Grunda sunda vanor
Grunda Sunda Vanor är ett barncentrerat hälsosamtal med pedagogiska bilder som stödjer hela familjen. Modellen syftar till att främja och öka barnets delaktighet i samtalen om hälsosamma levnadsvanor.
Ett barncentrerat hälsosamtal
Grunda sunda vanor (GSV) är en modell för ett barncentrerat hälsosamtal där BHV-medarbetaren har stöd av ett pedagogiskt bildmaterial. Grunda sunda vanor-modellen ligger i linje med både nationella och internationella strategier och styrdokument för hälsofrämjande och förebyggande arbete, konventionen om barnets rättigheter samt familjestödjande program.
Ett familjestödsprogram inkluderar hela familjen och består av komponenter som hälsosamtal, hälsovägledning och praktiska inslag för att främja hälsosamma matvanor och ökad fysisk aktivitet. Insatsen är vanligen teoribaserad och utgår från en strukturerad samtalsmodell (1).
GSV-modellen har en hälsofrämjande ansats och ett familjeterapeutiskt förhållningssätt med lösningsfokus där man identifierar skydds- och riskfaktorer. Man arbetar för att utveckla, stödja och stärka familjens styrkor och resurser, med syftet att stärka familjens kontroll över det som kan påverka hälsan, så kallad empowerment (2).
Syftet med samtalsmodellen är att
- främja barnets delaktighet i samtalet
- främja hälsosamma levnadsvanor
- stärka familjens empowerment, delaktighet och health literacy
- främja en god hälsa och tillväxt
- förebygga övervikt, obesitas och karies.
Modellen bygger på komponenterna förhållningsätt, samtal och verktyg som leder till en process (se bild 1):
- barnets och föräldrars delaktighet
- aktiv diskussion och reflektion
- öppna frågor
- kontextualisera
- omformulera i positiva reflektioner
- icke dömande och icke skuldbeläggande
- neutralitet och nyfikenhet
- tilltro
- skapa relationer
- ett salutogent, familjeterapeutiskt och lösningsfokuserat förhållningssätt.
Läs mer Barnhälsovårdens folkhälsoarbete - barnhälsovård utifrån en hälsofrämjande ansats
En universell del och en riktad del
Grunda-sunda-vanor-modellen består av två delar, en universell del till alla barn och deras familjer vid hälsobesöket på BVC, och en riktad del till familjer när övervikt eller obesitas har identifierats hos barnet. I den här artikeln är det den universella delen som beskrivs.
Grunda sunda vanors universella del består av ett strukturerat hälsosamtal mellan BHV-sjuksköterska, barnet och föräldrarna med åtta illustrerade bilder. Bilderna har fokus på frukt- och grönsakskonsumtion, drycker, äta varierat, portionsstorlek, stillasittande, fysisk aktivitet, tandborstning och sovvanor (2).
Läs mer på Rikshandboken: Ökande BMI, övervikt och obesitas - åtgärder
Pedagogiska bilder
Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter är grundläggande i barnhälsovårdens arbete. Grunda sunda vanor-modellen utgår från perspektivet där barnets bästa kommer främst, det vill säga barnets perspektiv, ett barnperspektiv och ett barnrättsperspektiv. Modellen har en hälsofrämjande ansats där empowerment och delaktighet är bärande delar. I Grunda sunda vanor-modellen främjas barnets delaktighet genom att sjuksköterskan har fokus främst på barnet, ställer frågor till barnet, använder pedagogiskt, illustrativt bildmaterial och ger barnet stort utrymme i samtalet.
BHV-sjuksköterskan introducerar bilderna en och en för barnet och guidar barnet genom en så kallad bildpromenad, där hen samtalar om bilden, aktiverar och involverar barnet i samtalet, och även föräldern. Ett troll är huvudfigur i bilderna och är den som berättar för barnet och familjen och ställer nyfikna frågor. Samtalet fortsätter utifrån upptäckter och svar, likt en interaktiv berättelse. Bildpromenaden som delvis har några abstrakta figurer ger ofta oväntade, spännande upptäckter, intressanta reflektioner och samtal (2, 3).
Berättelsen fångar barnets intresse
Prata med inlevelse och gör bildpromenaden till en upplevelse. Använd olika röstlägen, betona vissa saker och detaljer, använd gester och minspel. Genom att bildpromenaden blir en interaktiv berättelse skapas förutsättningar för att fånga barnets intresse. Se till att barnet och föräldern sitter nära varandra och bjud aktivt in föräldern i samtalet och i berättelsen. I bildpromenaden kan flera delar och moment av hälsobesöket vävas in. Läs mer under rubriken " Bilderna kan användas till flera delar och moment i hälsobesöket".
