Främja barns språkliga utveckling

Barnets förmåga att samspela med andra och att uttrycka sig, är avgörande för den fortsatta språkutvecklingen. För de flesta sker denna utveckling utan problem, snabbt och lätt. För andra barn är det svårare att lära sig att uttrycka sig på ett sätt som omgivningen förstår. Då är det viktigt att agera snabbt.

Det finns många olika faktorer som påverkar barnets språkliga utveckling och som är avgörande för hur barnet utvecklas under det första året. Om barnet har medfödda svårigheter, kombinerat med en familj som kanske inte kan stimulera barnet på bästa sätt, ökar riskerna, särskilt för de barn som lever i en socialt utsatt miljö. Dessa barn behöver man följa upp oftare och ge föräldrarna fler verktyg att använda i kommunikationen med barnet [1].

Kunskap om barnets förmågor kan öka motivationen

Visa föräldrarna hur barnet uttrycker sig och kommunicerar i den aktuella åldern. Det kan hjälpa dem att tolka barnet och underlätta i den vidare utvecklingen. Man kan behöva hjälpa föräldrarna att förstå att barnet gråter på ett sätt när hen vill gosa, och på ett annat sätt när blöjan behöver bytas. Eller att barnet sträcker sig mot vattenflaskan, låter och söker förälderns blick för att be om vattnet. Att barnet redan vid tio månaders ålder förstår ord som "mamma", "pappa", "fot" och "hand". Samtal och information om det kommunikativt kompetenta barnet bidrar till föräldrars medvetenhet och kunskap om barnets förmågor. Det kan öka föräldrarnas motivation  att vid behov stötta barnets kommunikativa och språkliga utveckling.

Betydelsefulla främjande faktorer är att tidigt uppmärksamma:

• barnets vilja att kommunicera
• lyssna till barnet
• prata tillsammans
• sätta ord på och dela det som sker i vardagen
• peka i eller läsa en bok tillsammans.

I lek eller vardagssituationer tillsammans har man störst möjligheter till att locka barnet vidare i den kommunikativa och språkliga utvecklingen.

Responsiv kommunikationsstil

Det som enligt forskningen är av störst vikt för barnets kommunikativa och språkliga förmåga, oavsett om barnet har lätt eller svårare att utvecklas kommunikativt och språkligt, är det som benämns som responsiv kommunikationsstil. Att kommunikationspartnern är sensitiv, lyhörd och lyssnar efter barnets kommunikation, och snabbt svarar på barnets olika försök till kommunikation [2]. Den responsiva kommunikationsstilen lockar barnet till gemensamma stunder där barnet kan utvecklas och lära sig ytterligare.

Göra saker tillsammans

Att göra saker tillsammans med barnet och att samtala under vardagsrutiner, har också en stor effekt på barnets språkliga förmåga [3]. I hallen, när man klär på sig för att gå ut, kan barnet lära sig ord för klädesplagg, kroppsdelar, temperatur och väder. När man leker med bondgårdsdjuren kan barnet lära sig allt från vad djuren heter till prepositioner och svårare grammatiska konstruktioner. Om föräldern pratar mycket och varierat med sitt barn ökar möjligheten att barnet får ett större ordförråd. Hur föräldern anpassar sina samtal med barnet beroende på barnets språkliga nivå och ålder, har också en stor påverkan på barnets språkliga utveckling [4, 5].

Ta del av föräldrarnas erfarenheter i samvaron med barnet och bekräfta och ge positiv feedback på föräldrarnas engagemang och positiva gensvar vid samspelet med barnet under BVC-besöken. 

Det finns kulturella skillnader i hur man pratar med barn. I västvärlden pratar man ofta mycket och med många substantiv, medan i exempelvis afroamerikanska kulturer tycker man att berättandet är det viktigaste. I vissa asiatiska länder är det viktigaste att ha fokus på det som barnet fokuserar på och att svara på barnets alla kommunikativa initiativ oavsett om de är språkliga eller med kroppsspråk [6]. I vissa kulturer är det andra barn och ungdomar som pratar mest direkt till det lilla barnet. Det finns ingen forskning som visar att de olika språkkulturerna leder till språkliga skillnader hos barnet när hen växer upp. Det finns forskning som visar på vikten av språklig exponering, hur mycket barnet hör de språk som barnets ska tala [7].

Om ett barn ska växa upp med flera språk är det positivt att barnet får möta, höra och använda språken så tidigt som möjligt [8]. Uppmana familjer som talar ett, eller flera andra språk än svenska att prata sitt modersmål. Det är också viktigt att säkerställa att barnet så tidigt som möjligt möter svenskan genom att exempelvis besöka öppna förskolan, bibliotek och att vistas på förskolan när det bli äldre. Att behärska språket är en stor del i att kunna lära sig i skolan [9].

