Hembesök vid 8 månader

Universell nivå: Insatser på den universella nivån ska riktas till alla barn och unga och deras familjer och fortsatt utgöra en grund för det individinriktade förebyggande och hälsofrämjande arbetet

Selektiv nivå: På den selektiva nivå ingår att ge insatser till identifierade grupper av barn och unga och deras familjer som är i riskzonen för att utveckla ohälsa

Indikerad nivå: Insatser på den indikerade nivån ska riktas individuellt till barn och unga och i förekommande fall familjer med behov av fördjupade insatser. I detta ingår även att tidigt upptäcka barn och unga som har behov av förstärkta vårdinsatser och insatser som ska underlätta för vårdnads-havare att stödja barns hälsoutveckling ( SOU 2021:34).

Barnhälsovården kan vara den enda samhällsaktör som möter barnet och familjen under första levnadsåret. Vid universella hembesök ser BHV-sjuksköterskan barnet i sin vardag vilket ger goda förutsättningar att identifiera skydds-och riskfaktorer för barnets hälsa och utveckling. Det utvidgade perspektivet skapar möjligheter att anpassa olika hälsofrämjande och förebyggande insatser.  

Att möta familjen i sin vardagsmiljö kan ge betydelsefull information och kunskap om samspelet mellan barn och förälder, olika faktorer i barnets och familjens miljö och livssituation samt identifiera behov av riktat stöd, som inte framkommer på samma sätt vid ett mottagningsbesök (6,11). Internationella studier visar att BHV-sjuksköterskors universella insatser har betydelse för att identifiera skydds- och riskfaktorer hos barn och familjer, samt bedöma behov av ytterligare insatser från barnhälsovården eller annan samhällsaktör. Universella hembesök kan främja barns och familjers hälsa och välbefinnande och förebygga ohälsa, vilket kan leda till hälsovinster för barnet, familjen samt hälsoekonomiska vinster för samhället. Upprepade hembesök under barnets första år har visat positiv inverkan på barnets psykiska hälsa på både kort och lång sikt, samt föräldrars tilltro till sin egen föräldraförmåga (12–14). I ett pilotprojekt inom Västra Götalandsregionen (VGR) i samarbete med SKR "modellområde" med två utökade hembesök kunde man visa att föräldrar med två hembesök kände sig tryggare i sitt föräldraskap, mer kompetenta att förebygga olycksfall och även i att bedöma när deras barn behöver sjukvård jämfört med kontrollgruppen som fick ett ordinarie hembesök (15).   

Förtroendefull relation

Studier visar att både föräldrar och BHV-sjuksköterskor upplever att de får en bättre kontakt och förtroendefull vårdrelation när hälsobesöket sker i hemmiljön än på mottagningen (1,2,5,6,11). Både barn och föräldrar upplevs ofta tryggare i hemmet än på mottagningen (6) och att komma till familjen som gäst kan skapa förutsättningar till ett mer jämlikt möte utifrån familjens villkor (1,2,5,6,11).  Känslan av trygghet hos föräldrarna har visat sig underlätta samtalet mellan föräldrar och professionen (13). Ett andra universellt hembesök när barnet har blivit lite äldre ger dessutom möjligheten att bibehålla en förtroendefull relation (partnership) med föräldrarna. Det kan också innebära att etablera en kontakt med en nyinflyttad familj

Delaktighet och inflytande

För att hembesöket ska bli förståeligt och meningsfullt är det viktigt att berätta för familjen om hembesökets syfte och innehåll. Hembesök upplevs ofta positiv när det finns förståelse kring varför besöket erbjuds i hemmet. Om syftet med hembesöket är otydligt för föräldrar så kan de uppleva osäkerhet, oro och exempelvis tro att besöket handlar om kontroll av hem och föräldrar (1,16,17).

Berätta för föräldrarna om varför hembesök erbjuds;
- Barnhälsovården följer barnets utveckling och hälsa samt föräldrars mående under barnets första 5–6 levnadsår. Barnhälsovården finns till för att stödja och vägleda er i olika frågor och områden. Barnets hälsa och utveckling följs genom att BHV-sjuksköterskan, -läkaren tar del av föräldrars berättelser, gör observationer och olika undersökningar. Som en del i detta är det värdefullt att se barnet i sin egen vardagsmiljö.

