Främja kognitiv utveckling
Vad som främjar ett barns kognitiva utveckling och vilka främjande insatser som barn med intellektuell funktionsnedsättning och för tidigt födda barn behöver.
För alla
För alla vid behov
För alla
Främja ett lyhört föräldraskap, gott samspel, en stabil, mångsidig och säker miljö som erbjuder lek, stimulans och goda förutsättningar för barnets nyfikenhet och eget utforskande. Detta sker genom information och vägledning utifrån varje enskild familjs och barns behov.
Alla föräldrar ges möjlighet och utrymme att prata om sitt föräldraskap, kontakten mellan barn och förälder, barnets gensvar, förmågor, intressen, kontakt med andra vuxna och barn samt barnets humör och känslouttryck.
Föräldrarnas erfarenheter, frågor och eventuella oro uppmärksammas och utforskas vidare. Under besöket kan flera tillfällen ges att visa på och samtal om barnets förmågor och sätt att främja dessa.
Konsultera BHV-teamet, BHV-psykolog utifrån behov.
Uppföljning av barnets kognitiva utveckling, samspel, kommunikation och lek sker vid:
samt vid hälsobesök däremellan utifrån behov.
För alla vid behov
Utökad individuell vägledning till de föräldrar som behöver stöd i sitt föräldraskap och i samspel mellan barn och förälder.
Utökat stöd till de familjer där barnet visar tecken på
- avvikelser från förväntad kognitiv utveckling och förmågor
- beteendeproblem eller symtom, exempelvis tidiga och långvariga regleringssvårigheter inom sömn, mat och skrik
- svårigheter i samspel med föräldern, andra vuxna och barn.
Stödet kan bestå av samtal med föräldern om barnets utveckling:
- Barnets vardag, hemma och i förskolan.
- Intressen, utforskande, lek, samspel och kontakt och relation med föräldern, andra vuxna och barn.
- Barnets temperament och känslouttryck.
- Förälderns förväntningar på barnet och dess förmågor.
Information och vägledning om sätt att främja kognitiv utveckling.
Uppföljande kontakt med förälder.
Träffa barn och förälder tillsammans vid ett uppföljande besök.
Konsultera barnhälsovårdsteamet, BHV-psykolog och ytterligare profession utifrån frågeställning för vidare insatser.
För alla vid behov
Vid kvarstående tecken på avvikelse från förväntad kognitiv utveckling skrivs remiss till annan vårdgivare för bedömning och vidare handläggning utifrån behov och frågeställning till
- psykolog BHV
- logopedi för barn och unga
- barnsjukvård
- barnhabilitering
- tvärprofessionellt eller tvärsektoriellt team.
Uppföljande kontakt med förälder i syfte att följa upp utfall av vidare insats.
Föräldrar och närstående
Ett föräldraskap som präglas av lyhördhet och gott samspel, redan innan barnet kan prata, är avgörande för att stödja barnets kognitiva utveckling. Det är viktigt att föräldrar uppmärksammar barnets känslor och intressen.
Skapa en trygg och utmanande miljö
Att skapa en stabil och förutsägbar miljö, som också är mångsidig och utmanande på en lämplig nivå, ger en säker grund för barnets eget utforskande och inlärning. Lek och interaktion med jämnåriga och vuxna är centrala för barnets tankeutveckling och för att bearbeta erfarenheter under uppväxten.
Positiva och negativa känslor i relationer
Relationerna mellan barn och föräldrar innehåller både positiva och negativa känslor och upplevelser. Målet är att de positiva aspekterna ska överväga de negativa. Att alltid vara helt närvarande och stödjande kan hindra barnet från att utveckla sina egna förmågor och känslomässiga färdigheter. Det är en balansgång att låta barnet pröva sina färdigheter och i ökad grad hantera sina känslor och att vara en närvarande och stödjande förälder.
Kognitiv utveckling genom nyfikenhet och relationer
Gemensamt för alla barn är att den kognitiva utvecklingen påverkas positivt av en kombination av barnets aktiva, nyfikna utforskande och goda sociala relationer. En balans mellan stödjande och utmanande föräldraskap skapar goda förutsättningar för en positiv kognitiv utveckling.
Förskolans betydelse
När barn börjar i förskolan möter de nya människor och rutiner. Denna miljö, som är full av utmaningar, ger också möjligheter till inlärning. I en välorganiserad förskolemiljö kan barnen växa genom att både interagera direkt med andra och genom att iaktta dem.
Samhällets påverkan
Samhället förändras ständigt, och dessa förändringar kan påverka barns kognitiva utveckling. För att utveckla sina kognitiva förmågor på ett bra sätt behöver barn både fysisk och social aktivitet samt möjlighet att hantera sina känslor. Det är viktigt att hålla sig uppdaterad om råd och rekommendationer om samhällsfaktorer som påverkar barns hälsa, som till exempel riktlinjer för skärmtid. Att känna till dessa riktlinjer kan hjälpa föräldrar att stödja sitt barns utveckling på bästa sätt.
Läs mer: Skärmvanor för barn 0-6 år
Barn med intellektuell funktionsnedsättning
Barn med IF behöver konkret inlärning och upplevelsebaserad undervisning för att förstå abstrakta begrepp. Att använda material som de kan känna och ta på underlättar inlärningen. Upplevelser i naturen kan också hjälpa till att göra mer komplicerade ämnen begripliga. Barn med misstänkt eller bekräftad IF behöver mer tid och repetition för att lära sig samt stöd från vuxna för att kunna repetera och minnas vad de har lärt sig.
Positivt bemötande, uppmuntran och tålamod från vuxna är viktigt, eftersom barn med IF kan utveckla dålig självkänsla och självförtroende på grund av sina svårigheter.
Stöd genom habiliteringen
Genom habiliteringen i barnets region kan man få hjälp som stimulerar barnets kommunikation, kognitiva utveckling och vardagsfärdigheter. Föräldrar kan också få stöd och utbildning för att bättre förstå och hantera barnets behov.
Främja social interaktion
För att stödja barnets kognitiva utveckling är det viktigt att uppmuntra social interaktion och inkludering i olika sammanhang, som i förskolan. Detta kan innebära att utveckla strategier som underlättar barnets sociala färdigheter och samspel med andra barn.
Barn som fötts för tidigt
Forskning visar att tidiga insatser till för tidigt födda barn, som fokuserar på att öka den fysiska närheten mellan spädbarnet och föräldern, kan ge positiva effekter. Dessa insatser kan förbättra barnets fysiska tillväxt och sömn och troligen även stödja den kognitiva utvecklingen på lång sikt. Tidiga insatser kan också ha positiva effekter på relationen mellan förälder och barn, vilket är viktigt både på kort och lång sikt. Hos vissa barn, med inledande sen utveckling, kan svårigheterna försvinna över tid medan andra kan behöva lära sig att leva med dem.
Uppföljningsprogram i Sverige
I Sverige finns ett uppföljningsprogram för barn som föds innan den 28:e graviditetsveckan eller som har haft komplikationer som kan leda till skador. Uppföljningen fortsätter tills barnet är fem till sex år gammalt, ibland längre.
Rikshandboken i barnhälsovård vänder sig till professionen. Ange din yrkestitel, arbetsplats och mejladress om du vill att vi ska kunna svara dig.
Redaktionen hanterar inte frågor från privatpersoner. Om du har frågor om ett barn kontakta din barnavårdscentral, BVC och/eller 1177 för invånare
*Vi behandlar dina personuppgifter med stöd av den rättsliga grunden "intresseavvägning" (artikel 6.1 f) i GDPR.