Bildpromenaden utgörs av bilderna 3-11. Fallbeskrivningar finns till bild 3 och bild 4. För övriga bilder ges exempel på dialog.
Efter bildpromenaden sammanfattas hälsosamtalet och familjen erbjuds att samtala om det som känns viktigt för dem angående levnadsvanor och hälsa.
Läs mer Hälsosamtal om levnadsvanor
Bildpromenaden - bildspel
Handmodellen - bild 3
- Trollet: Här Ilon sitter jag, det lilla trollet tillsammans med ett större troll. Kan du se vad det är vi äter?
- Ilon: äpple
- Trollet: Ja det stämmer, och det är väldigt gott tycker jag. Här kan man se olika händer som håller i tallrikar med mat på, känner du igen någon mat?
Ilon nickar och pekar på alla händerna.
- Trollet: Oj, du känner igen all mat! Händerna visar hur mycket mat som kan vara lagom att äta till lunch och middag. Vill du räkna hur många händer du ser?
Ilon skakar på huvudet.
- Trollet: Kanske pappa vill räkna?
Alex räknar en, två, tre..
- Trollet: Ja, det är tre händer. Här kan vi se en hand med några runda små bullar som kan vara kyckling, kött, fisk eller tofu, en hand med pasta och en hand med grönsaker. Olika sorters mat och lagom mycket mat. Hur stor är din hand Ilon?
Ilon håller fram sina ena hand.
- Trollet: Okej ska vi se hur stora händer dina föräldrar har?
Ilon sträcker sig efter sina föräldrars händer. Billie och Alex håller fram varsin hand som Ilon tar tag i och undersöker.
- Trollet: Nu undrar jag vilken som har störst hand?
Ilon pekar på Billies hand.
- Trollet: Ja så är det och nu undrar jag vem som har minst hand?
Ilon vinkar med sina händer och skrattar ” det är jag”.
- Trollet: Du har rätt igen. Förresten har du sett de olika färgerna på bilden? Vilka färger känner du igen?
- Ilon: gul, grön, röd, blå….
Samtalet fortsätter och familjen jämför sina händer. Ilon får ett ritpapper och en penna av Noor för att kunna rita av sin hand och rita jordgubbar i handen. Noor reflekterar över svaren som framkommer om varje bild, bekräftar och sammanfattar.
Avslutningsvis tipsar trollet familjen om ” När man är ett lite troll äter man lite mindre och när man är ett stort troll lite mer och en hand av varje matsort - lätt som en plätt eller hur?"
Hälsovägledning
”Nu har vi pratat om olika levnadsvanor och de frågor och funderingar som ni hade om det. Jag berättar gärna mer om olika levnadsvanor som kan vara positiva för barns hälsa.”
Avsluta med en kort sammanfattning och följ upp med frågor för att försäkra att familjen har fått prata om det som var viktigt för dem och att ni har uppfattat varandra rätt.
Läs mer Hälsosamtal om levnadsvanor
Bilderna kan användas till flera delar och moment i hälsobesöket
I bildpromenaden (bild 3-11) kan flera delar och moment av hälsobesöket vävas in när barnet är 4 år. I bildpromenaden ges BHV-sjuksköterskan möjlighet att ta del av barnets språkutveckling. Föräldern integreras i samtalet och man får möjlighet att se samspelet och kommunkationen mellan barn och föräldrar. Hur barnet bjuder in sin förälder och hur föräldern svarar på barnet signaler.
Barnets kommunikation-språk och talutveckling
Främja trygg anknytning och gott samspel
Andra moment som kan vävas in i bildpromenaden är att tillsammans samtala om en säker miljö för barnet (bild 7-8 om utelek ) samt att barnet benämner basfärger och ramsräknar.
Fler bilder för hälsosamtal och hälsovägledning
Fler bilder för hälsosamtal och hälsovägledning har tagits fram då det har funnits en efterfrågan från barnhälsovården. Bilderna har utvecklats i samarbete med BHV-sjuksköterska, tandläkare, dietist, matpedagog, uroterapeut, BHV-samordnare, barnläkare, barnhälsovårdsöverläkare och regionala cancercentrum.
Bilderna nummer 12–19 har inte ingått i de studierna som gjorts om GSV-modellen.
Bilderna kan användas i hälsosamtal och hälsovägledning samt som posters på mottagningsrum och/eller väntrum. Till några av bilderna nedan ges förslag på dialog.