Genom ett besök i hemmiljö ges möjlighet att se barnet och hens förmågor och utveckling på ett annat sätt än när ett besök sker på mottagningen. Hembesöket ger dessutom goda förutsättningar att anpassa samtalet efter föräldrars frågor och funderingar och ta upp områden som känns betydelsefulla (18).

Föräldrars delaktighet i hembesöket befrämjas av att BHV-sjuksköterskan har ett personcentrerat hälsofrämjande förhållningsätt. BHV-sjuksköterskan kan använda material som till exempel meny-agendor som visar olika områden som kan vara aktuellt att samtala om i barnets ålder. Föräldrarna ges då möjlighet att bestämma vad som är mest betydelsefullt för dem att samtala om. Meny-agendor finns i olika regionala versioner.

Barnhälsovården har ett viktigt uppdrag i att främja ett jämställt föräldraskap genom olika former av föräldrastöd. Båda föräldrarna, om det finns två föräldrar, har rätt till stöd i sitt föräldraskap, enskilda föräldrasamtal och erbjudas att delta i alla barnets hälsobesök.

Vid åtta månaders ålder kan flera förändringar ha skett i familjens liv. Exempelvis kan föräldrarna ha skiftat mellan föräldraledighet och annan sysselsättning, det kan också handla om att en förälder ensam tar huvudansvaret för barnet, vilket kan medföra olika former av utmaningar. Föräldraskapet är mångfacetterat och ser olika ut vilket innebär att föräldrar har olika behov av föräldraskapstöd.
Barnhälsovården har ett viktigt uppdrag i att främja ett jämställt föräldraskap genom att involvera båda föräldrarna och främja deras delaktighet i barnhälsovården (12,19).

Hembesök till alla och i proportion till behov

Barnhälsovårdens folkhälsoarbete  för en god hälsa på lika villkor för alla barn behövs både universella och riktade insatser som är i proportion till graden av behov, vilket kallas för proportionell universalism. De universella hembesöken ger möjlighet att identifiera behov av ytterligare hembesök. Barnhälsovården universella hembesök som kompletteras med riktade hembesök är exempel på proportionell universalism, vilket kan bidra till en mer jämlik hälsa hos barn och deras familjer (8, 12, 14, 16, 20, 21).

Ojämlikheter i hälsa är relaterat till social position i samhället, vilket beskrivs i Marmot-kommissionens rapport Closing the Gap. Sociala bestämningsfaktorer handlar om förhållanden och förutsättningar i människors uppväxtmiljö och livsvillkor. Genom proportionell universalism kan ojämlikheter i hälsa utjämnas (21–22). Riktade insatser inom barnhälsovården kan vara selektiva till grupper av barn och familjer med utökade risker men också på indikation när enskilda barn och familjer har behov av fördjupad insats eller stöd (23–24).

En svensk litteraturöversikt visar att det finns många exempel på hembesöksprogram internationellt som är riktade till olika riskgrupper som kan ge positiva effekter till barn och föräldrar på kort och på lång sikt (25).

Lästips

Classon M, Rotter- Snygg P. Barnhälsovårdssjuksköterskans erfarenheter av att skapa en tillitsfull relation med föräldrar – ”att lyssna förutsättningslöst” [Magisteruppsats]. Borås; Borås högskola; 2019. 

Gerner I, Landby M.  Förstagångsmödrars upplevelser av BVC-sjuksköterskans första hembesök [Magisteruppsats]. Lund; Lunds universitet; 2013. Hämtad från: 

Liedbäck M. Sharing & Caring- Division of parental leave from a psychological perspective [ Avhandling]. Göteborg; Psykologiska institutionen Göteborgs Universitet; 2020. 

Regeringskansliet. Prop. 2017/18:249. God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik. 2018. Hämtad från: Regeringskansliet. (2018). God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik

Regeringskansliet-Socialdepartementet. En nationell strategi för ett stärkt föräldraskapstöd. 2018.

Statens offentliga utredning (SOU 2017:47). Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa – förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa. Slutbetänkande av Kommissionen för jämlik hälsa.