Läs mer:

Samverkan mellan barnhälsovård och förskola

Flerspråkiga barn

Avgörande är hur mycket föräldern pratar med sitt barn

Det är stor skillnad på hur mycket man pratar med sitt barn i olika familjer. Barn som växer upp i familjer med små socioekonomiska resurser riskerar att få mindre språklig stimulans [10] än barn som växer upp i familjer med större resurser. Skillnaderna finns i hur mycket man svarar barnet, bekräftar det barnet säger och berömmer barnet, men också hur mycket man varierar det man säger. Inom en socioekonomisk grupp är variationen också stor [10-12]. Det avgörande för barnets språkutveckling är inte föräldrarnas socioekonomiska situation, utan hur mycket och hur föräldern pratar med sitt barn [4, 13, 14].

Ju mer medveten man blir om vikten av att ge näring till ett barns växande hjärna genom språkstimulans desto bättre kan samhället stötta alla barns utveckling [15]. Föräldrarna behöver anpassa sin kommunikation till barnet beroende på barnets ålder och behöver därför ålderspecifikt stöd från BHV. Läs mer nedan.

Det forskas just nu om hur digital medier påverkar barns språkliga utveckling. De studier som finns än så länge är inte samstämmiga. Folkhälsomyndigheten har fått ett uppdrag att sammanställa kunskap om hur digital medieanvändning påverkar den psykiska och fysiska hälsan bland barn och unga. De ska även ta fram vägledning och rekommendationer som riktar sig till barn, vårdnadshavare och professioner som arbetar med barn och unga.

Läs mer om uppdraget här: Uppdrag om medieanvändning bland barn och unga - Folkhälsomyndigheten

Språket utvecklas i huvudsak genom kontakt, kommunikation och samspel med andra. Även om det lilla barnet är kodat att framför allt samspela med andra finns det studier som visar att en tv kan påverka barnets och de vuxnas samspel. Om det står på en tv i bakgrunden förändras samspelet mellan barnet och föräldern [28, 29]. Mycket skärmtid har associerats med sämre språklig utveckling, men det spelar stor roll om barnet tittar ensam och vad skärmen används till [29].

Digital media kan användas till mycket, exempelvis: titta på foton och film, ha samtal tillsammans med, läsa en bok tillsammans på eller ha videosamtal med till exempel morfar. En sådan aktivitet är språkfrämjande och kan inte jämställas med att passivt titta på ett tv-program. Därför kan det bli fel att tala om skärmtid [29].

Det är av vikt att påminna föräldern om att barnet inte kan lära sig prata genom att ensam titta på tv eller spela spel på surfplatta. Titta på tv och använda surfplattan är sådant som ska göras tillsammans och med program eller appar som är anpassade efter barnets utvecklingsnivå [29]. Barnet ska ha möjlighet till stunder av ostörd tid tillsammans med vuxna i lek eller andra vardagsaktiviteter.

Läs mer i Rikshandboken: Skärmvanor för barn 0-6 år

I många län finns samarbeten mellan barnhälsovård (BHV), förskola och bibliotek. Kulturrådets nationella satsning Bokstart bygger på samverkan mellan BHV, bibliotek och förskola och syftar till att tidigt stimulera barns språkutveckling. Bokstart har omfattande material där föräldrar och personal kan hitta mer kunskap om små barns språkutveckling. De har också många olika material som barnhälsovården kan använda sig av i samtal med föräldrar på BVC.

Bokstart – hitta kunskap - startsida

Föräldramaterial - Bokstart

I de flesta län finns lokala samarbeten mellan framför allt BHV och bibliotek som syftar till tidig språkstimulering och tidigt läsfrämjande. En del insatser riktar sig specifikt till barn med utökat behov och andra är generella och riktar sig till alla barn oavsett behov. Språkkedjan i region Halland, Språknätet i region Uppsala och Språkstegen i Blekinge och Kronobergs län är exempel på olika lokala satsningar.

En modell är att avsluta ett besök med att skriva ut ett bokrecept eller ge familjen en bok för att belysa vikten av att läsa tillsammans med barnet.  Den här modellen har prövats på flera håll i landet. Åldersanpassade biblioteksbroschyrer, som sammanfattar och hjälper föräldrarna att komma ihåg det man just har pratat om, kan beställas från närmaste bibliotek. I broschyrerna ges en kort beskrivning av språkutvecklingen i den aktuella åldern samt tips på böcker för både barn och föräldrar. Att samvaro kring böcker kan bidra till ett ökat ordförråd är känt från internationella studier [26, 27].

Förskolan är en viktig samarbetspartner för BHV. När barnets språkutveckling inte utvecklas som förväntat kan förskolans verksamhet och dess personal stödja barnets språkliga och kommunikativa utveckling än mer. Att då dela kunskapen om barnet mellan föräldrarna, förskolan och BHV kan vara av stor betydelse för att gemensamt stödja barnets fortsatta språkutveckling.

Läs mer: Samverkan mellan barnhälsovård och förskola