Bildspel bild 12-19
Potta och toalett - bild 12
Bilden kan vara aktuell vid 2,5–3 års besöket på BVC.
- Har du sett, här är trollfamiljen i badrummet. Föräldern läser en saga för barnen. Det lilla trollet sitter på pottan och leker med klossar. Vad tror du det lilla trollet gör på pottan?
- Var brukar du kissa? Var brukar du bajsa?
Läs mer på Rikshandboken: Toalettvanor
Mindre, Byt till och Mer
För utskrift av bilden ovan: Mindre, Byt till, Mer (pdf)
Skriv ut eller beställ bilderna
Utskrift
Högerklicka på bilderna och välj "spara på datorn". Skriv sedan ut bilderna från din dator.
Beställ bildmaterialet Grunda Sunda Vanor
Inspelade föreläsningar om Grunda sunda vanor-modellen
Forskning och uppsatser
Brattwall-Eilert, S.& Tysk, E. (2018). Att använda pedagogiskt bildmaterial inom barnhälsovården i syfte att förebygga övervikt – Sjuksköterskors erfarenheter.
Castor, C, Derwig, M, Borg, S.J, & Ollhage, M.E. (2020). A challenging balancing act to engage children and their families in a healthy lifestyle – Nurses' experiences of child-centred health dialogue in child health services in Sweden.
Derwig, M., Tiberg, I, Björk, J.& Kristensson Hallström, I. (2021). Child-Centred Health Dialogue for primary prevention of obesity in Child Health Services - a feasibility study.
Derwig, M., Tiberg, I.& Kristensson Hallström, I. (2018). Elucidating the child’s perspective in health promotion: children’s experiences of child-centred health dialogue in Sweden
Derwig, M., Tiberg, I, Björk, J., Welander Tärneberg, A., & Kristensson Hallström, I. A child‐centered health dialogue for the prevention of obesity in child health services in Sweden – A randomized controlled trial including an economic evaluation.
Håkansson, L. (2015). Sjuksköterskans erfarenhet av samtal om hälsosamma matvanor inom barnhälsovården.
Håkansson, L., Derwig, M.& Olander, E. (2019). Parents’ experiences of a health dialogue in the child health services: a qualitative study.
Lästips
Brattwall-Eilert, S.& Tysk, E. (2018). Att använda pedagogiskt bildmaterial inom barnhälsovården i syfte att förebygga övervikt – Sjuksköterskors erfarenheter.
Castor, C, Derwig, M, Borg, S.J, & Ollhage, M.E. (2020). A challenging balancing act to engage children and their families in a healthy lifestyle – Nurses' experiences of child-centred health dialogue in child health services in Sweden.
Derwig, M., Tiberg, I, Björk, J.& Kristensson Hallström, I. (2021). Child-Centred Health Dialogue for primary prevention of obesity in Child Health Services - a feasibility study.
Freeman, R. (2015). Storytelling, sugar snacking, and toothbrushing rules: a proposed theoretical and developmental perspective on children’s health and oral health literacy. International Journal of Paediatric Dentistry, 25, 339–348.
Harder, M. (2011). Barn inom barnhälsovård: studier om HUR barn gör sig delaktiga vid hälsobesök. (Doktorsavhandling). Stockholm, Karolinska Institutet.
Hydén, L. C., & Baggens, C. (2004). Joint working relationships: children, parents and child healthcare nurses at work. Communication and Medicine, 1(1), 71–83.– 0071.
Håkansson, L. (2015). Sjuksköterskans erfarenhet av samtal om hälsosamma matvanor inom barnhälsovården.
Shier, H. (2001). Pathways to partcipation: openings, opportunities and obligation. A new model for enhancing childrens participation in decision making in line with article 12.1 of the united nations conversation on the rights of the child. Children and Society, 5, 107–117.
Söderbäck, M. (2010). Barnperspektiv och Barns perspektiv. i M Söderbäck (Red.), Barn och ungas rätt i vården (s.13–24) Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnahuset.
Rikshandboken i barnhälsovård vänder sig till professionen. Ange din yrkestitel, arbetsplats och mejladress om du vill att vi ska kunna svara dig.
Redaktionen hanterar inte frågor från privatpersoner. Om du har frågor om ett barn kontakta din barnavårdscentral, BVC och/eller 1177 för invånare
*Vi behandlar dina personuppgifter med stöd av den rättsliga grunden "intresseavvägning" (artikel 6.1 f) i GDPR.