Barnhälsovård för internationellt adopterade barn

En familjs kontakt med barnhälsovården kan starat redan innan barnet kommit till Sverige. Familjen kan ha blivit rekommenderade av en kommunal adoptionsutredare eller på eget initiativ söka upp en BVC. En första kontakt kan vara värdefull för att ge råd, exempelvis vad som är bra att tänka på under en längre resa med ett barn, eller för att förmedla andra sjukvårdskontakter om barnet har kända medicinska diagnoser.

Etablera kontakt med familjen före resan till barnets ursprungsland för att:

• bekräfta föräldraskapet
• planera in stöd från BHV
• ge eventuellt BHV-material och informera om barnhälsovårdens program
• överlämna barnets hälsobok
• samla in information om barnet, läsa barnrapporten
• ge familjen råd inför resan, till exempel resapotek.

Barn som kommer till Sverige genom internationell adoption ska undersökas av läkare senast 14 dagar efter ankomst. Hälsoundersökningen sker oftast på en vårdcentral, en hälsocentral eller en lokal asyl- eller flyktingmottagning. Vid hälsoundersökningen tittar man på om barnet har smittsamma sjukdomar, bedömer om en åldersutredning behöver göras, behov av kompletterande vaccinationer och introducerar barnet till svensk barnhälsovård.
Efter läkarundersökningen är barnet välkommet till barnhälsovården via BVC.

Barnhälsovårdens första insatser

Eftersök, med föräldrarnas medgivande, resultat och rekommendationer från hälsoundersökningen. Ofta kan hälsoundersökningen behöva kompletteras med undersökning på BVC av syn och hörsel, eller remisser för detta. Var lyhörd för föräldrarnas observationer och utgå från att man vid den första hälsokontrollen inte kan få fram allt.

Hälsoundersökning av barn som nyligen kommit till Sverige

1 till 14 dagar efter ankomst

Efter en till 14 dagar efter ankomsten från ursprungslandet ska familjen erbjudas hembesök av BHV-sjuksköterska och eventuellt annan lämplig profession såsom BHV-psykolog, familjevägledare eller socionom med koppling till förebyggande socialtjänst.

1 till 8 veckor efter ankomst

Erbjud familjen följande:

• Besök på BVC eller ytterligare hembesök utifrån BHV-programmet.
• Bedömning, stöd och rådgivning avseende tillväxt, hälsa, utveckling, nutrition, föräldra-barnkontakt, utgå från föräldrarnas frågor.
• Hörselundersökning: Hörsel och lekaudiometri - undersökning
• Undersökning av tandhälsa: Samarbete barnhälsovård och tandvård

2 månader efter ankomst

Erbjud familjen följande:

• Mottagningsbesök med BHV-sjuksköterska eller teambesök med BHV-läkare.
• Vaccinationsplanering: Vaccination av barn med oklar vaccinationsbakgrund

3 till 6 månader efter ankomst

Erbjud familjen följande:

• Mottagningsbesök med BHV-sjuksköterska en gång i månaden eller efter föräldrarnas önskemål.
• Utvecklingsbedömning.
• Stöd och rådgivning avseende tillväxt, hälsa, utveckling, sömn, nutrition, stimulans, föräldra-barnkontakt, barnsäkerhet.

Följ det nationella barnhälsovårdsprogrammet med hänsyn till barnets ålder. Observera att det är viktigt att individualisera arbetet med barnet och barnets familj. Erbjud individuella och gemensamma föräldrarsamtal i enlighet med ordinarie program.

För ett barn som nyligen kommit till en ny familj och en ny miljö kan det bli traumatiskt att nästan direkt behöva besöka och bli undersökt i ovana miljöer på vårdinrättningar. För att underlätta för barnet kan familjen förbereda sitt barn genom att till exempel titta i böcker som handlar om att besöka sjukhus och leka tillsammans med en så kallad doktorsväska. För ett något större barn kan det vara till stor hjälp att boka in en tolk som kan översätta när BHV-personal berättar för barnet vad som ska hända vid olika undersökningar.

Läs mer: Förbereda barn för besök i vården - 1177.se

MediPrep - vårdsajten för barn och unga

Andra förberedelser som kan vara hjälpsamma, är att föräldrarna har med en kort skriftlig berättelse om vad barnet gått igenom, som de kan visa för personal i nya vårdsituationer. Det kan bidra till ökad förståelse för barnet och familjens situation och hjälpa till att göra bemötandet av barnet anpassat till barnets situation och erfarenheter.

BHV-sjuksköterskan kan prioritera de medicinska behoven

Vissa sjukdomar och funktionsnedsättningar behöver undersökas och kanske åtgärdas snarast. Andra funktionsnedsättningar kan kanske vänta lite för att barnet ska få en chans att vänja sig vid sina nya föräldrar och den nya omgivningen. BHV-sjuksköterskan kan hjälpa föräldrarna att tänka igenom vad som medicinskt sett är bråttom och vad man kan vänta med, med barnets bästa och anknytningsrelationen i fokus.

Hembesöket är en viktig start på barnets och familjens kontakt med BHV. I likhet med nyfödda barns första hembesök är det en chans att etablera kontakt med familjen genom att höra föräldrarnas berättelse om första tiden tillsammans, glädjeämnen, funderingar och oro. Genom att föräldrarna får möjlighet att bearbeta sina upplevelser och känslor kan det gå lättare och snabbare för dem att förstå och ta till sig barnet. BHV-personalen bör vara uppmärksam och lyhörd för föräldrarnas speciella behov. De kan behöva hjälp att strukturera barnets tillvaro. Ett äldre barn har exempelvis behov av både närhet och utforskande.

