Undersöka motorisk förmåga hos barn

Den motoriska utvecklingen är en dynamisk och komplex process som karakteriseras av variationsrikedom, spurter och platåer [16, 34]. En enda bedömning vid ett specifikt tillfälle ger därför bara en ögonblicksbild av barnets utveckling. För att öka tillförlitligheten i bedömningen av barnets motoriska utveckling rekommenderas upprepade undersökningar under första levnadsåret [16, 34, 35].

Motorisk utveckling mäts i dag främst genom att observera uppnådda milstolpar. Milstolpar har varit centrala i kartläggningen av små barns motoriska utveckling, men de är grova mått, som gör tidig upptäckt av barn med motoriska problem svårt [15]. Det finns betydande variationer i när barn når dessa milstolpar under det första levnadsåret [15]. Milstolparna ger heller ingen vägledning om orsakerna till en eventuell försening [36].

För att så tidigt som möjligt upptäcka motoriska svårigheter behöver man observera både observera vilka färdigheter barnet kan och med vilken kvalitet barnet utför sina rörelser [35, 37–39]. 

Generella rekommendationer för undersökning av motorisk förmåga:

• Ha kunskap om barns typiska utveckling eftersom man som undersökare måste kunna motivera barnet att visa sin motoriska förmåga. Det är en fördel att ha vana av att undersöka och umgås med barn.
• Gör likadant varje gång. Det vill säga hitta en struktur och följ denna vid varje undersökning.
• Observera barnets spontana rörelser.
• Observera hela barnet under rörelse.
• Observera inte enbart vad barnet gör, men också hur. Det vill säga med vilken rörelsekvalitet.
• Rörelserna ska vara liksidiga (symmetriska) och anpassade.
• Lyssna på föräldrarna.

Så här kan man göra:

• Börja gärna besöket med att undersöka den motoriska förmågan.
• Ha en plan för undersökningen och lek strukturerat med barnet. I denna situation får man också viktig information om barnets andra funktioner som ögonkontakt, kommunikation och samspelsförmåga, ögonmotorik, hörsel, perception, uppmärksamhet och intresse.
• För barn under 1 år: Fråga föräldrarna vilken position barnet ogillar mest och spara den till sist.
• Ta hänsyn till barnets känslomässiga läge vid närmande till barnet.

För att barnet ska ha de bästa förutsättningarna för att visa sin högst förmåga underlättar det att:

• Barnet är mätt och nöjt under observationen, vilket ger goda förutsättningar till fint samspel och en optimal undersökningssituation.
• Minst en av föräldrarna eller annan närstående person som barnet litar på är närvarande.
• Rummet har en behaglig värme eftersom barnet bör undersökas endast i blöja.
• Ljuset inte är bländande när barnet ligger på rygg på undersökningsbordet.
• Det finns tillräckligt med utrymme så att barnet kan röra sig. Ett bord som är ungefär 1x1,5 meter rekommenderas.

Om barnet är 6 månader eller yngre, börja undersökningen genom att låta barnet ligga på rygg på ett plant underlag. Från ungefär 10 månaders ålder bör barnet först undersökas i förälderns knä för att sedan visa sin motoriska förmåga på golvet. Kom ihåg att observera barnet när hen sitter själv.

Ge barnet möjlighet att vänja sig vid undersökaren en stund innan den faktiska observationen startar. Om barnet är mycket avvaktande eller inte alls accepterar undersökaren, kan föräldern instrueras så att observationen ändå kan genomföras.

Barn som trots alla försök är oroliga eller gråter, kan ändå undersökas, annars utesluts möjligheterna att undersöka barn med stora motoriska problem. Det bästa är emellertid att först försöka hitta ett nytt tillfälle då barnet är nöjt och medverkar så bra som möjligt. Fråga gärna föräldrarna om barnet är sig likt om osäkerhet uppstår. Om barnet inte medverkar måste undersökaren ta hänsyn till detta vid tolkningen av resultaten.

Det är viktigt att skapa en struktur och undersöka momenten i samma ordning för alla barn vid samma ålder. Genom att följa en förutbestämd ordning kan man lättare identifiera eventuella mönster eller svårigheter som ett barn kan ha med vissa uppgifter. Detta ökar tillförlitligheten i bedömningen av barnets motoriska utveckling.

Fundera på i vilken ordning momenten på hälsobesöket ska genomföras:

• Hur får man se barnets högsta motoriska förmåga?
• Hur får man barnet att medverka i undersökningen? 

Observera handfunktionen

Från 18 månaders ålder kan barnet med fördel börja med att sitta på en liten stol vid ett litet bord för att genomföra momenten som testar handfunktionen, som att bygga torn av klossar, rita och plocka eller trä pärlor. Ta hänsyn till barnets ålder och hur barnet utför rörelserna på sin egen nivå när barnet leker med materialet.

Att börja undersökningen med att titta i en bok tillsammans och samtala om denna kan vara ett bra sätt för barnet att vänja sig vid situationen och undersökaren. Genom att observera hur barnet hanterar boken, bläddrar och så vidare, får undersökaren information om barnets handfunktion.

Observera barnets handpreferens och hur det hanterar och placerar föremål när det bygger med klossar och ritar.

Undersök grovmotoriken

När undersökningen vid bordet avslutas kan bordet och stolen ställas åt sidan så att barnet har utrymme att röra sig. Bäst information om grovmotoriken får man om barnet tar av sig kläderna så att dessa inte skymmer. Låt gärna barnet, med förälders hjälp vid behov, klä av sig själv. Detta ger mycket information om barnets motoriska förmåga och eventuella problem med aktiviteter i dagliga livet.

Prata med föräldrarna om barnet inte lyckas med ett eller flera moment

Om barnet inte gör eller lyckas med ett av momenten i undersökningen är det viktigt att ta upp det med föräldrarna. Fråga föräldrarna om momentet är något barnet brukar göra hemma. Om barnet till exempel inte är intresserad av att leka med bollar är sannolikheten stor att hen inte har tränat på det hemma och därför inte har den färdighet som behövs. Om det är fler än ett moment som barnet inte utför, eller klarar av, är det viktigt att förstå varför. Fråga föräldrarna om momenten som barnet inte utförde, är något de känner igen.

Undersökningen ger information om barnets övriga utveckling

Genom undersökningen av barnets motoriska förmåga får undersökaren även information om barnets språkutveckling, kognitiva utveckling och koncentrationsförmåga.

Läs mer: Motorisk utveckling från 18 månader

Referenser - Motorisk utveckling