Avvikande kognitiv utveckling
Hur man kan upptäcka avvikande kognitiv utveckling hos barn samt vilka barn som har ökad risk att få en intellektuell funktionsnedsättning.
För alla
För alla vid behov
För alla
Främja ett lyhört föräldraskap, gott samspel, en stabil, mångsidig och säker miljö som erbjuder lek, stimulans och goda förutsättningar för barnets nyfikenhet och eget utforskande. Detta sker genom information och vägledning utifrån varje enskild familjs och barns behov.
Alla föräldrar ges möjlighet och utrymme att prata om sitt föräldraskap, kontakten mellan barn och förälder, barnets gensvar, förmågor, intressen, kontakt med andra vuxna och barn samt barnets humör och känslouttryck.
Föräldrarnas erfarenheter, frågor och eventuella oro uppmärksammas och utforskas vidare. Under besöket kan flera tillfällen ges att visa på och samtal om barnets förmågor och sätt att främja dessa.
Konsultera BHV-teamet, BHV-psykolog utifrån behov.
Uppföljning av barnets kognitiva utveckling, samspel, kommunikation och lek sker vid:
samt vid hälsobesök däremellan utifrån behov.
För alla vid behov
Utökad individuell vägledning till de föräldrar som behöver stöd i sitt föräldraskap och i samspel mellan barn och förälder.
Utökat stöd till de familjer där barnet visar tecken på
- avvikelser från förväntad kognitiv utveckling och förmågor
- beteendeproblem eller symtom, exempelvis tidiga och långvariga regleringssvårigheter inom sömn, mat och skrik
- svårigheter i samspel med föräldern, andra vuxna och barn.
Stödet kan bestå av samtal med föräldern om barnets utveckling:
- Barnets vardag, hemma och i förskolan.
- Intressen, utforskande, lek, samspel och kontakt och relation med föräldern, andra vuxna och barn.
- Barnets temperament och känslouttryck.
- Förälderns förväntningar på barnet och dess förmågor.
Information och vägledning om sätt att främja kognitiv utveckling.
Uppföljande kontakt med förälder.
Träffa barn och förälder tillsammans vid ett uppföljande besök.
Konsultera barnhälsovårdsteamet, BHV-psykolog och ytterligare profession utifrån frågeställning för vidare insatser.
För alla vid behov
Vid kvarstående tecken på avvikelse från förväntad kognitiv utveckling skrivs remiss till annan vårdgivare för bedömning och vidare handläggning utifrån behov och frågeställning till
- psykolog BHV
- logopedi för barn och unga
- barnsjukvård
- barnhabilitering
- tvärprofessionellt eller tvärsektoriellt team.
Uppföljande kontakt med förälder i syfte att följa upp utfall av vidare insats.
Det finns en koppling mellan spädbarns kognition och uppmärksamhet och senare kognitiv förmåga, men sambanden är svaga och inte meningsfulla på individnivå. Förutom vid tydligt nedsatt intellektuell funktionsnedsättning (IF).
Vad är intellektuell funktionsnedsättning?
Cirka två procent av befolkningen har en intellektuell funktionsnedsättning (IF). IF innebär att ett barn visar tecken på nedsatt kognitiv förmåga under barndomen. Funktionsnedsättningen innebär svårigheter i vardagen med socialt samspel och tänkande samt låga resultat på ett standardiserat IQ-test.
Upptäckt av mild IF
Vid mild IF kan tecknen vara svåra att upptäcka innan barnet börjar skolan. Ofta märks en sen språkutveckling först, vilket kan leda till att barnet utreds.
Skillnaden mellan svag begåvning och mild IF
Det finns ingen tydlig gräns mellan svag begåvning inom normalspannet och mild IF. Varje fall bedöms utifrån barnets förmåga att fungera i vardagen, socialt samspel och resultat på kognitiva tester.
Måttlig och svår IF
Vid måttlig eller svår IF märks svårigheterna tydligt redan i förskoleåldern eller tidigare. Vid svår IF har barnet ofta även problem med motorik, språk och kommunikation, samt ibland epilepsi eller syn- och hörselnedsättningar.
Samsjuklighet vid IF
Barn med IF har ofta fler diagnoser och beteendeproblem utöver IF, vilket gör dem till en heterogen grupp. Varje barn behöver utredas individuellt för att fastställa symtom, orsaker och hjälpbehov. Vid svår IF är samsjuklighet vanlig och innefattar ofta epilepsi och cerebral pares, samt en hög förekomst av autism och svåra beteendeproblem.
Orsaker
IF orsakas av förändringar i hjärnans utveckling och oftast kan dessa härledas till tiden innan födsel (prenatal period). Många fall av IF, framför allt av svår IF, hänger ihop med genetiska förändringar i arvsmassan, antingen nymutationer eller nedärvda.
Prenatala miljöfaktorer
Bland prenatala miljöfaktorer som innebär risk för IF, är alkohol under graviditeten den mest avgörande. Vid fetalt alkoholsyndrom är IF ett vanligt symptom, tillsammans med överaktivitet, kortvuxenhet, litet huvud, små ögonspringor och smal överläpp.
Förutom prenatala riskfaktorer utgör för tidig födsel en risk för IF, framför allt om barnet föds extremt tidigt (<27–28 graviditetsveckan). Syrebrist vid födsel är en riskfaktor för IF även bland fullgångna barn.
Mer specifika diagnoser kopplade till tänkande inom specifika domäner som dyslexi och dyskalkyli upptäcks oftast inte innan skolåldern.
Kognitiv utveckling hos barn som föds för tidigt
De flesta barn som föds för tidigt utvecklas normalt på lång sikt, men för tidig födsel, och väldigt låg födelsevikt, trots normal graviditetslängd, innebär på gruppnivå en riskfaktor för den kognitiva utvecklingen. Ju tidigare man föds, desto större är sannolikheten för långvariga svårigheter inom tänkande, hyperaktivitet, motorik, och/eller språkutveckling. Svårigheter med exekutiva kontrollfunktioner, till exempel att kunna planera eller bromsa impulser, är heller inte ovanligt. Studier har hittat en koppling mellan för tidig födsel och skillnader i hjärnans utveckling, och ju mer påverkan på hjärnan desto större tenderar de kognitiva symptomen att vara.
Läs mer: För tidigt födda barn och Motorisk förmåga hos för tidigt födda barn
Rikshandboken i barnhälsovård vänder sig till professionen. Ange din yrkestitel, arbetsplats och mejladress om du vill att vi ska kunna svara dig.
Redaktionen hanterar inte frågor från privatpersoner. Om du har frågor om ett barn kontakta din barnavårdscentral, BVC och/eller 1177 för invånare
*Vi behandlar dina personuppgifter med stöd av den rättsliga grunden "intresseavvägning" (artikel 6.1 f) i GDPR.