mage kan gåstolen vara ett sätt att variera barnets position. Detta kan vara skönt för stunden, men det kan också göra magträningen svårare. Barnet vill upp och fram, och när det har smaken av världen i gåstolen upplevs magläge ännu jobbigare. Uppmuntra därför föräldrarna redan under barnets första månader att leka på golvet och öva magläge. Informerar föräldrarna om att en gåstol främst är en leksak och barnvakt och inget som främjar barnets utveckling.

Utöver att det inte finns några tydliga positiva effekter för barnets motoriska utveckling av att sitta i gåstol (13), finns det även risker med att använda gåstolar. Konsumentverket testade gåstolar 2009, och i detta test var det mer än hälften som inte klarade trapptestet. I Sverige skadas drygt 300 barn varje år i olyckor med gåstolar. I Kanada har gåstolar förbjudits och i USA minskade antal olyckor med 50% när strängare säkerhetskrav infördes. Läs mer här om säkerhet och gåstolar.

Grunda sunda vanor - pedagogiskt bildmaterial

Bamse - samtalsstöd för hälsosamtal - VGR

Nationellt vårdprogram vid ohälsosamma levnadsvanor – prevention och behandling

Generation Pep

BVC podden Episod 110 Fysisk aktivitet: rör sig barn för lite?

BVC podden Episod 126 Vi måste släppa ut barnen – utan föräldrar!

Referenser - Hälsosamtal om rörelsevanor och fysisk aktivitet