Det är viktigt att hålla i minnet att familjen är ny, även om barnet är lite äldre och att föräldrarna är nyblivna föräldrar. Liksom för föräldrar med ett nyfött spädbarn kan behovet av tät kontakt och behovet av svar på många både små och stora frågor finnas. För föräldrar med äldre barn kan det vara bra att erbjuda telefonkontakt, digitalt möte eller möte utan barnet om föräldern har mycket oro och många frågor som kan vara svåra att prata om med barnet i rummet.

Läs mer på Rikshandboken: Hembesök

Ett barn som nyligen har adopterats uppvisar kanske inte åldersadekvata motoriska färdigheter. Barnets motoriska utveckling kommer då vanligtvis i kapp inom några månader.

Viktigt att veta:

• Om barnet inte är i kapp motoriskt efter sex månader bör barnet bedömas av läkare, i första hand på BVC.
• Vid avvikelse i tonus eller sidoasymmetri ska barnet bedömas av barnläkare.

Läs mer på Rikshandboken: Undersöka motorisk förmåga hos barn

Barnets egen språkförståelse på det nya språket utvecklas snabbare än den egna uttrycksförmågan. Det kan dröja två år för att komma i kapp med jämnåriga när det gäller att utveckla både språkförståelse och uttrycksförmåga, men stora variationer finns.

Vid språkundersökningen bör man särskilt uppmärksamma barnets förmåga att förstå enkla meningar och instruktioner och mängden ord som barnet kan. Framför allt behöver man bygga sin undersökning på samtal med föräldrarna och deras uppfattning om barnets tidiga språkinlärning:

• Lär sig barnet nya ord relativt snabbt?
• Upplever föräldrarna att barnets språkförståelse utvecklas som förväntat eller går utvecklingen långsamt?
• Verkar barnet vara intresserat av att kommunicera och samspela med föräldrarna?

Läs mer på Rikshandboken: Språkundersökning och språkscreening och Flerspråkiga barn

Barnhälsovårdens uppdrag är att främja ett lyhört föräldraskap och ett gott och positivt samspel mellan föräldrar och barn. Barn som har adopterats har genom sitt byte av omvårdnadsperson ökad risk för otrygg anknytning. Det är viktigt att BHV-sjuksköterska proaktivt hjälper föräldrar att främja trygg anknytning.

Läs mer på Rikshandboken: Främja trygg anknytning och gott samspel

Erbjud kontakt med BHV-psykolog fortlöpande. Behov av råd och stöd av psykolog kan uppstå efter att det har gått en viss tid. Psykologkonsultation bör erbjudas även om det inte finns tecken på allvarliga avvikelser.

I följande situationer bör en BHV-psykolog kontaktas:

• Barnet har ihållande anpassningssvårigheter.
• Föräldern väljs alltid bort i andras närvaro, även när barnet är rädd för något, är trött eller ledsen.
• Barnet under lång tid har svårigheter med maten och att äta.
• Barnet inte leker.
• Barnet utvecklar inte något språk eller jollrar.
• Barnet under längre tid är överdrivet klängigt.
• Barnet under längre tid får panik vid separationer och inte kan tröstas.
• Barnet inte återhämtar den åldersadekvata utvecklingen inom förväntad tid.

Läs mer på Rikshandboken: Utvecklingsuppföljning i olika åldrar

Att adoptera ett äldre barn kan innebära en utmaning i anknytningsprocessen både för barnet och föräldrarna. Barn som är adopterade har ofta blivit tvungna att anpassa sig till olika situationer och omgivningar, vilket kan göra det svårt för föräldrar att se och förstå den stress som barnet utsätts för i och med adoptionen. Adoptivföräldrar kan behöva stöd i att tolka barnets signaler, beteende och reaktioner och få tips på hur de på bästa sätt kan möta barnet i sin anknytningsprocess.

Vid adoption av ett äldre barn kanske kraven på en högre aktivitetsnivå finns från omgivningen. BHV-sjuksköterskan kan stödja familjen att vila och ta hand om sig själva, sänka kraven på annat än barnet och fokusera på familjebildandet. Psykologkonsultationer kan därför erbjudas även om det inte finns tecken på allvarliga avvikelser.

Psykologkontakt rekommenderas särskilt om:

• barnet eller föräldrarna har ihållande anpassningssvårigheter
• barnets distanslöshet kvarstår som dominerande kontaktbeteende
• barnet uppvisar ihållande starkt regressivt eller sexualiserat beteende eller både och
• det är ihållande matkrångel som till exempel glupskt ätande eller överdriven upptagenhet av mat
• barnet får svårigheter i kamratrelationerna
• barnets allmänna utveckling är kvarstående sen och barnet till exempel inte börjar lära sig det nya språket inom ett par månader.

Myndigheten för föräldrarätt och föräldraskapsstöd (Mfof) är en kunskapsmyndighet som arbetar för att adoptioner till Sverige ska ske på ett lagligt och etiskt godtagbart sätt.

Myndigheten för föräldrarätt och föräldraskapsstöd erbjuder information om relevant och aktuell kunskap för beslutsfattare, yrkesverksamma och till viss del även allmänheten för internationella adoptioner.

Läs mer om internationella adoptioner här: Internationella adoptioner - Myndigheten för föräldrarätt och föräldraskapsstöd

Referenser - Barnhälsovård för internationellt adopterade barn